Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

måndag 10 december 2012

Firma Bluff & Båg

Bara bluff! EM-möbler kan inte alls leverera före jul.

Det finns inte mycket som gör mig så förbannad som lögner och lurendrejeri. Jag blir rasande. Kan bero på fostran "ärlighet varar längst" och sånt som många aldrig har hört talas om. Än mindre praktiserat. Bidragsfusk. Hur kan en normalt funtad människa ägna sig åt sånt? Utan att varken blinka eller darra på rösten, bara ljuga rakt ut. Föräldraförsäkring, sjukpenning, bostadsbidrag - alltså, det är våra skattepengar som går åt. Mina surt förvärvade slantar som någon annan, helt fräckt, tycker sig ha rätt att lura till sig. Grrrrr.

Men det som drog igång stora adrenalinflödet i dag var inget sånt allmänt fusk bland kända och okända medmänniskor. I dag framkallades ilskan av Ronny. Ja, det är säkert inget fel på honom som person. Däremot är företaget han jobbar hos riktigt ruttet. Trist för honom. Liksom.

Vi har länge letat efter en ny möbel till matrummet. Den ärvda är fin, svensktillverkad, av mahogny. Bordet är ett pyttebord i hopfällt läge, men lägger man i alla tre iläggsskivorna blir det plats för 16-18 pers. I nuvarande bostad kommer vi aldrig att få plats så många på sittande middag och i sitt vanligaste läge (med en skiva) är det alldeles för många ben att hålla reda på, slå tårna i och svära över varenda gång man ska dammsuga. Bordet har gjort sitt i vårt hem. Och stolarna är i skriande behov av renovering. Det lär kosta sisådär 5 000 spänn. Per stol. Plus tyg.

Vi har en ganska nyöppnad möbelaffär i närområdet. EM-möbler. När jag var liten stod EM för Emmaboda-Möbler. Samma logo och ungefär samma affärsidé. Prisläge mitt emellan Mio och de ännu dyrare butikerna. Affären i Bromma är stor, sortimentet tilltalande och dessutom har man nu gjort stor sak av att man är "snabbare än tomten" i braskande kampanjer.

"Leverans före jul om du beställer senast 11 december" skriker EM-möbler.
På röd botten dessutom, så man verkligen inte ska missa budskapet.

- Det blir ju finfint, sa maken, nya möbler till jul- och nyårskalasen.
Möbeln vi hade kollat in på EM-möblers hemsida var det dessutom paketpris på, drygt åttatusen spänn. Bord och sex stolar. Nu fanns inte just det bordet i affären, men Ronny visade oss ett som var "snarlikt". Lite vågat att göra en beställning av nåt man inte sett i verkligheten och stolarna var inte så värst bekväma, så vi tittade på några andra varianter. Till slut fastnade vi för en grupp som var dubbelt så dyr.
- Äh, sa maken, den där håller ju i 20 år så det blir inte så mycket om man slår ut det på möbelns livslängd.
Hemleveransen var inräknad i priset och javisst, vi skulle få hem det i vecka 51.
Det tackade vi för och betalade hela kalaset i förskott. Det verkade enklast.

I dag ringde Ronny. EM-möblers leverantör hade meddelat att vi kunde få våra möbler tidigast vecka 2. Vad som hände med "snabbare än tomten" kunde inte Ronny förklara och han var helt på det klara med att jag som kund inte är ett skit intresserad av att de har sega leverantörer. Om EM-möbler lovar något som inte deras leverantörer i sin tur kan hålla, är problemet EM-möblers. Och vårt.

Ett löfte är ett löfte och maken blev om möjligt ännu mer förbannad än jag.
- Nej, f-n heller. Då avbeställer vi hela skiten.
Han kan ta till kraftord ibland, maken.

Jag ringde Ronny och meddelade vårt beslut. Han blev inte så himla förvånad men berättade att han hade skickat ett sms till sin chef, minsann. Kanske chefen kunde trolla med knäna, sa Ronny. Kanske fanns det någon annan EM-butik som hade möblerna hemma.
- Nehej tack du, sa jag, vi är verkligen inte intresserade av några utställningsexemplar!
Ronny tyckte det var tråkigt. Bordet fanns i lager, både benen och bordsskivan, men stolarna var det problem med. Och nej, vi ville inte ha bara bordet nu och vänta på stolarna...

Jaha, återstod då problemet med återbetalning av pengarna.
- Kan ni inte bara göra ett återköp på samma kort som vi använde när vi betalade? undrade jag eftersom jag gillar enkla lösningar.
Men se det gick inte alls. I så fall var vi tvungna att komma in i butiken med kortet. Och så mumlade Ronny något om att det var Skatteverkets regler.
Bull shit, tänkte jag, som också kan ta till kraftord ibland. Och frågade Ronny lite surt hur han trodde att vi brukade göra när vi köpte saker via nätet från t ex Japan. Inte behöver vi resa till Japan för att få tillbaka våra pengar, sa jag lite ironiskt. Jag tror ironin gick förlorad.

Nu har jag i alla fall mejlat dem ett kontonummer så att de kan sätta in pengarna.
Vi får väl stå ut med att slå i tårna, svära över dammsugningen och sitta lite halvrisigt ett tag till. Förr eller senare hittar vi en snygg möbel.
En sak är dock väldigt säker. Till EM-möbler går vi inte igen. Aldrig.
Men vi tycker lite synd om Ronny som jobbar på ett så oseriöst ställe.






tisdag 4 december 2012

Tomtar på loftet


"Vilken j-la tomte!" kan maken utbrista när någon har betett sig korkat, oförskämt eller klantigt. Det är ett relativt lämpligt uttryck eftersom det är svårt att bli förolämpad av att bli kallad tomte. En tomte är ju en efterlängtad och fryntlig person. Vanligtvis. Då kan man undra hur uttrycket tomtar på loftet kom till. Och då menar jag inte den norska tv-serien Nissene på låven. Var inte Björn Gustavsson med i den, förresten? Jag menar det idiomatiska uttrycket för att vara korkad eller dum i huvudet.

Att SD har en minst sagt negativ inställning till journalister är knappast förvånande, men jag tror att de gör en tabbe när de behandlar medierna som om både skribenter och läsare vore heltröga. Bilden på Jimmie Åkesson i blond peruk, bandana runt huvudet, kajal kring ögonen och en megastor Toblerone i famnen. Bilden är tagen på en rockkryssning 2010, förmodligen en 23-timmars till Åland (det är vanligtvis dit den här typen av resor går).
Pressekreteraren förklarar.
Åkesson var spik nykter (jo, det är ju vanligt på just den här typen av kryssningar).
Han var inte utklädd, det var en förklädnad eftersom han vid den tiden inte hade skydd av Säpo-vakter (är det NÅGON enda människa som köper den förklaringen?). Åkesson själv säger att det var "en kul grej" med både sminket och peruken.
Och Tobleronen var inte alls något hån mon Mona Sahlin, nej då sånt ägnar sig inte Åkesson åt. Han är en godhjärtad och seriös person. Bevars.
Hjälp.

Nästa hjälp kan man utbrista om riksdagens ende ledamot i rullstol. Före detta, ska tilläggas. Han har ju avgått numera. Eller vad man nu gör när man sitter i rullstol. Tanken på denne medelålders man, så hårt festande att han kör omkull på väg från krogen till Rosenbad, är ganska komisk. Men skrattet fastnar förstås i halsen när han sedan beskyller två invandrare för att ha snott hans ryggsäck när de hjälpte honom och rullstolen på rätt köl igen och tar "stölden" som ursäkt för att han hånar Rosenbad-vakten som också har invandrarbakgrund. Ryggsäcken var inte alls stulen, den stod kvar på krogen, glömd i fyllan och villan. Han körde visst omkull en gång till på den korta sträckan från Riksbron där han välte första gången.

Och sen grabbarna med järnrören. Inte så värst nyktra de heller, va? Men inte finns det någon suparkultur i partiet - o nej. Det hävdar man alldeles bestämt från partiledningen. Eller hur.

Undrar hur det kommer sig att SDs anhängare ökar i antal efter alla skandaler? Kan det vara så simpelt som att sympatisörerna tycker det är lite coolt med politiker som vågar supa skallen i bitar? Som vågar säga sånt som ganska många i samma ålder och med samma bakgrund säger i ett tillstånd av högre berusning? Som svär och slåss och inte anstränger sig så förbenat att hålla en fläckfri fasad utåt? Är den yngre generationen trött på allvarsamma miner, välknutna slipsar och tantklänningar? Måhända känns den imagen för mesig? För seriös. Inte vet jag, men de etablerade partierna får snart börja ta tag i integrations- och migrations-frågorna innan SD helt lyckats kollra bort folk från sin ursprungliga tanke; att bara helyllesvenskar duger. Konsekvenserna av den politiken har inte gått in i folks medvetande, gissningsvis är de flesta sympatisörerna bara väldigt trötta på att Sverige hela tiden ska vara bäst i klassen när det gäller att ta emot flyktingar och asylsökande. Sverige tar emot lika många människor från Syrien som hela övriga Europa tillsammans. Fanns det bostäder och jobb till alla vore det en sak, men i lågkonjunktur sjunker den allmänna toleransen och viljan att hjälpa. Och när vi inte ens kan ta hand om våra gamla och sjuka, eller har jobb till våra ungdomar - ja, då vänder sig väljarna till SD. När ska politikerna förstå den enkla ekvationen? Va?

