Bra eller dåligt?

 

Ibland när folk berättar saker för en så undrar jag ”är det bra eller dåligt”. Till exempel ”Du är dig precis lik” eller ”Här ser allt ut som vanligt” och annat i den stilen. Då vet man ju inte om det är bra eller dåligt. Man får välja att se det från den ljusa sidan, tänker jag då och säger ”Tack!”.

 

Men annars. Alltså, blir man galen på allt man ska betygsätta! Man kan fanimej inte köpa soppåsar utan att man ska lämna ett omdöme. Vissa butiker har till och med tryckknappar när man går ut ”Vad tyckte du om ditt besök idag?” grön, gul eller röd knapp. Typ. Det finns sådana när man passerat säkerhetskontrollen på Arlanda också. Om de inte är borttagna vid det här laget. Kaoset från i påskas tycks hålla i sig så det kanske är onödigt att fråga vad resenärerna tycker när de tvingats köa i ett par tre timmar för att nån jeppe ska röntga ens handväska. Förr i tiden, i den glada ungdomens dagar, skulle man vara på flygplatsen en timme innan avgång. Efter skobombare och andra dårar blev kontrollerna striktare och tiden utökades till två timmar. Efter pandemin då jag antar att flygplatserna gjorde sig av med en massa folk, förväntas man nu infinna sig tre timmar innan flyget ska lyfta. Tur att man inte har bokat tidig avresa i helgen.

 

Apropå röda och gröna knappar. Gissar att det är lite dålig stämning i S idag sedan Ibrahim Baylan tryckte fel och därmed gav oppositionens förslag majoritet... 

 

Men detta ofog med företag som kräver att man ska lämna ett omdöme. Och inte bara nätbutikerna. Nu ska man även lämna betyg på Pricerunner, Google och Trustpilot med flera. Den sistnämnda har jag haft intressant mailväxling med. De frågar snällt om det är ok att de publicerar ens förnamn i anslutning till det omdöme man lämnat. Joråvisst vassego! Ger man positiva omdömen är allt frid och fröjd, men ve den som har något negativt att framföra. Då krävs det att man BEVISAR att man verkligen handlat i just den butiken. Inte nog med att man lämnat ut både för- och efternamn, man måste också skicka in kopior av sin beställning. Uppgifterna skickas sedan vidare till berört företag OCH ska ligga till grund för beslut om Trustpilot verkligen ska publicera mitt negativa betyg eller ej. Så nu vet vi det. Alla positiva omdömen på Trustpilot KAN vara fejk, för dem är det ingen som kollar. Suck.

 

Körde Sturegatan genom Sundbyberg i går. Migrationsverket ligger där. Köerna är precis lika långa som för ett par veckor sedan när jag passerade. Hemsk känsla när man inser att man har blivit avtrubbad. Rysslands krig mot Ukraina har nästan blivit vardag, åtminstone för oss som inte drabbas av det direkt. Man har blivit avtrubbad på något sätt. Väldigt obehagligt. Ungefär som alla j-la skjutningar här i krokarna. Man slår upp tidningen på morgonen och tänker ”undrar hur många som blivit skjutna i natt”. Det är helt sjukt att tänka så. Jag vet. Men det hjälps inte. Man vänjer sig vid vidrigheterna vare sig man vill eller inte. 

 

Och dårarna som gick bananas mot blåljuspersonal för att den danska stollen fått tillstånd att bränna koranen. Herregud. Säger jag bara. Får man säga det förresten, utan att någon blir kränkt? Jag vidhåller min tidigare ståndpunkt (till skillnad från regeringen som numera leker leken vända-på-en-femöring mest hela dagarna) att varför MÅSTE man prompt torgföra sina åsikter på de mest bisarra sätt bara för att man FÅR? Man kommer faktiskt undan med både det ena och det andra, exempelvis limma fast sig i Stockholms mest trafikerade vägkorsning, i yttrandefrihetens namn – eller om man kallar sin civila olydnad för konst – men ändå? Jo, i en demokrati ingår det att man får tycka, tänka och säga vad man vill. Ibland undrar jag om det är bra eller dåligt. Nej det gör jag inte, för motsatsen är väldigt mycket värre. Och jag är väl för väluppfostrad för att uppskatta provokationer.

