Alltid lär man sig nå't

"Demontering av köksskåp"

"Återmontering av köksskåp"

De senaste dagarna har gett nya erfarenheter. 

Bland annat att om man nu verkligen måste dö, så ska man absolut göra det hemmavid. Att dö på annan ort är svindyrt. Kostar 11 000 spänn att frakta en död människa från ett bårhus till ett annat. Om man nu har den dåliga smaken att trilla av pinn utanför hemorten. Ska lägga det på minnet. Eller note to self som det heter nuförtiden; håll dig vid liv om du är på resande fot. Törs inte ens tänka på vad det kan kosta om man dör utomlands. Hemska tanke. På flera sätt.

En annan erfarenhet fick jag vid mitt senaste besök på akutmottagningen på Karolinska i Solna. Denna hårt kritiserade och ständigt omskrivna hemska akutmottagning där folk sägs hänga i klasar timme ut och timme in utan att få någon hjälp. Det kan ha varit så att jag valde helt rätt dag, men det tog tio minuter i väntrummet, 35 minuter innan läkaren kom (och då hade man tagit alla prover och fått svar på dem) och inom ytterligare ungefär en timme hade jag fått smärtlindring, röntgats och fått svar på röntgen. Längsta väntetiden var medan de letade sängplats på lämplig avdelning. Slutsatsen från dem som jobbar på sjukhuset; det är de som inte är i så himla akut behov av hjälp som klagar mest på väntetiderna. Kan tro det.

Har också fått mig några gamla sanningar till livs, till exempel att den enda människa jag kan ändra på är mig själv. Och att det är jag, bara jag och ingen annan, som har ansvaret för om jag är lycklig eller inte. Smaka på den, som han sa Kay Pollack. Jag vet en massa människor som skulle må jättebra av att höra alla klokheter som herr Pollack levererar. Problemet är att det förmodligen inte skulle hjälpa. Varför ta eget ansvar? Liksom.

Jag vet en massa människor som genom hela livet skyller på 1) alla andra 2) taskig uppväxt 3) omständigheterna 4) staten. Eller på polisen, ungdomarna, invandrarna, kommunpamparna, vädret eller vad fasen som helst. Det finns alltid en ursäkt för att slippa ta ansvar för sin egen livssituation. Som Nelson Mandela sa när han släpptes ur fängelset och fick frågan hur han hade stått ut, det finns ingen situation i livet som är så hemsk att den inte kan bli lite bättre om du ändrar ditt sätt att tänka. Smaka på den också. Det är faktiskt väldigt klokt sagt. Det finns en massa saker man inte rår över, men man kan sluta gnälla. Sluta peka finger. Sluta vara ett offer. Och man kan sätta upp mål för vad man vill med sitt liv och se till att man tar sig dit. It’s now or never. Liksom.

Jag säger bara.

Kay Pollack.

Har med halvt intresse följt mediernas bevakning av alla debatter med och om Göran Lambertz och fallet Tomas Quick. I morse diskuterade man Morgan Johanssons (s) krav på Lambertz avgång och Stig Malm försvarade politikers fula ovana att ibland lägga sig i sånt de inte har med att göra, rättsväsendet till exempel, med att Johansson minsann inte krävt Lambertz avgång, han hade bara sagt att ”Lambertz borde inse att det är dags att lämna sin post”. Semantik. Om ni frågar mig.

Tomejto – tomaato, som amerikanerna säger.

Same shit, different name.

LO och (s) går igen ut med att man tycker att utländska företag ska hålla sig till svenska kollektivavtal när de jobbar i Sverige. Skälet sägs vara att man värnar om de utländska arbetarna. Andra säger att det är för att hålla utländsk arbetskraft borta. Jag satt mest och funderade över två saker. Finns det verkligen en massa byggnadsarbetare som går arbetslösa i Sverige? För det var väl dem man främst pratade om? Och det är de argumenten man hör bland byggjobbarna själva ”kommer en massa polacker och estländare och snor våra jobb”. Tillåt mig tvivla.

Det andra jag undrade var om man i konsekvensens namn då tycker att de svenskar som åker utomlands ska ersättas enligt det landets löneavtal? Om Skanska skickar vägarbetare till Turkiet gäller turkisk lön? Om Ericsson skickar teletekniker till Ungern så gäller ungerska villkor? Och så vidare. Eller?

Apropå hantverkare. Dagens bilder visar prov på det som i avtal beskrivs som ”demontering av köksskåp och återmontering”. Hade ingen aning om att den skrivningen betydde ”såga sönder nya skåp och sedan laga dem hjälpligt”.

Där ser man.

Det går inte en dag utan att man lär sig något nytt.

Mitt hem är min borg

Hem. i bestämd form hemmet, syftar i första hand på den människoförvaring som en person anser sig tillhöra, alltså den plats som en person anser vara sin huvudsakliga boplats, dvs primärt bostaden och sekundärt stadsdelen eller byn.

Beskrivningen kommer från Wikipedia.

Just nu känns vårt hem mest som en fingerborg. Åtminstone delvis. Hallen är tömd på allt. Matrummet är länsat och alla köksskåp tömda. Det mesta knölade vi in i sovrummet. Där går ändå inte att sova när hantverkarna ska börja skena ut och in, så vi sover i gästrummet. Kan i och för sig vara bra att veta hur våra gäster har det när de övernattar.

