Den fria marknaden

Under den pågående pandemin har bristerna inom den svenska äldreomsorgen uppdagats. För oss vanliga dödliga är det ingen överraskning, men de som vägrat se verkligheten kan knappast blunda längre nu. Ansvariga politiker på olika nivåer försöker då hitta (bort-)förklaringar; de ser lite olika ut beroende på om de kommer från vänster eller höger, men det som ofta framförs som skäl till att det ser ut som det gör är privatiseringen. Det är möjligt att den är en bidragande orsak, men dels tycks det inte vara någon skillnad mellan kommunala och privata boenden och dels såg det precis lika illa ut på den tiden det kallades ålderdomshem. Små trista rum, smaklös mat, personalbrist och ett minimum av aktiviteter (virkning och psalmsång en gång i veckan var det på mormors boende i mitten av 1980-talet t ex).

Snarare än själva privatiseringen, tror jag en bov i dramat är lagen om offentlig upphandling som – i mitt tycke – mest påminner om gamla tiders fattighjonsauktioner. Den som krävde minst betalt fick ta hand om hjonen, liksom. Inte heller då la man någon vikt vid kvalitet eller gjorde några uppföljningar…

Och när staten väl var igång med sin utförsäljning passade man på att ”avreglera elmarknaden”. Den fria konkurrensen och kunders valfrihet skulle ge bättre priser och med flera aktörer på marknaden skulle vi dessutom kunna sätta press på företagen. Det gick väl sådär? Valfriheten består i att man får välja varifrån man vill köpa sin el. Det vi däremot inte kan välja är nätägare, i vårt fall Vattenfall. Och som inte den tumskruven var nog, sitter vi helt i händerna på regeringen som vissa perioder fullkomligt ÄLSKAR att höja skatter.

Låt mig ta ett färskt exempel. Under april och maj månad i år har vi förbrukat 1460 kWh i stugan. Själva elen kostar strax under 40 öre/kWh (nä, inte från Vattenfall). Att få den elen fram till stugan kostar däremot 1:30/kWh. Kostnaden för att få elen till stugan fördelas enligt följande (två månader): abonnemang 600 kronor, överföring 400 kronor, ENERGISKATT 515 kronor och så MOMS på hela skiten 400 kronor. Moms på skatten, finfina grejer… Det är väl lite samma balans som i bensinpriset? Själva soppan utgör en mini-andel av totalpriset. Där fungerar ”den fria marknaden” också sisådär. Känns mer som en bensinkartell, det är liksom inte många ören som skiljer i pris mellan mackarna.

Friheten att välja vårdgivare och skola är också en källa till ständiga diskussioner och det är lite kul att notera hur människor i en allmän diskussion verkar följa partilinjen. Man tycker som man ”ska” tycka om man håller på blåa eller röda laget. När man däremot pratar i egen sak låter det ofta helt annorlunda. En som av princip är helt emot det fria valet byter fot när det blir tal om de egna barnens skolgång eller det egna behovet av husläkare. När det gäller skolor är jag personligen väldigt kluven. Å ena sida vill man ju att barnen ska få bästa möjliga utbildning. Å andra sidan – om alla skolor hade likvärdig undervisning tycker jag det är bäst att man går i den skola som ligger närmast ens bostad, ungefär som när jag var liten. Man hade samma kompisar både i skolan och på fritiden, föräldrarna kände eller åtminstone kände till, de andra föräldrarna och visste vems ungar som var bråkstakar eller goda kamrater. 

När det gäller val av husläkare tycker jag det är toppen att inte vara hänvisad till en specifik vårdcentral. Hamnar man hos ett flatpall till doktor, eller en snäsig sköterska eller ohemult långa väntetider – ja, då byter man bara till en annan vårdcentral. Precis som man byter tandläkare, frisör eller fotvårdare. Men visst, om pengarna från regionen hamnar i någon ägares ficka i stället för att användas till det de är avsedda för, då är det något generalfel. Å andra sidan måste ju den som driver företag få lön för mödan och investerade pengar. Det är en knepig balansgång. Men, jag tänker att om en massa privata vård- och omsorgsföretag nu kan stoppa undan miljoner skattekronor och vården är likvärdig med den som en kommunal verksamhet bedriver, vart tar alla de här miljonerna skattekronor vägen då? 