 

Läste en intervju med en presstalesperson från en muslimsk församling (minns inte vilken, tror det var i Malmö). Han var innerligt trött på att hela tiden förväntas ta avstånd från alla brott som begås i islams namn, särskilt som de här unga männen oftast inte är religiöst intresserade i vanliga fall. De bara använder religionen som ursäkt för att bråka. Troligen har knappast någon enda av dem ens läst koranen. Presstalespersonen menade att om det hade funnits fritidsgårdar, fritidsledare och bra skolor hade de här gossarna varit rena dygdemönster. Segregationen i de så kallade utsatta områdena var också en bidragande orsak, menade han. Det finns säkert ingen enkel förklaring till det ursinniga hat som mobbarna riktar mot ambulans, brandkår och polis men alla som uttalat sig tycks ha glömt en sak; föräldrarna. Varför är det ingen som nämner deras ansvar? Bara en stilla undran. (Och OM det verkligen stämmer att även några mammor var ute och kastade sten mot poliserna, då är vi riktigt illa ute.)

 

Och i dag höjde Åsa-Nisse reporäntan till 0,25 % från att ha varit noll i flera år. Så snart blir bolånen dyrare och med en inflation som rusar värre än värst. Dessutom åker börsen som en jo-jo, men mest neråt så är det nog många som får det jobbigt. Ungdomar med bolån upp över skorstenen och utan sparkapital. Och vi som nu ska gå i pension och ser pensionssparandets stadiga uppgång plötsligt har en kurs som ser ut som en rutschkana. Får vi se ytterligare valårsfläsk med korsdrag i statens plånka, ungefär som med kompensationen till villa- och bilägare för höjda priser? 

Kaffe och tomater har blivit skitdyrt. 

Kan hr Damberg skicka några spänn, tack?

 

 

Olika noga

Har haft lite bloggtorka ett tag. När man skriver en massa i jobbet går kreativiteten åt där. Inte så att tankarna blir färre eller mindre upprörda, det är bara knepigare att få dem på pränt.

Har den senaste tiden haft många och långa diskussioner kring vad som är noga.

Inser att man tillhör ett utrotningshotat släkte.

Vi som är utrustade med ATD, Attention To Details.

Vi som stör oss på folk som inte kan skilja mellan de och dem, sin och hans/hennes eller mellan var och vart.

Vi som stör oss på att filmer som utspelar sig på Vikingatiden har skådespelare med fula ärr efter vaccinationer och kvinnor som är rakade under armarna.

Vi som stör oss på svenskalärare som inte kan stava, bilister som skiter i trafikregler och fullt friska individer som sätter sig på platser avsedda för gamla, gravida eller sjuka.

Det är väl inte så noga? Kan man höra dessa slarvpottor yttra.

Cyklister som kör tempolopp på trottoarer.

Folk som inte säger hej, tack eller ursäkta.

Klantiga hantverkare, slarviga kockar och sura expediter.

Eller föräldrar som inte kan släppa sina mobiltelefoner.

För att ta några synnerligen irriterande exempel.

Det senaste i raden av finns-det-en-värld-utanför-min-aura är de som numera inte nöjer sig med att prata högt i mobiltelefon. För säkerhets skull kopplar man nu på högtalarfunktionen! I och för sig trevligt för extremt nyfikna lyssnare som nu inte enbart får följa halva samtal…

Alltså.

Vad lider folk av?

Å andra sidan är det tydligen jätteviktigt med sånt som en annan inte fattar ett dugg av. Alla som med jämna mellanrum vill veta vilka av deras vänner som sympatiserar med SD. Såna vill man inte ha i sin lilla Facebook-grupp. Bort med dem! Men alltså, jag fattar inte. Inte för att jag sympatiserar med SD, inte alls. Men jag har säkert några SD-väljare i vänkretsen. Precis som där finns folk-på-vänsterkanten, religiösa, ateister, aktivister, liberaler, veganer, jägare och människor med olika sexuell läggning eller etnisk tillhörighet. Om jag väljer bort den ena eller andra, vilket givetvis står var och en fritt att göra, på grund av politik, religion, etnicitet eller sexualitet – är jag då inte en aning trångsynt? Intolerant, rent av? 