McDonalds-härvan är bland det värsta jag läst om i arbetssammanhang. Några platschefer som har sparkat personal för att sedan ta in folk från Pakistan som fått betala dyrt för sina jobb. McDonalds-gubbarna har "sålt" arbetstillstånd för hundratusentals kronor. Varför är det ingen som har reagerat? Migrationsverket? Man kan utfärda uppehållstillstånd för arbete som inte kan skötas av inhemsk arbetskraft. Visa mig den svensk som inte kan jobba på McDonalds. Det finns miljoner som inte vill, men det är en helt annan femma.
McDonalds personalavdelning? Att det plötsligt blev stor omsättning på ett par av haken borde väl ha väckt viss uppmärksamhet? Särskilt när alla som slutade ersattes av pakistanier? Nej då, inte förrän en anställd kontaktade pressen började historien rullas upp. Var den slutar är det ingen som vet och ingen på McDonalds vill uttala sig, annat än att de säger att två chefer är "avstängda medan utredning pågår". Se där, ytterligare ett skäl till att bojkotta Donkens skräpmat.

Petter Northug.
Han måtte ha väldigt arga nisse på låven. Eller vad lider karl'n av? Klåda? Magknip? Sömnbrist?
Hur mycket skit får man vräka ur sig om sina konkurrenter? Och om alla andra också, verkar det som. Va?



torsdag 29 november 2012

Tak över huvudet


Bostadsmarknaden ser väldigt olika ut beroende på var i landet man bor. Här i Stockholm med omnejd är den helt galen. Hela systemet med hyresrätter är satt ur system med svartkontrakt, andrahands-uthyrning och gigantiska köer till interna och länstäckande bostadsförmedlare. Har man köat i 7-8 år hos Stockholms Bostadsförmedling kan man möjligen ha turen att få ett korttidskontrakt, dvs en liten lägenhet i en förort och garanterad hyrtid om tre månader. TRE månader! Under tiden man bor där får man söka andra lägenheter och sedan ta sitt pick och pack och flytta. Hyr man möblerat är det väl en sak, men att hyra en tom lägenhet innebär att man måste dra med sig möblemanget. Även med värsta sortens Feng-shui blir det ett litet lastbilslass hur man än bär sig åt.
Är det inte ganska fräckt att ens tillåta uthyrning på så kort tid? Va?
Och jag är övertygad om att fastighetsägarna skickar in en massa såna fulingar till bostadsförmedlingen enbart för att snygga till sin statistik; "Kolla på oss, vi lämnar hälften av våra lägenheter till bostadsförmedlingen". Eller hur.
I går var det visning av en riktig skitlägenhet i ett getto i Huvudsta. Det är inflyttning på lördag! Och sen är man garanterad att få bo kvar till den 28 februari. Gissningsvis var det ett 20-tal människor på visningen. Desperata är bara förnamnet. Det är faktiskt helt sjukt.

Som en pappa i bekantskapskretsen sa en gång: "Det gäller att supa eller knarka och bära sig åt bara, då får man käk, kläder och lägenhet." Ligger något i det. Man kanske skulle tipsa bostadssökande ungdomar? 

I helgens SvD fanns ett reportage om en ung kvinna i USA. Tampa, Florida har flest hemlösa i hela landet skrev man. Om det var i antal eller jämfört med antalet invånare i staden framgick inte. Däremot framgick att man skulle tycka synd om den bostadslösa unga kvinnan. Hon är 23 år och har en son på 2 år. Pojkens pappa ville inte veta av dem, sa kvinnan. Hon hade inget arbete och bodde tillfälligt hos vänner i en husvagn. Dessutom var hon gravid i tredje månaden. Hon fick food stamps från socialen så hon och sonen skulle slippa svälta. En del av dem sålde hon, sa hon, för att kunna gå med den lille på McDonalds. 
Alltså. Lite grann skar det i mig när jag läste det där. 
Varför skaffar man barn när man inte har varken bostad eller jobb? Kanske var planen att pappan skulle ändra sig och tycka det var kul med en familj? Det gjorde han inte. Och kvinnan får inga jobb eftersom hon inte har någon utbildning och inte kan hon skaffa sig någon heller eftersom hon inte har råd med barnvakt.  
Och varför blir man med barn en gång till? Pappan till det barnet skrevs det ingenting om.
Sist, men verkligen inte minst, blir jag lika sur varenda gång folk gnäller över att de inte har råd med både det ena och det andra, samtidigt som de röker som skorstenar. 
Nej, jag har inget emot folk som röker. Det är vars och ens val och rör mig inte i ryggen. Faktiskt.
Väninnan G sa att jag inte fick gnälla om rökare i bloggen. "Vi är så jagade ändå, utan att du också behöver hålla på" sa G. Jag gnäller inte på rökare i största allmänhet, men jag har några riktigt röda skynken.

Till exempel när cigarretterna går före mat till barnen.
Väljer man att röka och äta nudlar i stället för att satsa stålarna på vettig mat, ja då får man skylla sig själv men när det drabbar barnen är man ute och cyklar. Rejält.

Det andra som stör mig med rökning är blivande mammor som inte kan lägga av. Det finns ingenting som är så farligt för ett växande foster som när mamman röker. Det vet varenda människa, om inte annat får man veta det vid sitt första besök på MVC. Det är som en av barnmorskorna i vänkretsen sa: "Tänk dig att du klämmer in dig i skåpet under diskhon och att någon blåser in rök genom avloppet. Så har det lilla barnet det i magen på en rökande mamma." Och sen undrar morsorna varför barnen får astma, är infektionskänsliga och har svårt att hålla vikten. Pantskallar.

Och det tredje är allt himla rökande i tv-serier och filmer. Rökandet påverkar inte dem som redan röker, däremot kan de locka ungdomar att börja. Och det är väl ganska onödigt? Va?

Nog gnällt om det. Tak över huvudet var det ju.
Internatskolorna är i blåsväder igen. Eller fortfarande, kanske. Mest i blåsväder är Sigtuna. Den "kamratfostran" som finns - vad är det för himla ord förresten? Pennalism är var det är - är oerhört djupt rotad och det verkar inte ha hänt ett dugg sedan Jan Guillou skrev Ondskan. Å andra sidan, vad kan man förvänta sig av en skola som kräver att flickorna har vit skjorta, kavaj och slips. År 2012. Knappast läge för något nytänkande i den miljön. Hjälp.

Det finns föräldrar som är förbannade på medierna som skriver och berättar hur det går till på de här internaten. En pappa skrev "Det är självklart att det görs bus och dumheter, det behöver inte vara av ondo". En inte alltför vågad gissning är väl att han inte är pappa till någon av ungdomarna som utsatts för pennalismen? Kan det verkligen vara av godo att spöa någon? När man är fem mot en, dessutom? Samma pappa skriver också att livet på en internatskola "fordrar en viss social kompetens". Sedan när räknas en fekjad avsugning inför publik som social kompetens? Va?

En av våra mest frånvarande politiker, Morgan Johansson, skriver i en debattartikel tillsammans med Ylva Johansson att det är helt galet att de idrottsklubbar som drivs i bolagsform själva får bekosta polisbevakning. Det är nog första gången jag nickar instämmande till något som de båda tyckt. Alltså, får inte polisen tillräckligt många miljarder för att skydda medborgarna, oavsett om de står i kö utanför en fotbollsarena eller om de deltar i en demonstration? Europa League-matchen mot Napoli den 22 november kostade AIK en miljon kronor. Hur mycket stålar blir det kvar till ungdomsidrott med såna utgifter? Och hur många kommer ha råd att gå på hockey och fotboll om biljettintäkterna ska användas till att avlöna poliser? Som redan är finansierade med skattepengar. Sanslöst.

Nej, nu är det hög tid att återgå till betalt skrivande. Jag är för gammal för att börja knarka så jag får nog vackert gneta ihop stålar till hyran.
Men ibland måste ilskan bara få pysa ut.





torsdag 22 november 2012

Deprimerande



I kväll spelas sista matchen på Råsunda Fotbollstadion. Lite vemodigt känns det allt. Den har liksom alltid funnits där. Å andra sidan behövs det bostäder, väldigt mycket behövs det bostäder, så marken är troligen bättre använd till det.
I kväll spelar också Swedish House Mafia på Friends Arena. Någon mer än jag som tror att det kommer att bli totalkaos i trafiken?
På SLs pressavdelning tycker man att folk kunde lämna arenan innan konserten är slut, för att på så sätt minska trycket på bussar, t-bana, pendeltåg osv. Vilka snillen...

Vädret är minst sagt grått och sömnigt. Tittar man ut ser det ut som någon oerhört djup film av Bergman. Man kan bli deprimerad för mindre.

Det har hänt hemska saker här i stan också. En man och hans 11-årige son hittades döda i mannens lägenhet. Så fruktansvärt deprimerad man måtte vara om man tar sitt eget liv och hur bottenlöst förtvivlad man måtte vara om man kan döda sitt eget barn. Som mamman i Sigtuna för något år sedan. Henne skrevs det spaltmeter om. Jag vet inte om det beror på att mannen i veckans drama är man eller att han är svensk eller att han är bosatt på Östermalm, men det har varit mycket lågmäld rapportering. Inget fel i det, men man kan inte undgå att notera skillnaden. En arbetslös, ensamstående mamma med utländsk bakgrund mot en känd finansman (ja, jag vet vem han är). Slutsatsen blir väl att pengar inte har någon betydelse. Depression och psykisk ohälsa kan även drabba den som bor på Styrmansgatan. Sorglig är hela historien i alla fall.

Stackars Melvin 6 år fick otäcka brännskador under en utflykt med skolan i Ånge. En av lärarna skulle fylla på spritköket och en gnista slog upp och de barn som stod i vägen brändes bland annat i ansiktet. Arbetsmiljöverket har kommit till slutsatsen att skolan inte kan hållas ansvarig för händelsen. Men alltså, vem är ansvarig för barnen under en skolutflykt om inte skolan? Jag fattar inte.