Nätdoktorerna får sig också en släng av sleven när det pratas sjukvårdens kostnader. Jag skulle vilja veta om stålarna som går till kry, mindoktor och liknande ger sämre eller mindre vård på fysiska vårdcentraler? Jag vet att de får en massa stålar, men är det också så att de avlastar den traditionella vården? Eller har folk blivit väldigt mycket sjukare och väldigt mycket större vårdkonsumenter i och med nätläkarna? Det skulle jag vilja se statistik på. Just nu har jag bara mina egna erfarenheter att gå på och de gånger (två) jag anlitat nätläkare för småsaker har jag därmed inte upptagit tid hos min husläkare. Men jag kanske är ett undantag?

Det finns i nästan allt ett ”å ena sidan och å andra sidan” här i världen, har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Det som är lite trist nuförtiden är att man tydligen måste bestämma sig rent politiskt. Som i USA (jo jag följer ett flertal nyhetsmedier där borta) där alla republikaner försvarar trump oavsett vad han tar sig för. Läser man en del trådar i sociala medier blir man minst sagt förskräckt över hur blint de försvarar honom och vilka fruktansvärda tillmälen de svänger sig med. Och minsta lilla ifrågasättande av hans agerande (läs fotosessionen med den uppånervända bibeln) bemöts direkt med kommentaren att man är kommunist, ateist och minst sagt dum i huvet.

Som vännen U sa för många år sedan; allt från USA kommer hit förr eller senare och hon hade rätt, på gott och ont. Just det här med att stämma av med röda eller blåa laget innan man bildar sig en uppfattning och/eller uttrycker en åsikt, är så himla tröttsamt. 

Men, var och en blir väl salig på sin tro. 

Kanske.

Dagen började med en el-räkning. 

Och sen var hjärnan i full gång.

Jag går ut och rensar ogräs i stället.

Uppfyllda önskningar

”Allt du önskar kan du få…” sjunger Benjamin Syrsa på julafton. Ibland kanske en och annan skulle tänka sig för innan de önskade.

Tänker på spanjorerna som gick man ur huse och demonstrerade mot att det kommer en massa turister, i synnerhet till Mallorca. Kom inte hit, skrek de. Och ”Åk hem, turister!”. Skrek de också. Och viftade med plakat. Inte så kul nu kanske när coronapandemin ströp hela turistnäringen. Hotellen är tomma, restaurangerna är stängda och i princip ingen kan ta sig dit eftersom flygen slutat flyga. You got what you wished for.

Tänker också på vår gotländska bekant som flyttade till ön i vanlig ordning till påsk för att stanna ett tag men blev så hånad och skälld på att han åkte tillbaka till fastlandet. Om inga himla stockholmare kom farande till öyn hela somrarna skulle allt vara frid och fröjd, tycks vara en alltför allmän uppfattning. Ända tills man konstaterat att det blir knalt med intäkter då…

Västkusten likaså. Kommunalrådet på Orust som ylade om att ”Det är ingen mänsklig rättighet att vara i sin fritidsstuga.” och ”De bor bra i sina bostäder i Stockholm och ändå måste de åka hit och belasta.” På riktigt. Hon sa så. Jag vet inte vilken s-värld hon lever den här madamen, men i min värld är det i allra högsta grad en mänsklig rättighet att få vara i sitt fritidshus. För visst är det väl så att Sverige inte längre har några krav på inrikespass? De avskaffades väl någon gång i mitten av 1800-talet? Dessutom är väl rätt många i kommunen anställda inom turistnäringen? Eller? Vi får väl se hur hon känner sig om nu alla hemska stockholmare låter bli att åka dit. För det var visst bara stockholmare hon tyckte skulle hålla sig hemma? Eller det kanske bara är stockholmare som semestrar på ön?

Ölänningarna är lite mer realistiska, inte minst kanske för att ungefär 10 % av de bofasta arbetar inom besöksnäringen. Man välkomnar turister – till och med stockholmare – med öppna famnen, under förutsättning att de känner sig friska. Givetvis är det ingen någonstans som önskar sig en massa sjuklingar att ta hand om, som dessutom kanske smittar ner de bofasta gamlingarna och de som ska vårda dem. Öland har väl landets äldsta befolkning? Typ? Det som däremot oroar dem är alla sommargäster med mycket stort vård- och omsorgsbehov. Nu när all vårdpersonal är mer än strängt upptagen av att vårda corona-patienter, blir det omöjligt att erbjuda hemsjukvård och hemtjänst sju åtta eller tio gånger per dygn. Varje sommar kommer ett ganska stort antal vårdbehövande fastlänningar till ön, visserligen får region och kommuner ekonomisk ersättning från respektive hemort, men vad hjälper det när det inte finns personal? Så den invändningen har jag all förståelse och respekt för. Men att gapa om att människor i största allmänhet inte skulle ha rätt att vara i sina fritidshus, det var det dummaste jag hört på länge.