Tänker jag.

Och sen tänker jag på den där sketchen med Gösta Bernhard (den som bara vi som tillhör ett utdöende släkte kommer ihåg) där han väljer bort olika grupper av människor som han tycker är avvikande. Till slut är det bara han själv kvar. Som tänker och tycker som han. Tänkvärd monolog.

Apropå noga. Läste en krönika (minns inte vem som skrev den) om att det nästan är omöjligt att bjuda folk under 40 på middag. Det är så många dieter att hålla reda på nuförtiden att matlagandet blir så illa komplicerat att man struntar i att bjuda hem varandra. Det är GI och LCHF och vegetariskt och 5:2 och gluten-fritt och laktosfritt och stenålderskost och fan och hans moster. Alltså, jag fattar folk som har allergier eller är överkänsliga, men alla andra? Om man nu har så långtgående krav på olika dieter så kanske man kan A) Strunta i sitt dietande för en kväll? B) Peta bort det som inte passar ens diet? eller C) Ta med egen mat? Ett sista alternativ är ju att avstå från att umgås över en bit mat helt och hållet.

Olika noga verkar det också vara med polisens utredningar. Man hör ofta, apropå klagomålen att t ex våldtäkter inte utreds, inte ens när det gäller våldtäkter på barn, att polisen saknar resurser. Då undrar jag i mitt stilla sinne varför det fortfarande är 50 utredare avdelade för terrordådet på Drottninggatan? Är inte det ett solklart case? Jovisst, men utredarna dammsuger nu Sverige efter fler möjliga brottsoffer. Kan det tänkas att det finns någon, ännu inte upphittad person, som eventuellt skulle ha kunnat träffas av dåren i lastbilen? Är det verkligen vettigt att polisen ägnar sig åt sånt? I stället för att exempelvis förhöra en namngiven misstänkt våldtäktsman? Va?

Väl använda polisresurser verkar det i alla fall vara när det gäller den danske u-båtsbyggaren. Att läsa om ”fynden” som hittats (med hjälp av svenska liksökhundar, minsann) gjorde mig illamående på riktigt. Jag mår faktiskt illa av att bara tänka på det. Hur är han funtad den karln? Har jag undrat hur många gånger som helst.

Nej, slutgnällt för idag och marsch pannkaka tillbaka till skrivbordet nu.

Det är hög tid att ta itu med bokföringen.

Otroligt trist sysselsättning.

Men i kväll blir det ett nytt avsnitt av ”Vår tid är nu”. Får se hur många tabbar jag hittar i det här avsnittet. Slarv med detaljer är bland det värsta jag vet. Särskilt från folk som har betalt för att sköta en uppgift.

I know.

Det är väl inte så noga!?

Jo, faktiskt.

Jag mår illa

Jo tack. Magsjukan har släppt nu, men illamåendet håller i sig…

Man kan, som Magnus Uggla, må illa av kändisar som fläker ut hela sitt privatliv i pressen. De stör mig inte nämnvärt. Däremot blir jag, på riktigt, illamående av att läsa om den danske u-båtsbyggaren. Hur är en människa funtad, som direkt efter att ha styckat och dumpat en annan människa till havs, helt oberörd ljuga polisen rätt upp i ansiktet? I och för sig undrar jag nästan ännu mer hur man kan såga sönder en kropp. Som dessutom tillhör en människa som man nyss fört ett samtal med. Vad som hänt där i u-båten får vi kanske aldrig veta. Vill vi ens veta det? Det räcker med de fragment av fakta som läcker till pressen för att få min mage att vända sig utåin.