Deprimerad kan man bli av alla Sverigedemokrater. Den ene bär sig värre åt än den andre... Nu har Jimmie i alla fall utsett en ny ekonomisk talesperson. Som satt två bolag i konkurs och jagats av Kronofogden. Hm.

Det började med att den ene järnrörsmannen tog time-out. Några ledarskribenter ojade sig och sa att det finns inget i arbetslagstiftningen som heter så. Det var det ingen som ordade om när Mona tog sin. Inte när Lars Danielsson (Perssons statssekreterare som arslade sig under tsunami-katastrofen) tog sin heller. Apropå skillnaden mellan folk och folk.

Anna Anka ska göra come-back i svensk tv. Hon säger till Aftonbladet att hon vill "förändra bilden av mig". Så pass. Har hon tränat hos talpedagog? Blivit religiös? Anslutit sig till feministerna? Frågorna hopar sig och spänningen stiger. Not.
En av frågorna är; kan man göra en parodi på någon som är som en parodi på sig själv?
Jajamen, kolla här.

Bingo Rimér har blivit rånad på sin farfars klocka. "Utekvällen slutade i katastrof" och Bingo är jätteledsent. Katastrof!? Har han inga värre saker att vara ledsen över kan ska han vara glad och tacksam. Basta.

Och Bonde-Bengt bröt ihop under en dejt så TV4 fick bryta inspelningen.
Tusse då. Sicket elände.

Miljöpartiets språkrör är föräldralediga båda två samtidigt. Fast inte med samma barn, får man anta.

Nu ska Kina bygga världens högsta skyskrapa. Snoppmätning på internationell nivå. Dessutom ska den byggas snabbt, om 90 dagar beräknas den vara klar. Nån som vill åka upp i den? Inte jag, tack.

Sen undrar jag när någon ska ha tillräckligt mycket stake för att ta itu med riksdagsmännens och -kvinnornas förmånliga avtal. Tolgfors till exempel. Han petades ju från ministerposten men har kvar sin riksdagsplats, så nu har han både lön som riksdagsman (58 300 kronor/månad) och avgångsvederlag från sin tid som minister (56 700). Summa summarum 115 000 kronor. Är det skäligt?
Å andra sidan är det vad SAS-piloterna tjänar i genomsnitt, enligt Dagens Industri.

SAS fick till det till slut även om det var med metoder som snuddar vid utpressning. Fast jag förstår inte att medierna är så himla upprörda över det. Det är knappast något nytt. Sånt där förekommer på vartenda företag - "Om ni inte går med på låga löner måste vi sparka två man". Händer överallt. Hela tiden. Fråga vem som helst i vården, tillverkningsindustri eller tjänsteföretag. Och fackförbunden bara viker ner sig. Sen sitter de i morgonsofforna och beklagar sig. Fegisar.

Nä, nog gnällt för i dag.
Nu ska jag leta recept på smarriga efterrätter.
Nåt roligt ska man ju ha.




onsdag 14 november 2012

Alla dessa dagar

Ska man ge sig på någon ska det vara på lika villkor.

I söndags var det Fars dag.
Ingen kan ha undgått hur jag känner för min egen far. Han var en stor man, inte bara fysiskt utan även mentalt och mänskligt. Jag blir så innerligt trött på alla missanpassade, lata och bittra människor som skyller sina tillkortakommanden på en taskig uppväxt. Min pappa hade en riktig skituppväxt och ändå lyckades han både i karriären och familjelivet. Kan han så kan alla. Det hänger bara på den egna viljan och att välja sitt umgänge. Basta.
Fars dag kan innebära att egotrippade ungar åtminstone en gång om året (nåja, två gånger då om man räknar pappas födelsedag också, kanske tre om de orkar bry sig om pappa även under julen) blir påmind om att man har sin pappa att tacka för att man existerar. Och nej, man måste inte älska sina föräldrar. Man måste inte älska sina syskon eller sina barn heller. Men om man har en hyfsat vanlig relation till sin pappa så borde man åtminstone kunna lyfta luren och säga grattis. Eller nåt. Ett hejsan svejsan på Facebook räknas inte.
En pappa i min vänkrets, som just nu har det mycket mycket svårt, har tre vuxna barn. Ingen av dem hörde av sig på Fars dag. Hur självupptagen får man bli? Liksom.

Och lagom till Fars dag fick Tjejjouren stort utrymme i SvD. Tanken var säkert god; de hävdar att många barn tvingas till umgänge med en förälder som de verkligen inte vill träffa och som dessutom kan vara både alkoholiserad och våldsam. Rättvisan mellan föräldrarna går före barnens väl och ve, skrev Tjejjouren. Illa. Men det var inte så smart att peka ut papporna som roten till allt ont. Såvitt jag vet finns det både alkoholiserade och våldsamma mammor också. Dessutom finns det manipulerande mammor som skrämmer skiten ur barnen och berättar skräckhistorier om papporna så att barnen inte vill träffa dem. Allt är inte svart eller vitt här i världen. Och fortfarande är det så att hela rättsapparaten står på mammans sida. Alltid. Det är inte heller särskilt smart.

Helgen innan var det Alla helgons dag.
Det är också en helg då de flesta blir påminda om att de har döda familjemedlemmar att tända ett ljus för. Skrämmande nog verkar det mest vara grupptrycket att tända ljus som driver massan till kyrkogårdarna, inte minnet av de döda. Ser illa ut om det är mörkt på mammas grav när det lyser på alla andras. Liksom. Inte en tanke på att tända ljus, lägga en krans eller plantera blommor någon annan gång under året. Men visst, för många är det ytan som är viktigast. Huvudsaken är att det ser bra ut. Hur det är ställt med det inre är mindre viktigt.

Gustav Adolfsdagen var det den 6:e (han stupade i Lützen 1632, det enda datum under historieundervisningen jag kommer ihåg. Vad G II A gjorde i övrigt har jag ingen aning om). Och då ska man äta bakelser minsann. Vad säger Folkhälsoinstitutet om det? Fast det ska visst slås ihop med Smittskyddsinstitutet så man kan dela ut dubbla pekpinnar till folk och fä. Suck.

Och på måndag (19/11) är det Internationella toalettdagen.
Jo det är sant. World Toilet Organization ligger bakom.

På fredag är det Internationella dagen för tolerans.
Hur många har koll på det? Undrar förresten hur många som vet vad ordet tolerans betyder. Erik Almqvist, SD:s ekonomiske talesman, borde lära sig det. Hur mycket Jimmie än försöker tvätta bort rasist-stämpeln från partiet så lär han aldrig lyckas. Särskilt inte när rassarna filmar sina egna tilltag och skryter om hur ballt det är att reta upp folk med att säga "Sverige är MITT land, inte DITT" och kalla okända kvinnor för hora. Fina gossar det där. Och de representerar Sveriges tredje största parti. Skrämmande är bara förnamnet. Almqvist förnekade bestämt att han sagt allt det som flera vittnen påstår att han sagt. När han och partiet fick svart på vitt (haha) att vittnena hade rätt, försvarar han sig med att han nu har gått i terapi för sitt omdömeslösa beteende. Alltså. Varför gick han i terapi för något han inte sagt och gjort? Eller gick han i terapi i går kväll, efter Expressens avslöjande? Jag fattar inte.

Katrin Zytomierska har visst gått ett steg för långt i sin blogg. Hon är ju fena på att uttala sig både kränkande och nedsättande om människor hon inte känner, men när hon spydde galla över tjejen som ställde upp på reklamfoto för SATS gym var måttet rågat. Lätt hänt när man hela tiden försöker överträffa sina egna elakheter att det till slut går över styr. Internationella dagen för tolerans. Fredag. Skriv upp det.

Bilderna på dem som deltog i den direktsända firmafesten (Fotbollsgalan) är alltid lika roliga. Kul att se hur folk klär sig när de går på fest. Vet inte vilken klädkod man hade, men om det stod "Kavaj" på inbjudan borde väl de flesta haja att det inte innebär att både damer och herrar ska ha svart kostym. Pia Sundhage får ursäkta, men det finns faktiskt klänningar som passar även dem som inte är så himla kvinnliga. Magdalena Ribbing får göra en insats. Eller Camilla Thulin. Helena Seger hade i år bytt ut sin smoking mot något fullständigt smaklöst och illasittande. Och till det en sönderhackad fjäderboa runt höfterna och en fruktkorg på huvudet. Hur tänkte hon där? Zlatan borde givit henne en dag med en personal shopper i stället för en handväska för en halv miljon kronor. Mer pengar än stil är bara förnamnet.

Och varför tjafsar alla med Bosse Hansson? Ja, det var klantigt att kalla AIKs spelare för svartingar, men kan man med det dra slutsatsen att Bosse är rasist? Och ja, han är journalist och borde kunna uttrycka sig i både tal och skrift men Bosse är född 1933. Han fick lära sig saker om andra folkslag som i dag inte ens är i närheten av att vara rumsrena. Som Tintin i Kongo. Eller Pippi Långstrumps pappa. Varför satt han förresten på pressläktaren om han inte hade ett uppdrag för pressen? På Stockholmsmässan är man stenhård. Där räcker det inte att vifta med press-leget för att komma in gratis, man måste tala om vilken tidning man skriver för och i de flesta fall dessutom anmäla sig i förväg.

