Välkommen!
En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.
Visar inlägg med etikett tandläkare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tandläkare. Visa alla inlägg
torsdag 6 oktober 2016
Valuta för pengarna?
Tandläkaren i går. Kvinnan som stod vid kassan när jag kom in blinkade inte ens när hon fick höra hur mycket hon skulle betala. – Niotusensexhundraåttio blir det idag, sa sköterskan glatt. Inte vet jag vad hon hade fått åtgärdat, men det skulle visst tas stygn om nån vecka så det var nog ingen vanlig rotfyllning. Mitt eget besök hos tandhygienist kostade 550 spänn och tog ungefär trekvart. Var det något att gnälla över? Verkligen inte!
Alltså, jag fattar inte. Folk betalar tusentals kronor för ögonfransförlängning, hårfärgning och lösnaglar men när det gäller tandläkarräkningen är plötsligt femhundra spänn jättedyrt. Vad fasen, tandläkaren har fem års studier att betala, plus utrustning, lokalhyra, vidareutbildning och en sköterska. Vilka kostnader har en nagelskulptör? Eller vad dom nu kallas. Nagelterapeut, kanske. Å andra sidan kan jag fortfarande tycka det är konstigt att tänderna inte räknas som en del av kroppen och omfattas av högkostnadsskyddet för sjukvård. I synnerhet som det finns en massa åkommor som påverkar tänderna. Och vice versa. Gammaldags tandreglering ger både sömnapné och andningsbesvär, förutom en asful profil. Hela kraniet påverkas av sånt, men det är ingen inom tandläkeriet som vill höra talas om.
Det har blivit förfärligt dyrt att hålla rent på Stockholms lekplatser. Flera miljoner har gått åt bara i år. Är det barnen som förstör? Givetvis inte. Det är som i parken hemma hos oss. Tiggarna använder klätterställningar och båtar och annat i lekparkerna som tillfälliga boenden. Äter, kissar, bajsar och sätter upp diverse skynken så varje morgon får stadens personal gå runt och städa och dra ut spikar så att barnen ska kunna vara där. Och efter gårdagens Uppdrag granskning som visar det organiserade tiggeriet (som ingen vill låtsas om att det finns) borde väl ändå Löfven & co reagera? Så även allmänheten. Jag har sagt det förut och säger det igen. De här arma människorna har utan tvekan ett helvete på hemmaplan. Men deras hemländer har MILJARDER att hämta från EU för att försöka komma tillrätta med problemen.
Och när man läser att Ungerns olika satsningar i landet (konserthallar, sportarenor mm) bekostas till 95% av EU-pengar så undrar man ju om det inte skulle behövas lite bättre kontroll. Är det valuta för alla miljarder vi pytsar in till EU? Va?
Och stackars fru West som blev rånad på sina juveler i Paris. Förlovningsringen sägs vara värd 38 miljoner kronor. Man kan faktiskt bli spyfärdig för mindre.
Men apropå kostar. I går på nyheterna pratades det mycket om att Sveriges kommuner nu anställer privata vakter som patrullerar allmänna platser eftersom det inte finns några poliser som bladar längre. Det kostar en jädra massa pengar. Trots att vi borde ha tillräcklig bevakning finansierad med skattemedel. Alltså det här är inte klokt! Hur länge ska eländet inom polisen få pågå? Nu avgår deras kommunikationschef också och skriver i ett pressmeddelande att hon inte kommer överens med Eliasson. Men regeringen har fortfarande stort förtroende för honom. Polis, polis, poliskris.
En annan kris gäller posten. Inte samma livsavgörande kris som inom polisen, men när folk inte kan lita på att det de skickar kommer fram är det illa. Vissa försändelser försvinner helt, en del kommer fram efter flera dagar på vift medan andra kommer fram i trasor. I den lilla världen där jag befinner mig, meddelade Postnord häromdagen att man nu har skaffat ett postombud till i mitt närområde. Solna Live heter det och är en spelbutik. Så nu får jag lägga en timme på att gå runt och hämta post. Först till Solna centrum dit paketen skickas, sen till Skytteholmsvägen dit paket från DHL och Schenker skickas och sedan till Solna Live där ”stora brev” hamnar. Och när man kommer till Solna Live och ska hämta ett kuvert som är aningen större än en räkning från Vattenfall så är ägaren och handlar så man får stå och frysa häcken av sig i väntan på att han ska behaga komma och öppna. Mitt på dagen. När han SKA hålla öppet.
Regeringen vill satsa 100 miljarder på snabbtåg. Vore det inte bättre att rusta upp järnvägen som redan finns och se till att tågen funkar och går i tid? Va?