Syrran påminde mig om boken ”Monster i mänsklig skepnad” och en av de värre monstren i historien Jeffrey Dahmer och sa ”fast han var ju ett snäpp värre, han åt ju upp sina offer”. Om dansken är värre vet vi inte (dessutom är han varken åtalad eller dömd, så det mesta är ju spekulationer och gissningar). Vill man spä på sina morbida fantasier kan man konstatera att det fortfarande saknas ett flertal kroppsdelar.

Sedan tänker jag på journalistens vänner och anhöriga. Hur mår man när man får reda på såna här hemska detaljer om en älskad syster/dotter/fästmö? Kan inte ens ana mig till det. Och lite illa mår jag av alla som aldrig ens hört talas om henne men som nu ska hålla på och beklaga sorgen och skriva ”mina tankar går till hennes anhöriga” när man inte ens vet vilka hennes anhöriga är.

Hanne Kjöller skrev om det häromdan. Detta att alla ska ”sända tankar” till offrens anhöriga. Oavsett om det gäller terrordåd eller annat dödligt våld, naturkatastrofer eller olyckor. Rädslan för att inte säga rätt saker skapar känslomässig förlamning. Läs gärna krönikan.

Den offentliga mobbningen av Anna Kinberg Batra får mig också att må illa. Ja, hon är otydlig men det har väl snarast med partiets velighet att göra. Ja, hon upplevs som både stel och nervös vilket knappast är goda egenskaper för en ledare. Ja, hon må ha utseendet emot sig (kan hon knappast rå för, men hon är ju kvinna och då blir man granskad med andra ögon) men är allt detta skäl för att hudflänga henne inför öppen ridå? Om inte M ska återgå till nivån på de runt tio procent man hade i början av 1970-talet får man nog ta och bestämma sig om man är ljusblå eller mörkblå. Och ta tillbaka sina kärnfrågor som lag och ordning, arbete ska löna sig och annat som de tycks ha tappat bort. Man fumlade till det när Reinfeldt och Borg blev dåliga förlorade och bara släppte allt och drog. Där nånstans verkade hela partiet tappa greppet. Men det kan man knappast lasta AKB för. Fula fiskar lurar i den där vassen.

En ful adlig fisk åkte fast för rattfylla tidigare i somras. Han har godkänt böterna på 7600 kronor (karln är god för 3 miljarder) och erkänt att han druckit två glas vin (det gör varenda en som åker fast i en kontroll och luktar sprit). Däremot har han inte erkänt rattfylleri och nu funderar han på att överklaga. Vad anger af Jochnick för skäl månntro? 1) Han hade ätit penicillin i 20 dagar som han säger påverkade promillehalten.

2) Värdet låg under gränsen för rattfylleri ”i nästan hela övriga Europa”.

3) Han har ”kört bil i 50 år utan att göra mig skyldig till något sådant här trafikbrott”.

Min egen slutsats: Han har aldrig åkt fast förut, trots middagar med alkoholhaltiga drycker. Det hör väl till undantagen att bängen kör kontroller i Djursholm.

Tomte.

Norska skidåkare står mig upp till halsen. Nu har lipsillen Johaug fått sin slutgiltiga dom och hela norska folket tycks anse att det är orättvist och ohyggligt och jagvetintevad. Skärpning! Människan ertappades med anabola i kroppen. Det är inte tillåtet. Normalstraffet är fyra års avstängning. Låt mig slippa fler bilder på hennes tårdränkta nuna. Tack!

Mannen med de ultralånga slipsarna på andra sidan Atlanten då? Pja, intressant att läsa kommentarsfälten till amerikanska nättidningar. Eller mer skrämmande kanske. Att okunnigheten är så utbredd och att så många amerikaner tycks vara fullständigt historielösa gör mig faktiskt illamående. Bara en sån sak som att vifta bort att han har ljugit offentligt mer än 1000 gånger sedan han tillträdde. För att nämna en liten detalj. Hjälp. På riktigt.