Läskigaste bilderna de senaste dagarna måste ändå vara de på ukrainskan Valerie Lukyanova, kvinnan som gör allt för att likna en levande barbiedocka. Jag-gör-vad-som-helst-för-att-bli-känd. Liksom. Men hon säger att hon har ett yrke också. Hon är lärare på skolan för utomkroppsligt resande.
Minsann.

Finns det någon dag för Barbiedockan?
Måste kolla det.





onsdag 31 oktober 2012

Allvarliga saker


Nämen stackars, stackars kungen. Nu jagar de honom igen.
Kan man höra en och annan sann rojalist yttra.
Jo, det har varit mycket om kungen & co på sista tiden och jag kan tycka att om han är otrogen är det främst en sak mellan honom och hans fru och "den andra kvinnan". Sen att pressen gillar en smaskig historia är en annan femma. Är man offentlig person så är man.
Artiklarna i Dagens Nyheter är en helt annan sak. De handlar om kungahuset som institution och alla miljoner det kostar oss.
Alltså. Jag fattar inte. När företag i vård, skola och omsorg gör några spänn i vinst på sin verksamhet blir det ett himla liv. Men när kungahuset får miljoner och åter miljoner utan att behöva redovisa en enda spänn, då är det plötsligt okej. Enligt vissa i alla fall.
Jag gillar också traditioner, men att julpynta Drottninggatan och Stureplanssvampen med skattepengar är liksom inte samma sak om att hålla monarkin igång.
Och bara en sån sak som att Madeleine måste be pappa om lov för att förlova sig och att sedan pappa måste be regeringen om lov. Alltså. Vi skriver år 2012. Mossigt är bara förnamnet.
En president kostar lika mycket, argumenterar rojalisterna.
Mycket möjligt, men då behöver man inte försörja en hel släkt. Dessutom kan man byta ut presidenten om han/hon börjar slira lite i uppdraget... Victoria for president, säger jag bara. Hon har min röst. Utan tvekan. Det är skalle på den kvinnan och dessutom är hon tränad för uppdraget.
Kungen är dörröppnare, argumenterar rojalisterna.
Mycket möjligt, men det har väl gått hyfsat bra för Finland, Tyskland, Frankrike... Utan kung.
Man kan diskutera detta i oändlighet och jag har inget personligt agg mot varken kungen eller hans familj. Men visst vore det rimligt att de redovisade hur de använder våra pengar precis som all annan skattefinansierad verksamhet. Jag skulle dessutom vilja veta vilken annan verksamhet som fått sina anslag höjda med nästan 50 procent de senaste åren.

Apropå stålar. Solna kommun är i mångt och mycket en bra stad. Vi har flest studentbostäder i länet, företagarna gillar oss och byggandet går för högtryck. Men nu har man väl ändå fått spader? Minska bidragen till ungdomsidrotten!? När stillasittandet ökar bland barn och unga (startar redan då föräldrarna fäster en skateboard på lillebrorsans vagn så storebrorsan slipper gå bredvid) liksom fetman, så borde väl ändå satsning på ungdomsidrott vara högprioriterat! Va!
Skriv på här: http://solnaforum.se/ungdomsidrotten/

Nu är det en "känd skådespelare" som häktats misstänkt för hot och misshandel av sin fru. För- och nackdelar med sociala medier, men det tar ungefär fyra minuter att få fram vem den "kände skådespelaren" är. Man kan starkt misstänka att det är journalisterna själva som lägger ut informationen på Flashback och andra forum där ingen har koll på vad som skrivs.

Laila Bagge la ut en bild på sig själv med en rejäl blåtira och nu är hon förbannad på alla som spekulerar i om maken är orsak till bläckan. Varför lägger man ut en bild av sig själv med en blåtira? Flatpall. Säger jag bara.


Kvinnan som misstänktes ha dödat sin sambo ("med en filékniv" - varför är det så himla viktigt?) har dömts till 15 års fängelse. Expressen skriver att "han dödades i sömnen" men det står inte vem av de inblandade det var som sov. Kvinnan själv säger att hon dödade mannen i nödvärn. En av dem bör då ha haft våldsamma mardrömmar. Eller? Nä jag vet, man ska inte driva gäck med så allvarliga saker som mord.


TT rapporterar att det är stora skillnader i hur snabbt man får vård när man drabbas av cancer. Ovissheten och väntan är det värsta när man fått sin diagnos, eller när man fått en trolig diagnos. Men med vissa cancerformer är det svårare att fastställa status och komma fram till lämplig(a) behandling(ar) än med andra. Tarmcancer har man eller så har man det inte. Där kan man köra igång inom en vecka. Levercancer är mer komplicerat. Och prostatacancer är det inte lika bråttom med eftersom den växer extremt långsamt. Men så ingående orkar aldrig tidningarna beskriva problemen. De skrämmer bara skiten ut folk med att publicera kartor över var man får snabbast vård. Och är det alltid så himla bra att det går jättesnabbt? Patienten kanske behöver ett par veckor på sig för att smälta beskedet?

Just prostatacancer har varit på tapeten i flera tidningar, kanske som en reaktion på Rosa-bandet-kampanjen som pågått under hela oktober. Några läkare skrev i DN för en tid sedan om svindyra läkemedel som inte alla får. Det finns antagligen en förklaring till det. Nya läkemedel är svindyra. När sedan kopiorna kommer, sjunker priserna. Enkel marknadsekonomi.
Nya läkemedel har också en massa otrevliga biverkningar som man inte helt och fullt har kartlagt. Dessutom är det ofta så att det bara är en liten ynka procent av alla sjuka som faktiskt blir hjälpta av medicinen. Ska man då utsätta alla drabbade för en rad biverkningar? Till en mycket stor kostnad för samhället? Med liten chans att rädda en mycket liten del av de drabbade?
Är det verkligen väl använda landstingsmiljoner?
Jag vet, är man svårt sjuk griper man efter halmstrån. Det är därför någon annan än den sjuke måste göra avvägningarna vilka behandlingar som är lämpliga och möjliga.

Drygt 40 personer har dött i USA på grund av ovädret Sandy. Översvämningar, omkullvräkta träd, raserade hus, bränder... Det är väl nästan ett mirakel att inte fler än 40 har fått sätta livet till? Hur mycket de materiella skadorna kommer att kosta vet man väl inte än. Stackars dem som måste resa dit just nu av ett eller annat skäl. Frivilligt skulle jag inte åka, det är en sak som är säker.

Begagnat-handeln ökar, skriver Aftonbladet, och rapporterar att jämtlänningarna är de som handlar mest. Det baserar AB på att jämtarna har flest annonser på Blocket per person. Borde inte det betyda att de är mest angelägna att bli av med prylarna? Inte att de nödvändigtvis vill köpa dem?

I den lilla världen där jag befinner mig, ägnar vi numera kvällarna åt att kolla tv-serien Bron. Missade den när den sändes och har nu en månads gratistittande via Netflix. Spännande och välgjort, om än med väldigt dystra och kala miljöer. Men det är några saker som stör mig.
Varför måste svenska kriminalserier alltid visa en massa blod? I engelska dito får man tänka själv. Här räcker det inte med att prata om att en människa är styckad, man måste visa det i närbild. Flera gånger dessutom, så man verkligen inte ska missa att en människa har blivit styckad.
Det andra är det ständiga rökandet. Nu är det visserligen en massa danskar med och de röker ju hela tiden överallt även i verkligheten. Men här röker i princip alla. Ideligen. Och de som inte röker snusar i stället. Är serien möjligen fetsponsrad av Swedish Match?
Kan någon ha missat att rökande kvinnor förkortar sitt liv med elva år? I genomsnitt.
Man hinner göra mycket på elva år.

Jisses, så allvarlig jag blev i dag då.
Ut i solskenet med mig! Det borde muntra upp.




måndag 29 oktober 2012

Pinsamt


Oftast kan man väl betrakta pinsamma människor med ett milt överseende. Om man ens bryr sig. Gunilla Persson (svensk hollywood-fru, fast hon är ju ingens fru - konstigt) är pinsam när hon i sin absoluta avsaknad av självinsikt och självkritik är så otroligt förvånad att hon inte har några vänner. Om det ens är sant. Maken är fullt och fast övertygad om att det finns ett manus till programserien. Hur det nu är med det, så kan man ta fram skämskudden och tänka att man faktiskt inte behöver engagera sig ett enda dugg.

Pinsamma människor i samma rum som man själv befinner sig i är däremot knepigare att hantera. Visst, man kan låtsas som om man inte bryr sig, men om Den Pinsamma är den pinsamma sort som pockar på odelad uppmärksamhet blir det knivigare. Från alla i rummet närvarande, dessutom. Det är inte ens ett subtilt pockande utan kunde lika gärna bestå i att Den Pinsamma viftar med armarna i luften, nästan som en semafor, och ropar med hög röst:
- HÄR ÄR JAG!!! SE PÅ MIG! HÖR MIG!
och
- Alla här inne har väl fått klart för sig att jag är POPULÄR!? Jag har MASSOR AV VÄNNER. Jag är FRAMGÅNGSRIK och mycket INTRESSANT!
Nånting sånt.
Vad gör man?
Försöker hålla igång en konversation i en annan ände av rummet?
Sätter på stereon på hög volym?
Drar sig undan till ett annat rum?
Det sistnämnda verkar vara vanligast, men inte ens då fattar Den Pinsamma utan kommer lommande efter och undrar "Varför står alla här inne?".
Jo, det kan man ju undra.
Suck.