Idag meddelar Folkhälsomyndigheten att mer än 3000 svenskar har dött i corona. Trots alla varningar verkar folk ha börjat slappna av eller tröttna och struntar i att hålla sig hemma och på avstånd. Tog en tur till handelsträdgården för att köpa gräsfrö. Idel gamla gubbkärringar som hasade runt med sina rollatorer eller halvhängande på kundvagnar. Inte ens Löfvens tal till nationen verkar ha hjälpt. Han skippade ett traditionellt första maj-tal och var den dagen inte s-ledare utan statsminister. Men varför kräver inte medierna att han ska svara på frågor? Varför skickas den ena ministern efter den andra fram till försvar för diverse åtgärder? Och varför är det Tegnell som avkrävs svar på politiska beslut? Jättekonstigt. Förvisso känns det tryggt att experter talar om virusets härjningar, men de politiska besluten och strategierna borde väl ändå framföras och försvaras av statsministern? Eller är han så illa dålig på allt annat än att läsa innantill ur manus att det är därför han vägrar ställa upp i nyhetssändningarna? Man undrar ju.

En annan sak man med fog kan undra är varför det krävdes att hundratals gamla människor på äldreboenden skulle dö för att regeringen skulle fatta att det inte är en bra idé med lågutbildad, timanställd halvtidspersonal. NU lägger de sina pannor i djupa veck och konstaterar att äldreomsorgen inte är så himla bra. God morgon, svampskallar! Alla vi andra har vetat det i åratal. Blir spännande att se om man kommer att göra något åt problemet eller om man hoppas att uppmärksamheten ska blåsa över.

Ekonomin går åt skogen men börsen svajar upp och ner och verkar inte ha någon koppling till verkligheten alls. Företag går i konkurs, människor varslas, permitteras och sägs upp MEN det finns faktiskt företag som det går alldeles lysande för just nu (utöver alla som säljer handsprit och munskydd). Handelsträdgårdar, byggvaruhus, järnaffärer med flera går som tåget (ja, när tågen gick som de skulle en gång i forntiden). Nu när svenne ska hålla sig på hemmaplan så röjs det och renoveras och pysslas som aldrig förr. Och man kan ju gissa att när vi summerar år 2020 kommer landet att ha världens fräschaste bostäder och mest välansade trädgårdar.

Förresten, för den som fortfarande tror att corona/covid-19 är som en värre förkylning eller lindrig influensa kommer här några röntgenbilder på lungor.

Gräddfil

 

Varför jag är språkpolis...

Fredag. Fredagsmys. Enligt kännare på området består det av chips och dip. Följt av tacos. Eller om det är i omvänd ordning. Apropå gräddfil.

Dagens Nyheter publicerar på Debatt en text av ekonomie doktor John Lapidus (Han måste vara brorsa med Jens va? Så himla lika!) angående de privata sjukvårdsförsäkringarna. Alltså, redan under min tid som chef pratades det om gräddfil till vården som löneförmån. Jag vägrade konsekvent, av rent principiella skäl. Har vi världens högsta skatter och skattefinansierad vård ska man fanimej inte kunna köpa sig före kön. Och enligt lag ska ”den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården”. Den som har fetast plånka kan alltså gå före en fattiglapp med större behov av vård. Helt sjukt. Faktiskt.

Expressen gillar att skriva om folk som kastas ut från det ena och det andra. Idag handlar det om en döende kvinna som kastats ut från ett flygplan. I filmen som lagt ut berättar speakern att ”kvinnan och hennes man ombeds lämna planet” eftersom personalen bedömt henne som alltför sjuk för att klara flygningen. Men det hade såklart inte gett lika stor medial uppmärksamhet. Jösses.

Biggest looser – tjockisar bantar offentligt – lockar fetknoppar till tv. Prissumman till den som vinner är 250 000 kronor. Årets vinnare fick inte en spänn, kronofogden la raskt beslag på hela vinstsumman eftersom vinnaren har stora skulder. Tagit blanco-lån och köpt käk? Nää, det var taskigt sagt.

I Kina har Ikea problem med att folk tar sig en tupplur i soffor och sängar i varuhusen.