Alla tavlor står travade i vardagsrummet. Diskbaljan står på tvättmaskinen (jodå, vi har bunkrat papptallrikar, engångsglas osv och det kommer att bli mycket hämtmat, men ALLT kan man inte käka med fingrarna…). Och vi har gjort en liten köks-ö i vardagsrummet, ungefär som när vi höll på med vår egen renovering. Den som vi la ner en kvarts miljon på eftersom det inte skulle bli något stambyte i fastigheten inom överskådlig tid…

Otrivsamt är bara förnamnet.

Dessutom innehåller hemmet också min arbetsplats. Numera byggarbetsplats.

Bara att bita ihop, sätta på sig bullerlurarna och FOKUSERA.

Byggbasen är en korpulent herre med gemytlig dialekt. Man kan lätt luras av hans approach, dvs det tar ett tag innan man upptäcker att han är en bulsare. Förutom att ta hutlöst betalt för alla tillval (som då drabbar de enskilda bostadsrättsinnehavarna), tar han inget som helst ansvar för de tabbar hans inhyrda gubbar ställer till. Skylla ifrån sig är en av hans paradgrenar.

Om det tar extra lång tid att bila upp avloppen i badrummen är det inte han som har räknat fel, det är avloppen som är placerade på olämpliga ställen.

Om väggen rasar när gubbarna (ja, han kallar dem så) bilar för att få ner gammalt kakel från väggarna är det inte gubbarnas fel, det är huset som är felbyggt. Spelar ingen roll att i princip alla hus på 1950- och 60-talen byggdes så (vilket han väl borde känna till om han nu är så erfaren som han påstår).

Om avloppsbrunnen på gården spricker när man placerar lastpallar med gipssäckar ovanpå den, är det inte heller hans fel, den var säkert dålig från början. Jo, i och för sig var den kanske inte byggd för att klara flera tons belastning.

Och har man synpunkter på priserna i offerterna han lämnar inför renoveringsarbetena i respektive lägenhet, så halverar han priset på stående fot. Seriöst? Knappast.

Än en gång är det härmed bevisat, ska man inte bli lurad, uppskörtad, bedragen, förd bakom ljuset och allt i den vägen gäller det att man är både listig och talför. Undrar just hur lurade alla boende som INTE förhandlat om priserna kommer att känna sig när de inser att de är toklurade. Ärlighet varar längst är bara hur ute som helst.

Sjuksköterskeupproret är en evighetsföljetong i medierna. Jag unnar sjuksköterskorna en bra arbetsmiljö och en bra lön. Självklart. Men jag skulle verkligen vilja att någon berättade hela sanningen om löneläget. Det mumlas bara om ”ingångslöner runt 21000 är inget att hurra för efter en högskoleutbildning”. Vem får den ingångslönen? Vilka andra delar ingår i lönebilden? Antal semesterdagar, ob-tillägg, sjuklön… Gratis arbetskläder, inklusive tvätt av dem. Ett måste, javisst, men det är en stor utgift man slipper, precis som alla andra som har den typ av yrke som kräver skyddskläder. Och hur ser löneutvecklingen ut? De sjuksköterskor jag känner har löneökningar som slår det mesta, min egen före detta chefslön inräknad. Och jag undrar än en gång om ett par tusenlappar mer i månaden skulle göra sköterskorna på vårdcentralen snabbare på att svara i telefon, köerna till provtagning, vaccination och blodtrycksmätning kortare eller omhändertagandet av geriatrikpatienterna mer mänskligt. Tillåt mig tvivla.

Som sagt, jag missunnar ingen en skälig lön, men är det verkligen så illa som medierna påstår eller är det bara några journalister som har svalt ett fett bete? Utan att faktagranska? Som Hanne Kjöller påstår i sin kritiserade bok? Och som visst inte heller var byggd på så himla välkollade fakta. Aj, aj, aj.

För övrigt har vi nu sagt upp Dagens Nyheter. Man har höjt prenumerationspriset från 2355 kronor till 3660. På ett år. Hutlöst är bara förnamnet. Visserligen räckte det med ett mejl för att de skulle sänka priset till 2735 (en sänkning med nästan en tusenlapp, bara så där!) men tidningen innehåller till ungefär 75 % annonser och det börjar bli väldigt tröttsamt. Dessutom är vi bortresta rätt mycket och vill kunna pausa prenumerationen ett par veckor då och då. Det kan man förvisso fortfarande göra, men man får inte prenumerationen förlängd med motsvarande antal dagar. Och betala för en tidning som vi inte får, där går faktiskt gränsen.

Så, adjö DN.

Frågan är vem som kommer att sakna vem mest.

Förresten.

Om någon står i begrepp att renovera badrum kan jag tipsa om två firmor som man absolut inte ska anlita. Så här ser det ut i ett av badrummen där man ”rivit ner kaklet”. Väggen in mot matrummet består nu av ca 2 cm gipsbruk och en sprucken vävtapet. Badrumsfirman tycker absolut inte att det är deras sak att reparera skadorna…