Pinsamt är det också när Journalistförbundet ideligen försöker sälja på medlemmarna försäkringar som man inte bett om. För ett par år sedan var det Folksams försäkring. Nu är det Bliwa.
"Här kommer information om din frivilliga inkomstförsäkring."
Frivillig? Öh?
Man är automatiskt ansluten till försäkringen och vill man inte ha den måste man tacka nej. Förra gången det hände kollade jag med Konsumentverket vad som gäller. Så här svarade de:

"Att en gruppmedlem kan bli ansluten till en försäkring genom att inte avböja försäkringen kallas reservationsanslutning eller reservationsmetoden. Detta är ett exempel på negativ avtalsbindning. Detta är enligt marknadsföringslagen olagligt att binda en konsument till ett avtal genom passivitet. "
Jag skickade den informationen vidare till Journalistförbundet som tackade och lovade att se över sina rutiner. Det gick tydligen inget vidare. Så nu har de fått samma information en gång till.
Varsågod.
Liksom.

Och nu kom väl varningarna som alla väntat på. (Eller?) De så otroligt populära och bästsäljande ögonfransförlängningsmedlen (säg det fort den som kan) Neulash och Revitalash är jättefarliga. Så farliga att Läkemedelsverket går ut och varnar för att använda dem. Alltså. Läser inte folk innehållsförteckningar längre? Skiten innehåller hormoner. Hur skulle annars håret växa? Och all hormonbehandling ger olika typer av biverkningar. Haja.

Och apropå farliga ämnen. Bisfenol A får inte användas i nappflaskor men tandläkarna kör med det för att släta ut ojämnheter på barns tänder.
Alltså.
För det första. Varför slätar man ut ojämnheter på barntänder?
För det andra. Är det inte hög tid att någon granskar tandläkarna snart? De får hålla på med en massa både märkliga och gammalmodiga metoder utan att någon följer upp resultatet, till exempel fucka upp både utseende och funktion med fullständigt horribla tandregleringsmetoder som dessutom kostar skattebetalarna mängder med stålar.
Jättekonstigt.

Elisabeth Olsson-Wallin har inte bara retat upp folk med sina bilder. Nu har det visat sig att det senaste konstverket (nåja) är gjort av bilder hon snott från andra fotografer. Så otroligt oproffsigt och pinsamt.

En dansk man har donerat sperma till en dansk spermabank och är far till 43 barn (varav arton svenska) trots att han bär på en genetisk sjukdom (oklart vilken). Ja, hemlagat är bäst. Gäller det mesta.

Fotbollsspelaren Anders Svensson i Elfsborg är gnälligast i hela Allsvenskan, skriver Expressen.
Pinsamt? Ja.
Men var det en nyhet? Nej.

Hovet lägger ut vad som verkar vara hemmagjorda filmsnuttar på sin hemsida. Den ena mer pinsam än den andra och senast ut i raden av pinsamheter är filmen om prinsessan Madeleines förlovning. Jag vet inte om man vill försöka sig på någon typ av folklighet. Kanske vill de verka moderna. Men då borde de nog konsultera någon som kan det där med film...

Mest pinsam i veckan måtte ändå Anna Wahlgren vara.
Hennes dotter Felicia gav ut en bok om sin uppväxt. Det var en allt annat än smickrande bild av hela Sveriges uppfostringsguru (ja, min mamma fick rätt i sina antaganden...) vilket förstås måste kännas jobbigt. Hela den image som hon byggt upp kring sig, sina barn och sitt författande hamnade i en helt annan dager. Diskussionerna gick höga; vad var sant och inte? Ingen som vet, men Felicias beskrivning är ändå den bild hon har av sin uppväxt. Mammans bild är förstås en helt annan och hon tycker antagligen att hon har närt en orm vid sin barm, som det så vackert heter. Men att, på sitt eget förlag dessutom (det var väl inget annat förlag som nappade, kanske?), gå till motangrepp mot sin dotter var väl ändå höjden av smaklöshet.
Vem vet, boken kanske blir en kioskvältare.
Klirr i kassan.
Skit samma vem som kommer i kläm liksom, om det så är ens egna barn.
Hjälp.










tisdag 23 oktober 2012

Gnälldags

Godkänd räksmörgås

Har man mycket att göra blir det ganska lite tid över för gnäll.
Det är ju det jag alltid har sagt, gnällspikar har för lite att göra...
Men nu har det ju varit både helg och semester så Häxan Surtant har gått på högvarv.

Wienerkonditoriet.
Detta ståtliga kondis (ja, man sa så när jag var liten) som vi ibland gick till. Min mamma hade utsökt smak och stil och skulle det fikas på stan skulle det inte fikas på något hak. Det skulle fikas storstilat. Sturekatten, NKs tesalong eller Wienerkonditoriet.
Numera har det sistnämnda ett antal filialer. En av dem ligger i Bromma Blocks. Det enda som är sig likt sedan 60-talet är logotypen.
- TVÅ LATTE FÄRDIGA! skriker den piercade bruden bakom disken.
Man ska inte tro att de bär ut kaffet till bordet man blivit ombedd att sätta sig vid medan de gör i ordning kaffet. Inte om man är fler än en. Personalen klarar inte att gå med mer än en kopp i taget.
Någon annan förklaring kan vi faktiskt inte komma på.
Slår till på varsin räksmörgås.
Det är en liten grej vi har. Ungefär som champagnen den 7:e varje månad.
Fika "på stan" infaller oftast vid lunchdags. Då blir det räkmacka.
Rastar vi under långa bilresor blir det räkmacka.
Vi vet var de bästa finns. Vi vet också var vi definitivt INTE ska äta räkmacka.
Numera vet vi också att vi definitivt inte ska äta räkmacka på Wienerkonditoriet.
Räkorna var smaklösa, brödet tjockt och torrt, äggen blöta och kladdiga och den vita, geléaktiga geggan som skulle föreställa majonnäs ger mig fortfarande kräkkänslor.
Jag delgav huvudkontoret mina synpunkter i mejlform.
De erbjöd oss varsin gratis räksmörgås nästa gång vi går dit.
Jag skojar inte.
De sa så.
Vem vill ha en till oätlig macka?
Nej tack, inte ens om den är gratis.
Hjälp.

Kaffet blev vi väldigt bortskämda med i Rom.
Italienarna vet hur man svänger ihop en prefekt cappuccino. Överallt vet de det.
Underbart.

I dag skriver tidningarna att man ska införa terapi hos tandläkaren. Man kan tydligen tänka bort hål i tänderna. Tillåt mig tvivla.

Sankta Maria från Miljöpartiet ska bli sportkommentator. Ja, hon pratar precis som de manhaftiga damerna på TV4 sporten så där lär hon smälta in finfint.

Läser en hemsk, hemsk historia om en mamma som dödat sitt lilla gossebarn. Hon led av en svår förlossningspsykos och vårdas nu på Karsuddens sjukhus. Det mycket märkliga är att kvinnan är läkare. Hennes make är också läkare. Kanske inser man inte själv hur sjuk man är, men borde inte maken ha reagerat på hennes djupa depression?

C, KD och S tycker att man ska ta skattemedel för att dela ut till ungdomar som bosparar. Även om tanken är god tror jag inte det gör någon skillnad. Unga människor har inte fått lära sig att spara. Inte till någonting. Om veckopengen är slut innan nästa veckopeng kommer, sticker mamma eller pappa till dem lite extrastålar.
Om studiebidraget inte räcker till en ny iPhone, en dunjacka och några utlandsresor är det inte helgjobb som gäller. Man ropar bara på pappa Plånbok. Skilsmässobarnen spelar dessutom ut föräldrarna mot varandra och kan casha in dubbla extrastålar.
När de sedan ska flytta hemifrån har de inga sparpengar. Ja, förutom de unga vars föräldrar satt in hela barnbidraget på ett sparkonto.
Och de som till äventyrs råkar ha stålar på banken, har förmodligen satt undan alla julklapps- och födelsedagspengar vilket i och för sig är klokt, men ska vi andra skattebetalare fylla på såna sparkonto med våra stålar?

Varför måste man bygga så himla svindyra lägenheter? Var priserna lägre skulle ungdomar ha råd.
I Sollentuna har man hållit nere kostnaderna i sina nybyggen genom att slopa i princip alla tillval. Alla lägenheter har samma inredning i köket, samma kakel i badrummet och samma golv överallt. Väggarna får de boende tapetsera själva och vill man ändra något får man göra det själv när man flyttat in.
Genialt.
Att köpa inredning till hundra lägenheter på ett bräde ger bra rabatter.
Dessutom blir det noll administration. Hur många timmars jobb är det att hålla reda på hundra lägenheter och alla personliga tillval? Oändliga. Och de timmarna utgörs väl knappast av ideellt arbete...

Varsel.
Allt fler svenska företag säger upp folk.
Det är illa.
Men det är några saker jag har väldigt svårt att begripa.
En massa folk som har jobb håller på att jobba ihjäl sig. Det är många timmars övertid och ständig tillgänglighet som tär. Om facket gjorde det som ligger i deras uppdrag att göra, dvs höll koll på övertiden och satte stopp för ofoget skulle det bli stålar över att anställa fler.
Om tio pers jobbar 50 timmar i veckan blir det 500 timmar.
Vi har 40 timmars arbetsvecka.
Det är alltså jobb för 12,5 anställda.
Enkel matematik.
Och om sedan alla statliga verk kunde anställa egen personal i stället för att anlita svindyra, utländska konsulter, skulle vi säkerligen kunna halvera arbetslösheten.
Men varför göra något enkelt när man kan krångla till det?

T-banerånaren som muddrade en stupfull man som låg på spåret, fick sin dom i dag. 1 år och 6 månader i fängelse och sedan utvisning. Problemet är bara att man inte vet vart man ska utvisa honom. Han har inga papper, ingenting som bevisar vem han är eller var han kommer ifrån.