Det var en skojig nyhet.

Glenn Hysén har skrapat Triss-lott i morgon-tv. Gäsp.

Jakob Hård berättar att man får långa ögonfransar av medicin mot grön starr. Wow.

Anton Ewald har dömts till böter för narkotikabrott. Vem fasen är Anton Ewald?

Och ”riktiga” Ica-Stig ska göra comeback. Jättespännande.

Vad händer i den lilla världen då? Men vattenskadan som den klantige rörmokaren ställde till. Inte mycket. Annat än att en besiktningsman konstaterat att sanden under parketten är blöt. Och ju längre den får vara blöt desto större risk för fuktskador på betongen och ner till grannen under. Och det var tio dagar sedan…

Några nya ord:

Äckelhånas

Upptoppningsmöjligheter

Pseudoprivat

Signaleffekt

Supergravid

Tjockhån

Dunderdryck

Slutligen ett tips till den som, mot förmodan, fortfarande tror att tiggeriet inte är organiserat utan att tiggare är ensamma stackare som under svåra umbäranden krånglat sig hit för att få ihop lite småpengar till mat för dagen. Åk in till Odenplan sådär vid nio halvtio på kvällen. Då samlas tiggarna i grupper längs hela Odengatan och vidare in på Karlbergsvägen ända fram till St Eriksbron, där de hämtas upp av en rumänsk-registrerad buss. Förmodligen till någon av de kåkstäder de skapat runt stan. Det värsta är inte att de sitter och tigger överallt. Inte heller att flera av dem använder samma skylt med bild på samma personer, som de alla uppger är deras egen familj eller att de blir alltmer aggressiva i sitt tiggande. Det värsta tycker jag är vad de gör när de INTE tigger, dvs bygger skjul, eldar i skogen, förorenar och skräpar ner.

Nedskräpning, städning, transporter tillbaka till hemländerna mm kostar miljoner. Kalla mig egoist, men så länge vi inte på ett anständigt sätt kan ge våra gamlingar en människovärdig tillvaro tycker jag att pengarna är fel använda.

En vanlig måltid på ett äldreboende. Inget fredagsmys där inte.

Så dumt

Dvärgflodhästen Olivia 1 månad gammal. Sötchock. Som omväxling till valaffischerna.

Skönt att det bara är en vecka kvar till valet, slipper man snart höra alla klyschor, tomma löften och dravel. Sedan vidtar alla mediers analyser av varför det blev si eller så, hur det ska bli sedan, hur man borde, skulle och kunde ha gjort och så vidare. I evighet. Amen.

Men alltså. Jag undrar vilka det är som röstar på Fi. Ja, förutom Gudruns egen lilla fan-club som följde med henne från V. Bara för att det är hon liksom. Vad vill partiet? Förutom att utrota alla män? Typ. Inte ens det har dom nån budget för.

Och apropå V. Såg delar av intervjun med hr Sjöstedt i SVT häromdagen. Inte ens en klämd huggorm hade kunnat slingra sig mer än han gjorde. Partiets största valfråga ”inga vinster i välfärden” har han nu börjat nagga lite i kanterna. Han villkorar ju ett stöd till S med att de måste få bort alla vinster i vård- och omsorgsföretag. Han slirar alltmer på den punken och börjar låta som Bosse Ringholm när han sparkade Inga-Britt Ahlenius. Jo jo, ministerposterna är tydligen viktigare än den viktigaste valfrågan. ”Inte till salu”. Pyttsan.

Jodå, absolut till salu.

Och M fortsätter berätta om vad de har gjort de senaste åtta åren. Kanske lite sent påtänkt att prata om det nu, hade varit bättre att informera om det löpande så att inte folk hade fått för sig att allt är skitdåligt i Sverige. Men. Dags att berätta vad man vill om man nu, mot all förmodan, skulle vinna valet kanske. Möjligt att man tänker ”varför gå ifrån ett vinnande koncept”, men folk vill ha förändring. Och kött på benen. Eller nåt.

Nä men för övrigt gör jag som syrran. Kollar nyheterna på någon Play-kanal så kan man snabbspola när det pratas politik. Blir inte många minuter kvar i och för sig, men något matnyttigt om omvärlden kanske man kan få sig till livs.