Och Löfvens projekt 100-klubben – företag som förbinder sig att anställa 100 nyanlända på tre år – har gått ungefär lika bra som hans andra storslagna satsningar. Inte alls, med andra ord. Tolv jobb på PEAB och nio på Riksbyggen. Men tar det tre månader för Arbetsförmedlingen att administrera en praktikplats är det kanske inte så konstigt att satsningen gått i stå. Hur mycket detta har kostat har vi ingen aning om. Gissningsvis mer än det smakar.
Etiketter:
Arbetsförmedlingen,
Löfven,
polisen,
Postnord,
Solna Live,
tandläkare,
tiggare
tisdag 23 oktober 2012
Gnälldags
![]() |
| Godkänd räksmörgås |
Har man mycket att göra blir det ganska lite tid över för gnäll.
Det är ju det jag alltid har sagt, gnällspikar har för lite att göra...
Men nu har det ju varit både helg och semester så Häxan Surtant har gått på högvarv.
Wienerkonditoriet.
Detta ståtliga kondis (ja, man sa så när jag var liten) som vi ibland gick till. Min mamma hade utsökt smak och stil och skulle det fikas på stan skulle det inte fikas på något hak. Det skulle fikas storstilat. Sturekatten, NKs tesalong eller Wienerkonditoriet.
Numera har det sistnämnda ett antal filialer. En av dem ligger i Bromma Blocks. Det enda som är sig likt sedan 60-talet är logotypen.
- TVÅ LATTE FÄRDIGA! skriker den piercade bruden bakom disken.
Man ska inte tro att de bär ut kaffet till bordet man blivit ombedd att sätta sig vid medan de gör i ordning kaffet. Inte om man är fler än en. Personalen klarar inte att gå med mer än en kopp i taget.
Någon annan förklaring kan vi faktiskt inte komma på.
Slår till på varsin räksmörgås.
Det är en liten grej vi har. Ungefär som champagnen den 7:e varje månad.
Fika "på stan" infaller oftast vid lunchdags. Då blir det räkmacka.
Rastar vi under långa bilresor blir det räkmacka.
Vi vet var de bästa finns. Vi vet också var vi definitivt INTE ska äta räkmacka.
Numera vet vi också att vi definitivt inte ska äta räkmacka på Wienerkonditoriet.
Räkorna var smaklösa, brödet tjockt och torrt, äggen blöta och kladdiga och den vita, geléaktiga geggan som skulle föreställa majonnäs ger mig fortfarande kräkkänslor.
Jag delgav huvudkontoret mina synpunkter i mejlform.
De erbjöd oss varsin gratis räksmörgås nästa gång vi går dit.
Jag skojar inte.
De sa så.
Vem vill ha en till oätlig macka?
Nej tack, inte ens om den är gratis.
Hjälp.
Kaffet blev vi väldigt bortskämda med i Rom.
Italienarna vet hur man svänger ihop en prefekt cappuccino. Överallt vet de det.
Underbart.
I dag skriver tidningarna att man ska införa terapi hos tandläkaren. Man kan tydligen tänka bort hål i tänderna. Tillåt mig tvivla.
Sankta Maria från Miljöpartiet ska bli sportkommentator. Ja, hon pratar precis som de manhaftiga damerna på TV4 sporten så där lär hon smälta in finfint.
Läser en hemsk, hemsk historia om en mamma som dödat sitt lilla gossebarn. Hon led av en svår förlossningspsykos och vårdas nu på Karsuddens sjukhus. Det mycket märkliga är att kvinnan är läkare. Hennes make är också läkare. Kanske inser man inte själv hur sjuk man är, men borde inte maken ha reagerat på hennes djupa depression?
C, KD och S tycker att man ska ta skattemedel för att dela ut till ungdomar som bosparar. Även om tanken är god tror jag inte det gör någon skillnad. Unga människor har inte fått lära sig att spara. Inte till någonting. Om veckopengen är slut innan nästa veckopeng kommer, sticker mamma eller pappa till dem lite extrastålar.
Om studiebidraget inte räcker till en ny iPhone, en dunjacka och några utlandsresor är det inte helgjobb som gäller. Man ropar bara på pappa Plånbok. Skilsmässobarnen spelar dessutom ut föräldrarna mot varandra och kan casha in dubbla extrastålar.
När de sedan ska flytta hemifrån har de inga sparpengar. Ja, förutom de unga vars föräldrar satt in hela barnbidraget på ett sparkonto.