Köldrekord i Pajala i natt.
Minus 16,2 grader.
Och det är bara den 23 oktober.
Usch.

Aftonbladet har ett gigantiskt avslöjande att komma med i dag;
"Unikt test - müsli är en sockerbomb!".
Men alltså, det var väl ingen nyhet?
Va?

Dags för lunch.
Det blir inte räksmörgås.


fredag 12 oktober 2012

Stackars dom!


Dagens Nyheter har hakat på trenden med snyfthistorier om stackars utförsäkrade människor. Alltså. Jag har sagt det förut; det är ytterst få människor som helt och hållet saknar arbetsförmåga. Det är de med grava utvecklingsstörningar och de som är totalförlamade. I övrigt finns hos i princip varenda människa åtminstone 25 % arbetsförmåga.
Att sedan vår arbetsmarknad inte har plats för andra än fullt friska, högpresterande personer är en helt annan femma. Faktiskt.
Mannen som sörjde sitt döda barn och beklagade att ingen insåg hur arbetsoförmögen han var. Efter tre år. Jag vet, det värsta som kan hända en människa är att förlora sitt barn, men skulle sorgen på något vis bli mindre för att man slutar arbeta? Knappast.
Kvinnan i veckans berättelse som led av svår värk. Hon har det säkert mycket, mycket jobbigt men trots allt var hon inte sängliggande dygnet runt. Hon hade perioder då hon var smärtfri. Och då tyckte Försäkringskassans läkare att hon skulle kunna jobba lite. Att det sedan inte finns någon som vill ge en människa 25 % anställning och dessutom med osäkerhetsfaktor för vilka dagar människan ifråga faktiskt kan komma till jobbet, det är också en helt annan femma.
Jag kan dra exempel i evigheter. Amen.
Men jag tycker att det snart är dags för massmedierna att vända blad, som det så populärt heter. De har en mycket stor del av ansvaret för att folk i allmänhet har så dåligt förtroende för Försäkringskassan.
Hur många av de tillfrågade har egna erfarenheter?
Eller uttrycker de möjligen sin brist på förtroende baserat på vad de läst i tidningarna?
Troligen.
Det finns många det är synd om. Men det finns också många som har fastnat i sina sjukskrivningar, anpassat sig till mysbrallan och helt tappat tron på sin arbetsförmåga. Det är det största problemet med sjukförsäkringssystemet. Det, och vår stentuffa arbetsmarknad.

Kungafamiljen är det också synd om. Först kom Elisabet Olsson-Wallins hemska collagetavla som Hovet fördömde och till och med pratade om att polisanmäla. Nej, jag gillar inte hennes konst. Har hittills inte sett ett enda verk jag gillat. Men smaken är som baken, delad. Kommentarerna på nätet var inte nådiga, majoriteten tycktes anse att yttrandefriheten inte ska omfatta så kallad konst som kungafamiljen känner sig kränkt av.
I konsekvensens namn borde då samma majoritet tycka att Lars Vilks hån av profeten Muhammed ska förbjudas. Men där är det ofta annat ljud i skällan. Majoriteten tycks inte förstå varför muslimer blir så upprörda över hans så kallade konst. Man hör ofta "det är väl inte så himla farligt".
Det är väl den som känner sig kränkt som får avgöra vad som är kränkande och inte.
Att däremot utgå från de kränkta och införa censur är en helt annan sak.
Vi har yttrandefrihet här i landet.
Den är i allra högsta grad värd att värna om.
Men jag kan ändå tycka att ibland går det för långt.
Måste man vara elak bara för att man får? Liksom.

Och som om inte collaget var nog kommer nu Camilla Henemarks självbiografi där hon hänger ut en massa kändisar och kvasikändisar som hon säger sig ha haft sex med för sisådär 25 år sedan. Är det verkligen så himla spännande? Jag menar på riktigt spännande, för någon annan än de direkt inblandade? Tydligen.

Lärare är det också synd om nu. De har för låga löner. Kanske är det inte just lönerna som är det stora problemet i undervisningen? Gustav Fridolin tycker att lärare och politiker borde ha samma lön. Spännande förslag. Borde väl innebära att de då också ska ha samma arbetstider.
A tjena.

Ulf Lundell är det väldigt synd om. Han medverkar i kvällens Skavlan men eftersom han numera är skogsmupp och bor ensligt för sig själv (säger han själv som förklaring) ville han inte sitta bland de andra gästerna utan krävde helt sonika att få vara ensam med Skavlan. Skumt att han tillät publiken att sitta kvar. En grov gissning är att det mer rör sig om syndromet "Allt-ljus-på-mig" och att inte riskera att bli avbruten eller ifrågasatt av någon av de andra gästerna.
Mupp. Säger jag bara.

Men dem det är synd om på riktigt är de som inte får träffa sina barnbarn.
DN har i veckan kört en artikelserie på temat.
Om hur viktigt det är för de små att ha kontakt med den äldre generationen.
Om hur vanligt det är att mor- och farföräldrar tar ett stort ansvar och engagerar sig.
Om hur viktigt det är för barnen att deras föräldrar finns till hands när de både ska göra karriär och bilda familj.
Sista artiklarna i serien handlade om dem som inte får träffa sina barnbarn. Oftast beroende på att barnen brutit kontakten med sina föräldrar av en eller annan anledning och bara klipper av banden mellan sina barn och sina föräldrar. Snipp-snipp bara. Borta.
Det är verkligen inte bra för barnbarnen.
Och det är verkligen inte alls bra för mor- och farföräldrarna.
"En bruten kontakt med barnbarnen är den värsta av alla negativa livshändelser som äldre kan vara med om" skriver en forskare.
Det är ingen rymdforskning precis. Det räcker med vanlig empati. Kärlek.
Och inte behöver man vara biologisk mormor heller, för att fatta.
"En bruten relation är en tragedi för alla." säger en psykolog och äldreforskare.
Tell me about it.
Liksom.

Nej men det är väl nog sagt om veckans händelser.
Dags att kavla upp ärmarna och börja jobba igen.
Det är mycket nu.
Och snart hägrar lite semester.
Bella Italia.
Nu kan man ju resa dit igen, när Silvio har kastat in handduken. Gick den att få ren förresten? Är inte foundation typ jättesvårt att tvätta bort från frotté?
Måste kolla det.







torsdag 4 oktober 2012

Mycket stålar


Det är mycket diskussioner och skriverier om budgetar och skuggbudgetar nu.
Det vanliga brukar vara att de som inte sitter vid makten är de som är mest generösa. Komiskt, eller möjligen patetiskt, blir det när S nu gjort vänster om halt och skäller på Borg & Co för att de slösar med pengar som inte finns.
Alltså. För det första trodde jag att det var sossarnas paradgren. Låna pengar för att öka på bidragen och därmed öka bidragstagarnas beroende av S (och därmed säkra röster).
Nu har de i flera år skällt på regeringen för att hålla för hårt i plånkan. Man kan inte spara på hur många fronter som helst. Man måste satsa. Hur mycket stålar tänker ni lägga på hög? Ungefär så har det låtit.
För det andra, när regeringen nu plötsligt vill satsa, då blir de beskyllda för att slösa!
Jag fattar inte.
Eller det kanske jag gör.
Om regeringens satsningar nu skulle gå hem hos väljarna, riskerar oppositionen att få sitta i opposition i fyra år till. Och det vill de ju inte.
Å andra sidan, om S och MP nu stoppar regeringens satsningar lär inte regeringen vara sen med att påpeka vem det var som stoppade satsningarna för att minska arbetslösheten.
Känns som att S kanske har målat in sig i ett hörn där.
Men vad vet jag.

Störst humor bjuder i alla fall V på. Man vill skrota ROT och RUT och använda pengarna till att bygga hyresrätter. Vilka pengar? Om ROT och RUT slopas lär vi få en återgång till en massa svarta jobb och då blir skatteintäkterna noll. Inga pengar alls kommer in till statskassan.
Det är ungefär lika begåvat som att säga "Jag köpte stövlar på rea. Halva priset, 1500 spänn. Så jag passade på och köpte två par och sparade 3000! Vad ska jag göra med alla stålarna?"
Typ så.

Vetenskapens värld visade en BBC-dokumentär i måndags där man visat att det mest hälsosamma i träningsväg var 3x20 sekunder (jaa, sekunder!) stenhård, på-gränsen-till-att-spy-träning, i veckan. Man sa också att det var nyttigare att röra på sig någon gång i timmen än att sitta still hela dagen och sen köra som en tok ett par timmar på gymmet. Sermanpå! Min teori håller alltså. Stoppa i tvättmaskinen, tömma tvättmaskinen, hänga tvätt, plocka i och ur diskmaskinen, gå och handla, stå och sortera papper och så vidare. Genialt.

Ekot kunde härom dagen konstatera att romer är diskriminerade av både Statoil och OKQ8. De får inte hyra bil. Diskriminering javisst. Man skulle vilja veta vad det är som ligger bakom. Har de dåliga erfarenheter eller är det bara fördomar? Flera biluthyrare kör med åldersdiskriminering, både uppåt och neråt. Ska man gå på statistik borde i princip bara medelålders kvinnor med lång körvana få hyra bil.

Apropå fördomar. Såg Uppdrag granskning i går om Lars Vilks. Alltså, hur många rasistiska uttalanden ska han få komma undan med i konstens namn? Va?
Vad händer om man säger "negrer har en för människan obehaglig lukt" och påstår att det är en del av ett konstverk? (Citatet kommer för övrigt från Nordisk Familjebok från 1902.)
Helt sjukt faktiskt.
Hur mycket kostar karl'n i polisskydd? Det skulle jag vilja veta.