Fast en sak undrar jag lite över. En fråga som kom upp på ett möte jag var med på häromdan. Praktikplatser är skitsvårt att hitta nuförtiden, för de elever som går gymnasieprogram med praktisk inriktning. De ska göra ett antal veckors praktik på någon arbetsplats och eftersom i stort sett alla organisationer och företag är så himla slimmade nuförtiden är det ingen som har tid att lära upp praktikanter. Och då undrar jag; Om man nu inom äldreomsorgen inte ens har tid att ge de gamla en anständig vardag, HUR F-N SKA MAN DÅ HINNA MED ATT SÄTTA 20.000 PRAKTIKANTER I ARBETE? Va?

Dessutom undrar jag, vem ska ge alla praktikanterna, eller trainees som de numera tydligen ska kallas, jobb när det statligt betalda trainee-året är slut? Om inte kommunerna har råd att anställa dem nu lär de väl inte ha mer råd om nåt år eller två? Dessutom är inte traineerna anställningsbara efter praktikantåret eftersom man numera vill ha minst undersköterskeutbildning på dem man anställer.

Varför ställer ingen journalist såna frågor?

En man som smygfilmat en halvnaken tjej i en provhytt frias i tingsrätten. Tjejen upptäckte att snuskot filmade och då tycker tingsrätten att det inte är smygfilmning. Men alltså, han filmade väl först och SEN upptäckte hon honom? Då är det väl glasklart smygfilmning? Tydligen inte. Jag börjar mer och mer tappa förtroendet för vårt rättsväsende. Tyvärr.

Expressen varnar för ”farliga alkomätare”. På vilket sätt är de farliga då? Jo, de visar fel. Men det finns väl ett alldeles utmärkt sätt om man vill vara helt säker på att köra bil nykter. Ge fasen i att dricka alkohol. Ungefär lika enkelt som hur man undviker att åka fast för fortkörning. Håll hastigheten.

Plättlätt.

Apropå nykter. En av mina favorit-ståuppare Mårten Andersson har öppnat en krog som heter Sober. Idén är att där håller man sig nykter. Ingen alkohol. Och SÅ mycket skit han har fått för det då. Så dumt. Han har också fejsbookat om dokusåporna som Paradise hotel och Big Brother där produktionsbolagen vräker in alkoholhaltiga drycker så att deltagarna ska bli riktigt packade och göra riktigt dumma grejer på fyllan. Sånt går tydligen hem. Helt sjukt faktiskt.

Men visst, är man med i Paradise hotel kan man få en plats i kungahuset. Om man nu skulle vilja det.

Malaysia Airlines försöker vinna tillbaka resenärer med en tävling där man kan vinna flygbiljetter. De tävlande uppmanas att skriva en ”bucket list” alltså sånt man vill hinna göra innan man dör. Inte så himla genomtänkt koncept kanske för just det flygbolaget? Och jag hävdar fortfarande att det försvunna planet kan finnas i Nordkorea. Nån som har letat där?

En polishund i Oklahoma höggs ihjäl av en brottsling. Hunden begravdes med pompa och ståt med ett tusental sörjande. Only in the US of A. Men det hedrar kvällspressen som använder ordet hund och inte vovve som fp i Södertälje. Ansvarig politiker har skickat en massa konstiga mejl efter min kommentar om att ordvalet förminskar det fantastiska jobb en massa människor gör i hundbranschen. Blev lite mer bränsle till brasan av politikerförakt. Dumt.

Apropå sorg. Förr i tiden hade man ett sorgeår, det år då en änka eller änkling hade officiell sorg och gick svartklädd. Går sorg över på ett år? En del kanske gör det. Annan sorg går aldrig över. Den lättar lite, man lär sig leva med den, men över går den aldrig. Inte helt i alla fall. Inte ens efter fem år.

Fem år sedan vi sågs...

Knopp och kropp

Borde förbjudas

tyckte inte Ashley Judd

förrän hon blev lite rundare

Dagens Nyheter skriver idag om en gravt cp-skadad kille som av F-kassan plötsligt bedöms ha behov av 13,5 timmars hjälp efter att för bara ett par år sedan bedömts ha behov av drygt 40 timmars hjälp i veckan. Den nya handläggaren tycker bland annat att om han kan föra armen mot ansiktet kan han också äta själv. Om sedan armrörelsen är tillräckligt stabil eller om maten hamnar någon annanstans än i munnen, har handläggaren dock inte tagit sig tid att kolla.

Det sägs att ett lands välfärd bedöms av hur väl man tar hand om dem som inte klarar sig själva. Ibland känner jag att vi är ett u-land. På riktigt.