Och de som till äventyrs råkar ha stålar på banken, har förmodligen satt undan alla julklapps- och födelsedagspengar vilket i och för sig är klokt, men ska vi andra skattebetalare fylla på såna sparkonto med våra stålar?
Varför måste man bygga så himla svindyra lägenheter? Var priserna lägre skulle ungdomar ha råd.
I Sollentuna har man hållit nere kostnaderna i sina nybyggen genom att slopa i princip alla tillval. Alla lägenheter har samma inredning i köket, samma kakel i badrummet och samma golv överallt. Väggarna får de boende tapetsera själva och vill man ändra något får man göra det själv när man flyttat in.
Genialt.
Att köpa inredning till hundra lägenheter på ett bräde ger bra rabatter.
Dessutom blir det noll administration. Hur många timmars jobb är det att hålla reda på hundra lägenheter och alla personliga tillval? Oändliga. Och de timmarna utgörs väl knappast av ideellt arbete...
Varsel.
Allt fler svenska företag säger upp folk.
Det är illa.
Men det är några saker jag har väldigt svårt att begripa.
En massa folk som har jobb håller på att jobba ihjäl sig. Det är många timmars övertid och ständig tillgänglighet som tär. Om facket gjorde det som ligger i deras uppdrag att göra, dvs höll koll på övertiden och satte stopp för ofoget skulle det bli stålar över att anställa fler.
Om tio pers jobbar 50 timmar i veckan blir det 500 timmar.
Vi har 40 timmars arbetsvecka.
Det är alltså jobb för 12,5 anställda.
Enkel matematik.
Och om sedan alla statliga verk kunde anställa egen personal i stället för att anlita svindyra, utländska konsulter, skulle vi säkerligen kunna halvera arbetslösheten.
Men varför göra något enkelt när man kan krångla till det?
T-banerånaren som muddrade en stupfull man som låg på spåret, fick sin dom i dag. 1 år och 6 månader i fängelse och sedan utvisning. Problemet är bara att man inte vet vart man ska utvisa honom. Han har inga papper, ingenting som bevisar vem han är eller var han kommer ifrån.
Köldrekord i Pajala i natt.
Minus 16,2 grader.
Och det är bara den 23 oktober.
Usch.
Aftonbladet har ett gigantiskt avslöjande att komma med i dag;
"Unikt test - müsli är en sockerbomb!".
Men alltså, det var väl ingen nyhet?
Va?
Dags för lunch.
Det blir inte räksmörgås.
Etiketter:
cappuccino,
köldrekord,
räksmörgås,
tandläkare,
Wienerkonditoriet
onsdag 26 maj 2010
Vad är det för fel på tandläkare?

Varje gång jag är hos tandläkaren, förundras jag över deras märkliga förmåga att kommunicera. Eller oförmåga.
Är det ungefär som att prata med sig själv? Man kan tolka svaren som man vill.
För hur kommer det sig att dom ställer frågor som:
- Vad ska du göra på semestern?
eller:
- Vilken är bästa vägen om man ska bila till Spanien?
när man sitter med hela munnen full av fingrar och diverse apparater.
Och vad svarar man?
- WKJSL HMKLIB KDUÖANSC.
På ett ungefär.
Går dom aldrig till tandläkaren själva?
Vet dom inte hur svårt det är att säga något samtidigt som nån kör en vattensprutande ultraljudsapparat över tandstenen.
Det är faktiskt drunkningsrisk om man skulle våga sig på ett försök till svar!
Varför kan dom inte leka "20 frågor" i stället? Där frågorna måste ställas så att man kan svara JA eller NEJ. Då kan man åtminstone stöna fram ett "ghaa" eller ett "gngee"...
Dom kanske inte vill ha några svar? Dom frågar bara för att patienterna ska tänka på nåt annat än att en rotfyllning gör skitont?
Ett trick jag har försökt är att memorera mina svar tills det är dags att skölja. Jag gav upp efter fjärde raka frågan. Alltså, minnet är inte hur rymligt som helst. Särskilt inte om man samtidigt måste koncentrera sig på att försöka andas lugnt genom näsan (som även i vanliga fall är trång och svårligen släpper luft in och ut). Har jag någon gång lyckats, tittar tandläkaren förvånat på mig för så dags har han/hon glömt frågan...
Nästa gång ska jag be Tandis om papper och penna (en blyerts, det är jävligt svårt att skriva med kulspetspenna upp-och-ner) så jag kan skriva ner mina svar. Det blir en utmaning för oss båda. Ser med spänning fram emot nästa besök. Faktiskt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Bloggintresserade
Om mig
- Lena Heimlén
- Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.

