Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

torsdag 29 november 2012

Tak över huvudet


Bostadsmarknaden ser väldigt olika ut beroende på var i landet man bor. Här i Stockholm med omnejd är den helt galen. Hela systemet med hyresrätter är satt ur system med svartkontrakt, andrahands-uthyrning och gigantiska köer till interna och länstäckande bostadsförmedlare. Har man köat i 7-8 år hos Stockholms Bostadsförmedling kan man möjligen ha turen att få ett korttidskontrakt, dvs en liten lägenhet i en förort och garanterad hyrtid om tre månader. TRE månader! Under tiden man bor där får man söka andra lägenheter och sedan ta sitt pick och pack och flytta. Hyr man möblerat är det väl en sak, men att hyra en tom lägenhet innebär att man måste dra med sig möblemanget. Även med värsta sortens Feng-shui blir det ett litet lastbilslass hur man än bär sig åt.
Är det inte ganska fräckt att ens tillåta uthyrning på så kort tid? Va?
Och jag är övertygad om att fastighetsägarna skickar in en massa såna fulingar till bostadsförmedlingen enbart för att snygga till sin statistik; "Kolla på oss, vi lämnar hälften av våra lägenheter till bostadsförmedlingen". Eller hur.
I går var det visning av en riktig skitlägenhet i ett getto i Huvudsta. Det är inflyttning på lördag! Och sen är man garanterad att få bo kvar till den 28 februari. Gissningsvis var det ett 20-tal människor på visningen. Desperata är bara förnamnet. Det är faktiskt helt sjukt.

Som en pappa i bekantskapskretsen sa en gång: "Det gäller att supa eller knarka och bära sig åt bara, då får man käk, kläder och lägenhet." Ligger något i det. Man kanske skulle tipsa bostadssökande ungdomar? 

I helgens SvD fanns ett reportage om en ung kvinna i USA. Tampa, Florida har flest hemlösa i hela landet skrev man. Om det var i antal eller jämfört med antalet invånare i staden framgick inte. Däremot framgick att man skulle tycka synd om den bostadslösa unga kvinnan. Hon är 23 år och har en son på 2 år. Pojkens pappa ville inte veta av dem, sa kvinnan. Hon hade inget arbete och bodde tillfälligt hos vänner i en husvagn. Dessutom var hon gravid i tredje månaden. Hon fick food stamps från socialen så hon och sonen skulle slippa svälta. En del av dem sålde hon, sa hon, för att kunna gå med den lille på McDonalds. 
Alltså. Lite grann skar det i mig när jag läste det där. 
Varför skaffar man barn när man inte har varken bostad eller jobb? Kanske var planen att pappan skulle ändra sig och tycka det var kul med en familj? Det gjorde han inte. Och kvinnan får inga jobb eftersom hon inte har någon utbildning och inte kan hon skaffa sig någon heller eftersom hon inte har råd med barnvakt.  
Och varför blir man med barn en gång till? Pappan till det barnet skrevs det ingenting om.
Sist, men verkligen inte minst, blir jag lika sur varenda gång folk gnäller över att de inte har råd med både det ena och det andra, samtidigt som de röker som skorstenar. 
Nej, jag har inget emot folk som röker. Det är vars och ens val och rör mig inte i ryggen. Faktiskt.
Väninnan G sa att jag inte fick gnälla om rökare i bloggen. "Vi är så jagade ändå, utan att du också behöver hålla på" sa G. Jag gnäller inte på rökare i största allmänhet, men jag har några riktigt röda skynken.

Till exempel när cigarretterna går före mat till barnen.
Väljer man att röka och äta nudlar i stället för att satsa stålarna på vettig mat, ja då får man skylla sig själv men när det drabbar barnen är man ute och cyklar. Rejält.

Det andra som stör mig med rökning är blivande mammor som inte kan lägga av. Det finns ingenting som är så farligt för ett växande foster som när mamman röker. Det vet varenda människa, om inte annat får man veta det vid sitt första besök på MVC. Det är som en av barnmorskorna i vänkretsen sa: "Tänk dig att du klämmer in dig i skåpet under diskhon och att någon blåser in rök genom avloppet. Så har det lilla barnet det i magen på en rökande mamma." Och sen undrar morsorna varför barnen får astma, är infektionskänsliga och har svårt att hålla vikten. Pantskallar.

Och det tredje är allt himla rökande i tv-serier och filmer. Rökandet påverkar inte dem som redan röker, däremot kan de locka ungdomar att börja. Och det är väl ganska onödigt? Va?

Nog gnällt om det. Tak över huvudet var det ju.
Internatskolorna är i blåsväder igen. Eller fortfarande, kanske. Mest i blåsväder är Sigtuna. Den "kamratfostran" som finns - vad är det för himla ord förresten? Pennalism är var det är - är oerhört djupt rotad och det verkar inte ha hänt ett dugg sedan Jan Guillou skrev Ondskan. Å andra sidan, vad kan man förvänta sig av en skola som kräver att flickorna har vit skjorta, kavaj och slips. År 2012. Knappast läge för något nytänkande i den miljön. Hjälp.

Det finns föräldrar som är förbannade på medierna som skriver och berättar hur det går till på de här internaten. En pappa skrev "Det är självklart att det görs bus och dumheter, det behöver inte vara av ondo". En inte alltför vågad gissning är väl att han inte är pappa till någon av ungdomarna som utsatts för pennalismen? Kan det verkligen vara av godo att spöa någon? När man är fem mot en, dessutom? Samma pappa skriver också att livet på en internatskola "fordrar en viss social kompetens". Sedan när räknas en fekjad avsugning inför publik som social kompetens? Va?

En av våra mest frånvarande politiker, Morgan Johansson, skriver i en debattartikel tillsammans med Ylva Johansson att det är helt galet att de idrottsklubbar som drivs i bolagsform själva får bekosta polisbevakning. Det är nog första gången jag nickar instämmande till något som de båda tyckt. Alltså, får inte polisen tillräckligt många miljarder för att skydda medborgarna, oavsett om de står i kö utanför en fotbollsarena eller om de deltar i en demonstration? Europa League-matchen mot Napoli den 22 november kostade AIK en miljon kronor. Hur mycket stålar blir det kvar till ungdomsidrott med såna utgifter? Och hur många kommer ha råd att gå på hockey och fotboll om biljettintäkterna ska användas till att avlöna poliser? Som redan är finansierade med skattepengar. Sanslöst.

Nej, nu är det hög tid att återgå till betalt skrivande. Jag är för gammal för att börja knarka så jag får nog vackert gneta ihop stålar till hyran.
Men ibland måste ilskan bara få pysa ut.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.