Författaren Richard Millet har ställt till med rejäl skandal i Frankrike med att i bokform hylla den norske terroristen. Om det nu också klassas som konst borde väl inte alla bli så himla upprörda? I konsekvensens namn. Kultur. Bah!

Kulturutbudet i tv är inte mycket att hänga i julgran. Det är ett förbenat tävlande i precis vad-som-helst i varenda förbenade kanal. Varför då? Jo, det går att sälja en massa reklamtid under programmen. Förstås. Stålar. Igen.
Matlagning, heminredning, gör-det-själv, dejting och förnedrings-tv i största allmänhet där sämsta deltagaren röstas ut.
Så himla fantasilöst.

Och apropå förnedrings-tv. Hollywood-frun Gunilla Persson. Jag vill fortfarande inte fullt och fast tro på att hon är på riktigt. Kan någon verkligen vara så innerligt korkad? Det måste väl ändå vara manus?
- Man ska inte skjuta djur, då kan dom bli fridlysta.
Alltså.
Å andra sidan finns det väl ingen manusförfattare som skulle kunna hitta på något så dumt?
Kanske är det på riktigt ändå?
Klockan går inte riktigt runt.
Det är inte skottat ända fram.
Inte många chips i den påsen.
Motorn går på tomgång.
Eller nåt.
Hon är definitivt inte den vassaste kniven i lådan. Som det verkar.
Men stålar har hon.
Mycket stålar...

För övrigt väntar jag på reparatören från Ikea. Ugnen funkar inte som den ska. Har inte gjort det sen den var ny. Och vem man än pratar med säger samma sak.
- Nää, Ikeas vitvaror är bara skit. Om det var prima prylar skulle väl Electrolux sätta sin logga på. Dom säger bara att det är Electrolux för att man ska tro att det är bra kvalitet...
Och sedan får man tipset att ställa termostaten på ungefär 30 grader mer än man egentligen vill ha, då funkar det.
Får hoppas en ny termostat löser problemet.
Annars får jag köpa ett par kanelbullar, dagen till ära.
Tur man har nära till bageriet.
Eller inte.







tisdag 2 oktober 2012

Lika som bär XII (eller nåt)

Såg filmen Cowboys and aliens härom kvällen. Nåja, början i alla fall. Men när jag väl upptäckt att snyggot Daniel Craig mest påminde om Snusmumriken och att träbocken Harrison Ford inte hade rört ansiktet en enda gång på en hel timme, då stängde jag av.

Viss är dom lika! Visst?
Minus fjädern i hatten då'rå.






måndag 1 oktober 2012

Du gamla - du fria?

Gammal nog och fri att välja själv...

MP vill satsa 3 miljarder på äldreomsorgen, meddelades det i gårdagens medier.
Toppen! tänkte man först.
Men det var visst inte så himla toppen när man granskade förslaget närmare. Stålarna skulle användas till "att hjälpa kommunerna att få en bättre arbetsmiljö".
Alltså.
Nu är det väl inte just arbetsmiljön som är det stora problemet inom äldreomsorgen? Va?
Men så är det ju med i princip allting i dag. Allt ska anpassas efter dem som arbetar och kunden/patienten/målgruppen kommer i andra hand.
Man kan inte betala med kontanter på bussen, tåget eller t-banan. Det är för farligt för de anställda.
Maten i servicehusen är usel men lätt att laga, hålla varm och distribuera.
Provhytter är trånga och kameraövervakade.
Väntetiderna på akutmottagningarna är enorma, personalen måste ju prata av sig mellan patienterna. Dessutom måste de ju hinna facebooka, kolla utbudet på Hemnet och läsa veckotidning. Ja, jag har varit en ganska frekvent besökare på akuten. Tyvärr. Av flera skäl.
Och så vidare.
Hur vore det om någon tog sig en rejäl funderare på vem man egentligen är till för. Fokus.
Men det är väl för mycket begärt. JAG är alltid viktigare än någonting annat.
Så länge Jag får som Jag vill är allt frid och fröjd.
Suck.

Och V vill satsa lika många miljarder på skolan. Man vill öka lärartätheten, säger man. Och det låter väl klokt eftersom det hela tiden höjs röster för att resurserna i skolorna är för små. M däremot vill höja lärarlönerna. Och det verkar ju även lärarna vilja. Som om 10.000 kronor mer i månaden skulle göra en lärare bättre. Varför då? Liksom.
Men, det är ju det jag säger.
Jag. Jag. JAG!

Och S vill höja krogmomsen. Jo, det var osedvanligt korkat att sänka den. Blev det billigare på krogen? Nope. Har det öppnats fler krogar? Anställts mer folk? Ingen aning, men känslan är att svaret är nej på alla tre frågorna. Hade varit bättre att sänka skatten för pensionärerna. De är en mycket stor och köpstark grupp som politikerna tycks ha glömt bort. Mer i plånkan innebär mer shopping, fler resor och i största allmänhet ökad konsumtion vilket ger fler arbetstillfällen. Enkel matematik.

Fredrik och Filippa var på bio i går kväll. Återförening, ropar Expressen.
De kanske helt enkelt bara är civiliserade. Kanske försöker bygga upp en bra vänskapsrelation. De har trots allt barn ihop.

Ikea-katalogen ser i princip likadan ut över hela världen. Nu har svensk press uppmärksammat versionen som sprids i Saudiarabien. Alla kvinnor är bortredigerade. Alltså, ska svenska företag böja sig för precis vad som helst för att sälja prylar? Javisst ja, stålar. Och javisst ja, en gång till. Ikea är ju inte svenskt längre.
I rest my case.

Glenn Hyséns före detta älskarinna berättar allt i Expressen. Bland annat säger hon att fru Hysén "fick ett sådant agg till mig direkt". Var det konstigt på något sätt? Vad trodde hon, den så kallade andra kvinnan? Att fru Hysén glatt skulle välkomna henne i familjen? Dumskalle.
Hon säger också att Glenn vill ha henne tillbaka, att hans föräldrar uppmuntrade deras relation och att fru Hysén trakasserade henne med telefonsamtal, sms och annat. Ingen av de omskrivna har fått bemöta påståendena. Expressen...

DN skiver i dag om böneutropen från moskén i Fittja. De tycker att alla, i religionsfrihetens namn, ska acceptera att någon ropar ut att Allah är den enda guden och Muhammed hans profet. Jag kan tycka att det är aningen mer provocerande än våra kyrkklockor. Dessutom är väl kristendomen statsreligion i det här landet? Eller? Ledarskribenten säger att vi minsann får acceptera svenska kyrkans annonskampanjer i tunnelbanan. Vilken väldigt konstig jämförelse.

Tatueringar har gått från subkultur till folkhem, tecknar Berglin i SvD. De ungdomar som inte är tatuerade verkar höra till undantagen, men bara för en generation sedan rynkade man på näsan åt konstverken eftersom de bara prydde sjömän, kåkfarare och horor. Jag kan beundra hantverket som sådant, men jag tycker inte att det är särskilt snyggt när hela kroppen är täckt av bläck. Såg ett otal exempel på uselt utförda jobb under gårdagens marknad i Örsundsbro och tänkte; undrar vad de tycker om att ha FUCK YOU eller BITCH tatuerat över hela bringan om sisådär tio tjugo år. Eller ett spindelnät över hela bakhuvudet. Dessutom lär det vara minst lika vanligt att ta bort tatueringar som att skaffa nya, enligt intervjuade i branschen.
Jo, alla trender går i vågor.
Vissa är svårare än andra att ta sig ur.




fredag 28 september 2012

Tröga typer


"Älska dem som behandlar dig väl och glöm dem som inte gör det."
Så sant.
Livet är för kort för att vakna upp på morgonen och ångra något.
Också sant.
Emellanåt får man små visdomsord på sin Facebook-vägg, vissa skrattar man gott åt, andra berör på mer än ett sätt och får en att tänka till. Och tänka till en gång till.
Vissa människor tar längre tid att komma underfund med än andra och man måste nog ha varit med ett tag för att våga välja bort. Säga - Jag tar inte mer skit från dig nu. Och sedan känna sig nöjd med att man äntligen slipper få ont i magen varenda gång man träffas, slipper oroa sig för vad människan ska vräka ur sig, hur hon ska bete sig och om det än en gång ska bli spektakel.
Att omge sig med må-bra-människor är en konst.
Som tar tid.

Juholt tycker i sin bok att han blev förrådd av sina närmaste partikamrater. Lustig snubbe det där. Verkar helt sakna självinsikt. Trots allt verkar han fortfarande inte ha fattat att det i första hand var allt han sa och gjorde som blev hans fall. Trög, eller? Men han har i alla fall fått ge ut en bok.

Tommy Körberg ger också ut en bok. Där skriver han bland annat om sex med horor, om knark och en massa annat som ingått i hans liv. Alltså, varför är det så hippt med män som pundar? Plura, Persbrandt, Brost och alla andra som nästan når kultstatus för sitt missbruk.
Kända kvinnor med drog- och alkoholproblem framställs nästan alltid bara som fulla eller höga fruntimmer med dålig karaktär.
Jag fattar inte.

Gunilla Persson väljer bort varenda människa som kommer i hennes närhet, eftersom varenda människa som kommer i hennes närhet säger alla någon enda liten grej som misshagar frk Persson. Där kan man verkligen snacka om avsaknad av självinsikt. Hon förstår inte hur någon kan tycka illa om henne, säger hon i en intervju, och fortsätter "vad har jag gjort?". Trög är bara förnamnet. Förvisso har hon rätt när hon säger att man måste älska sig själv. Men nån måtta får det väl ändå vara. Va?

