Härskartekniker är ett intressant fenomen. Det tog ganska många år i yrkeslivet innan jag lärde mig känna igen det.
”Du som är så bra på
att koka kaffe/skriva
protokoll/göra-andra-skitsaker-som-jag-tycker-jag-är-för-betydelsefull-för-att-göra…”
har man ju hört några gånger.
Eller äldre män som konsekvent kallar alla kvinnor i sin
omgivning för ”lilla gumman” eller ”lilla vännen”.
Eller människor som pratar med ett flertal personer men
undviker ögonkontakt med en eller flera i gruppen.
Listan är i princip oändlig. Finns böcker i ämnet, för den
som vill lära sig känna igen och hantera de här svinpälsarna.
I gårdagens Aktuellt (eller Rapport, kommer aldrig ihåg
vilket som är vilket) intervjuades Stockholmsmoderaten som tycker att man måste
göra något för att det inte ska bildas kåkstäder i och kring staden. Eftersom
statstelevisionen ska vara oberoende hade man kallat in vikarierande
socialborgarråd från MP. Miljöpartisten satte sig direkt på sina höga hästar
och kallade moderatkvinnan för ”lilla du”
med de inledande orden ”Tyst nu!”.
Högdalen, Stockholm |
Hade det varit till exempel Anders Björk som sagt så till
till exempel Åsa Romson hade det blivit ett saaaaabla liv i pressen. Och nu?
Knäpp tyst. Warum? Kan man kanske undra. Möjligen kan det hänga ihop med att 1)
vi är inte så vana vid kvinnor som använder härskartekniker 2) majoriteten av
alla nyhetsjournalister är miljöpartister.
Suck.
Apropå MP, hur ska de krångla sig ur sitt starka motstånd
mot ett förlängt avtal om vapen till Saudiarabien? Det pågår diskussioner om
att förlänga det och eftersom Löfven är en stjärna på att förhandla, tippas att
han får som han vill. Men alltså. Ska vi över huvud taget göra business med en
av världens värsta diktaturer? Och dessutom förse dem med krigsmateriel. Ska vi
börja hångla med Nordkorea snart också? Va?
Margot Wallström som går från den ena succén till den andra
(ja, jag är ironisk) sägs vara bortpetad från diskussionerna eftersom hon är så
anti ett land som inte låter kvinnor köra bil ens.
Apropå härskartekniker.
Det är svårt att hänga med i nyheterna på nätet nuförtiden.
Expressens nättidning hänger sig gång efter gång och Aftonbladet har gjort nån
sabla ”tabletupplaga” som är skitsvår att läsa. Och försöker man läsa i datorn
är alla bilder ut så här.
Men de kanske inte vill att man ska följa annat än
hur det går i Mästerkocken eller för Gunilla Persson i nån kopia av ”stjärnorna
på slottet”.
Hann i alla fall snappa upp att nu sänker bankerna räntorna
igen. Men alltså, inte för att jag är särskilt slängd i matte och synnerligen
inte i nationalekonomi, men jag får inte ihop resonemangen.
Man gillar inte att bostadspriserna går upp. Men hänger inte
priserna ihop med att det är billigt att låna pengar?
Man gillar inte att vi svenskar inte har något sparkapital.
Men hur motiverad är man att spara pengar när räntan på insatt kapital är noll?
Och mitt i allt detta vill man att vi ska shoppa som dårar
för att ”få fart på ekonomin”.
Beats me.
Liksom.
Nåt annat som övergår mitt förstånd är människors märkliga
beteende att gapa och svälja, att sällan ifrågasätta. Alltså om någon börjar
vräka ur sig både det ena och det andra om en annan människa i sociala medier,
så säger vännerna usch och fy och hjälp vilken hemsk människa. Gärna öser på med mer förakt mot en
person som de inte ens vet vem det är. Med påföljd att den som vräker ur sig
får bekräftelse på att han/hon har rätt och fortsätter elda på med förnyad
kraft. ”Kolla bara, mina vänner håller
med mig. Jag har rätt. Människan jag förtalar är en ond person. Det håller mina
vänner med om.”
Skrämmande.
Och ruskigt obehagligt för den som blir utsatt.
Positiva sportnyheter ramlar in dagligen från Falun.
Charlotte Kalla, Johan Olsson och vad blir det för medaljer idag? Så jag
instämmer med några lustigheter jag snappade upp i går:
Bättre en vass Kalla, än kass valla.
Och:
Kallas kaviar, gjord på norsk torsk.
Häpp!