Kollade ett avsnitt av tv-serien Sveriges bästa äldreboende i går. Förutom all skrämmande statistik som presenterades – hälften av alla pensionärer är felmedicinerade, en massa gamla är undernärda och håller på att svälta ihjäl och dessutom är majoriteten av äldre deprimerade – var det så oerhört ledsamt att höra de gamla intervjuas. En dam sa att det enda hon var nuförtiden var ”i vägen” och ”till besvär”. Jo, jag har hört det från många gamla i min egen omgivning. Man vill inte besvära, det är inte så farligt och man får vara tacksam för det lilla man får.

Skandal. Säger jag bara.

S-K-A-N-D-A-L.

Är det något vi faktiskt måste sätta av skattepengar till så är det väl äldreomsorgen.

MÅSTE. Säger jag bara.

På nätet cirkulerar nu ett inlägg av Ashley Judd (hon skrev det redan 2012, men det har vaknat till liv nu igen) där hon kritiserar objektifieringen av och fixeringen vid kvinnokroppar, att kvinnor ständigt mäts efter hur de ser ut vilket skapar stress, depressioner och ätstörningar. Kanske hon borde ha tänkt på när hon vek ut sig och visade både det ena och det andra och inte nu, sedan hon lagt på sig ett (klädsamt) antal extrakilon. Så dags nu liksom.

Det har brunnit på flera ställen i Rinkeby i natt. Förra gången ungdomarna ställde till fanstyg skyllde man på att det var i protest mot att polisen skjutit en man i området (flera dagar tidigare). Den här gången vet jag inte vad de skyller på. Eller vem. Kastar sten på brandbilarna gör de i alla fall. Gangsters, som hon sa Gunwer Bergkvist.

Friidrottaren Caroline Taxén har drabbats av hjärntumör och frågar sig ”Varför ska det här hända mig?”. Ja, varför inte? Var tredje människa drabbas av cancer. Det är för jävligt, men ett statistiskt faktum. Sålunda borde kommentaren innebära att hon hellre vill att någon annan drabbas? I så fall – vem då? Men så är det kanske. Var och en är sig själv närmast, men ingen – INGEN – kommer undan sorg, elände och orättvisa. Sorry. Livet är hårt.

I går bloggade jag om den märkliga känslan av att fundera över struntsaker när världen ser ut som den gör. Idag har Aftonbladet som förstanyhet att man troligen har identifierat den man som mördade en amerikans journalist genom halshuggning. Andranyheten är att prinsessan Estelle börjar förskolan idag. Och Aftonbladet tv sänder live.

Några politikreflexioner.

Två nationalekonomer har granskat debatten mellan Anders Borg och Magdalena Andersson. Ekonomerna säger om Andersson bland annat att ”hon är ute och cyklar lite” och att hon svamlar när hon säger att alliansen har ”lånat pengar till skattesänkningar”. Hon sägs också förvränga sanningen och ge missvisande information till väljarna. Låter väl toppen för att vara en blivande finansminister?

Hjälp.

Dessutom, skattesänkningarna har lett till att fler arbetar och 2006 låg kommunernas skatteintäkter på 454 miljarder. 2013 hade intäkterna stigit till 600 miljarder. Man kan tycka att det borde bli några spänn över till bättre äldreomsorg då. Eller hur?

En snabb titt på celebriteterna på röda mattan vid nattens MTV-gala. Är det verkligen Björn Skifs som ligger etta på USA-listan nu igen? Säkert att det inte är Magnus Ugglas låt med refrängen ”Rör rattarna nu, visa pattarna nu…”? Mer kropp än knopp, uppenbarligen.

Alltså. Finns det inga så kallade kändisar med stil längre?

Va?

 

"Rör rattarna nu, visa pattarna nu, låt oss flukta på din byst..."

"Skit samma om vi ses som drägg, om det serveras stekta ägg..."

"Rör kullarna nu, visa bullarna nu, bolla fram dom är du schysst"

"Låt oss se om du är störst, ja till denna rara sång vill vi se en rejäl balkong"

"Rör rattarna nu, visa pattarna nu, då vi tror att dom är fejk.

Har svårt att skilja utifrån på äkta eller silikon.

Rör kassarna nu, visa nassarna nu och låt dom dansa i en shake.

Annars kan du ta ett brejk." 

Magnus Uggla

Ja just det. Brejk var det. Man får cancer av att sitta still för länge.

Man får cancer av en j-la massa saker.

Det är livsfarligt att leva.

Man kan faktiskt dö av det.