Nu har Löfven & Co vaknat till. De vill satsa miljarder på sjukförsäkringen säger de. Jojo, det ska väl bli en återgång till evighetslånga sjukskrivningar och förtidspensionering av unga latmaskar som inte orkar jobba. Sverige har de i särklass mest generösa sjukförsäkringsreglerna i hela världen. Hur kommer det sig att alla andra människor blir friska fortare än svenskar? Det är arbetsmarknaden det är fel på. Svensk arbetsmarknad accepterar inga andra än högpresterande, friska människor under 40. Det är där problemet ligger, inte i att man inte får sjukpenning i evigheter. Amen.

Belinda Olsson. Är det inte dags att ge henne andra uppdrag på SVT. Helst utanför bild. Och lägg ner Debatt. I går luftade man den övergivna 2-åringen i Broby. Hela hennes tillvaro fläktes ut i tv. Gårdagens program måste ha varit seriens riktigt usla lågvattenmärke. "Principiell diskussion om familjehem kontra fosterhem" försvarar sig Olsson. Och varför bjöd man då in en man som påstår sig vara den lilla flickans morbror? Och säger dessutom att "den andra sidan måste få en röst". Pricipdiskussion. Bah. Lägg ner, säger jag bara.

Filip och Fredrik. Kunniga, vågade och hippa programledare. Men varför i allsin dar måste de skrika så förbenat hela tiden? Som om de rapporterade från nåt katastrofområde eller en Bruce Springsteen-konsert eller nåt. Jobbigt.

Fotografiska museet i Stockholm har lyckats med något som hela kultureliten, med kulturministern i spetsen, inte trodde var möjligt. De till och med skrattade åt idén. Ett museum som enbart lever på privata pengar, entréavgifter och årskort. Går det? Jajamensan, det går alldeles utmärkt. Man har nu 400.000 besökare om året och omsätter runt 100 miljoner kronor. Utan en enda bidragskrona. Där ser man. Alla privata initiativ är inte av ondo...
Man kan allt man vill, bara man anstränger sig tillräckligt mycket, sa min mamma.
Så sant.

En kock i USA (var annars) har dömts för mord på sin fru. Efter att han mördat henne kokade han henne i en 190 liters kastrull i fyra dygn för att dölja vad han gjort.
Aftonbladet skriver att "han såg likgiltig ut när domen lästes upp".
Likgiltig.
Var det ett medvetet ordval eller?

Prins Carl Philip råkade i vilt slagsmål i Cannes för en tid sedan. Storyn i alla tidningar är att han blev överfallen. Han bara gick där, hade inte gjort någonting och så blev han påhoppad och slagen. Men inte tänker han göra någon polisanmälan. Näääää då. Det skulle bli så jobbigt med utredningar och rättegång och publicitet, säger hovet.
Antingen är historien som berättats officiellt inte helt sann. Eller så är det med kungahuset som med många andra i samhällets toppskikt; man låter brottslingar slippa undan. Det är enklare att följa minsta motståndets lag än att hålla sig till Svea Rikes dito.
Klent.

Filmen Hypnotisören sägs vara en tafflig thriller men ett bra äktenskapsdrama. Jo, boken hade väl sina svaga punkter så varför skulle filmen bli bättre, trots suveräne Lasse Hallström.
Lite ledsen blev man också av att se att undersköna Lena Olin verkar ha smittats av Hollywoodsjukan Botox. Stiff upper lip fick en helt ny innebörd under intervjun.

Ryanair surar för att Siemens bestämt att deras personal ska resa med andra bolag när de flyger och far i tjänsten. Nu ska man vidta rättsliga åtgärder, som det heter. Men, får inte företag bestämma själva hur deras anställda ska resa? Precis som att företag bojkottar hotell med porrkanaler i tv.
Är det inte det som kallas fri marknad?

I timmar köade folk för att köpa iPhone 5.
Mitt i natten.
En av de första i kön är 18 år. Hur har hon råd med en iPhone? Och kom hon iväg till skolan i morse?
Nä, jag vet. Jag är inte hennes morsa.

För övrigt, apropå pågående Bokmässan i Göteborg, tror jag inte att Linn Ullman hade rönt så stora framgångar om inte mamma hetat Ullman och pappa Bergman. Någon stor författare är hon definitivt inte. Om ni frågar mig alltså.
Det gäller att välja vilka man omger sig med.






torsdag 27 september 2012

Ångervecka

Time-out? Bilden är från Tintins äventyr "Kung Ottokars spira".

Jojo, allting går väldigt mycket fortare nuförtiden. Här hann man inte ens gnälla färdigt över Kulturhusets beslut att ta bort Tintinböckerna, så hade man ångrat sig. Vad efterspelet blir lär väl visa sig vad det lider. Herr Miri som fattade beslutet om bokbålet har nu tagit time-out skriver Sydsvenskan. Han tar en paus, helt enkelt, meddelar hans chef. Ganska vanligt fenomen det där med time-out när man klantat sig. Som gammal chef undrar jag hur man bokför den ledigheten? Får man lön under en time-out? Vad säger facket?

Och Carlos Rojas i Aftonbladet tycker att Miri är mobbad och att mobbningen gör att ingen vågar prata om vardagsrasism. Hjälp. Barnböcker. Skrivna för flera decennier sedan. Prata om bilden på prins Andrew i stället, där han bärs av fyra svarta män, på precis samma sätt som Tintin. Där kan vi snacka rasism. Nutid. Livs levande människor.

Facket säger antagligen ingenting. Såvitt jag vet finns det inte ett enda fackförbund som har några tänder kvar. De viker sig för minsta lilla morrande från arbetsgivarna som numera kan göra precis vad som helst med sina anställda. LAS, MBL och allt annat som ser bra ut på pappret är just inget annat än pappersprodukter. Bah.

Bara att kolla in Lärarfacket. Man krävde 10.000 mer i månaden men nöjde sig med 1.100. Not even close. Liksom.

Min egen facktidning Journalisten damp ner i brevlådan i dag. Än en gång jublas det över Schibbyes och Perssons hemkomst. Självklart är de och deras anhöriga överlyckliga att de är hemma välbehållna igen, men jag kan ändå inte låta bli att undra om det var så himla smart att ge sig i lag med gerillan för att komma in i provinsen? Fanns det ingen mindre vansklig väg att komma dit på? Kunde de fått hjälp av svenska ambassaden? Eller var det för tråkigt? Var det kanske ballare, mer macho att ta hjälp av gerillan? Pja, inte vet jag men jag är rätt säker på att det finns mycket i den här historien som inte kommit fram. Än. Fast å andra sidan, vem vågar ifrågasätta två nyblivna nationalhjältar…?

 Expressen TV erbjuder sina läsare inredningshjälp av Mija Kinning. Vill man möjligen att hon ska komma hem till en? Man kan vinna en helkväll med henne. Alltså, jag har fullt sjå att stå ut med hennes dialekt de minuter hon är i rutan i Bygglov. Eller vilket program det nu är hon är med i. Den enda som klår hennes skånska är bruttan som sköter Lotto-dragningarna. Brrrrr.

Mosken i södra Stockholm har fått klartecken att börja med böneutrop. Visst, vi har religionsfrihet i Sverige tack och lov, men jag vet inte om jag är så himla positivt inställd till just det där. Men jag kan vara ute på hal is nu. Jag vet. SvD citerar någon som sagt att det är jämförbart med kyrkklockor. Möjligt, men de ringer som regel två gånger i veckan. Söndagar kl 10.30 och kl 11.00…

Håkan Juholt ger ut en bok i dag. Han också. Suck. I den avslöjar han bland annat att det är han som ”faktiskt fått in kulturen i svensk politik”. Det var som attan.

Och S backar enligt den senaste väljarbarometern. Ja, jag sa ju det. Att tiga håller inte i längden. När ska Alliansen få lite riktigt motstånd? Nu är det bara ett enda fjöl. Och bara en massa nej, nej, nej utan att komma med några alternativ.
Fjöl, säger jag.

Aftonbladet visar suddiga bilder på Zlatans nya lyxbygge och skriver att bara taket kostade 2,2 miljoner. Var det så himla dyrt? Ett helt nytt tak på ett stort hus? Och var det före eller efter ROT? Eller då måste man kanske betala skatt i Sverige?

Anställda i Malmö kommun fick med lönekuvertet en rabattcheck för ett gratisbesök på stans första bemannade offentliga toalett. Värdet på checken är tio kronor. Det tyckte Aftonbladet var värt att skriva om. Suck.

Å andra sidan har samma tidning nu kört igång med äckelbilder igen. Nu är det dock varken fotsvamp, övervikt eller eksem. Nej nu är det stora färgglada bilder på diverse åkommor som syns på tungan. Alltså? Va!

SvD skriver att det är något mystiskt fel med nya iPhone-kameran. Bilderna får ett lilaaktigt skimmer. Jösses. Sånt kan man ju bara inte stå ut med.

DN hade för en tid sedan ett uppslag över var stans politiker bor och skrev att det var ett hot mot demokratin att ingen av beslutsfattarna bor i de minst attraktiva områdena i stan. I går såg jag en insändare som krävde att man skulle rita en liknande karta över var tidningens journalister är bosatta. Det var en bra idé. Tror dock inte tidningen håller med.

DN skriver i dag att den vanligaste pin-koden är 1234. Korkat kan tyckas att ha en så simpel pinkod. Ännu mer korkat kanske att skriva det i tidningen. Nu vet alla bovar att det är den koden man först ska testa när man har snott ett bankomatkort…


Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.