Anna Book. Alltså. De där nya tänderna. Var det så himla lyckat egentligen? Tar man upp Expressens nättidning och scrollar flashar bilden på hennes självlysande gaddar till som en blixt från klar himmel. Nu berättar hon dock ”sanningen om tänderna”. Jojomensan. Hon har köpt tandfasader. NÄHÄ?! Fanns det inga i hennes storlek?

Och kan man hoppas på en ny programidé i TV nästa år; ”Sommar utan Ernst”?

Valuta för pengarna?

Tandläkaren i går. Kvinnan som stod vid kassan när jag kom in blinkade inte ens när hon fick höra hur mycket hon skulle betala. – Niotusensexhundraåttio blir det idag, sa sköterskan glatt. Inte vet jag vad hon hade fått åtgärdat, men det skulle visst tas stygn om nån vecka så det var nog ingen vanlig rotfyllning. Mitt eget besök hos tandhygienist kostade 550 spänn och tog ungefär trekvart. Var det något att gnälla över? Verkligen inte!

Alltså, jag fattar inte. Folk betalar tusentals kronor för ögonfransförlängning, hårfärgning och lösnaglar men när det gäller tandläkarräkningen är plötsligt femhundra spänn jättedyrt. Vad fasen, tandläkaren har fem års studier att betala, plus utrustning, lokalhyra, vidareutbildning och en sköterska. Vilka kostnader har en nagelskulptör? Eller vad dom nu kallas. Nagelterapeut, kanske. Å andra sidan kan jag fortfarande tycka det är konstigt att tänderna inte räknas som en del av kroppen och omfattas av högkostnadsskyddet för sjukvård. I synnerhet som det finns en massa åkommor som påverkar tänderna. Och vice versa. Gammaldags tandreglering ger både sömnapné och andningsbesvär, förutom en asful profil. Hela kraniet påverkas av sånt, men det är ingen inom tandläkeriet som vill höra talas om.

 Det har blivit förfärligt dyrt att hålla rent på Stockholms lekplatser. Flera miljoner har gått åt bara i år. Är det barnen som förstör? Givetvis inte. Det är som i parken hemma hos oss. Tiggarna använder klätterställningar och båtar och annat i lekparkerna som tillfälliga boenden. Äter, kissar, bajsar och sätter upp diverse skynken så varje morgon får stadens personal gå runt och städa och dra ut spikar så att barnen ska kunna vara där. Och efter gårdagens Uppdrag granskning som visar det organiserade tiggeriet (som ingen vill låtsas om att det finns) borde väl ändå Löfven & co reagera? Så även allmänheten. Jag har sagt det förut och säger det igen. De här arma människorna har utan tvekan ett helvete på hemmaplan. Men deras hemländer har MILJARDER att hämta från EU för att försöka komma tillrätta med problemen.

Och när man läser att Ungerns olika satsningar i landet (konserthallar, sportarenor mm) bekostas till 95% av EU-pengar så undrar man ju om det inte skulle behövas lite bättre kontroll. Är det valuta för alla miljarder vi pytsar in till EU? Va?

 Och stackars fru West som blev rånad på sina juveler i Paris. Förlovningsringen sägs vara värd 38 miljoner kronor. Man kan faktiskt bli spyfärdig för mindre.

 Men apropå kostar. I går på nyheterna pratades det mycket om att Sveriges kommuner nu anställer privata vakter som patrullerar allmänna platser eftersom det inte finns några poliser som bladar längre. Det kostar en jädra massa pengar. Trots att vi borde ha tillräcklig bevakning finansierad med skattemedel. Alltså det här är inte klokt! Hur länge ska eländet inom polisen få pågå? Nu avgår deras kommunikationschef också och skriver i ett pressmeddelande att hon inte kommer överens med Eliasson. Men regeringen har fortfarande stort förtroende för honom. Polis, polis, poliskris.

 En annan kris gäller posten. Inte samma livsavgörande kris som inom polisen, men när folk inte kan lita på att det de skickar kommer fram är det illa. Vissa försändelser försvinner helt, en del kommer fram efter flera dagar på vift medan andra kommer fram i trasor. I den lilla världen där jag befinner mig, meddelade Postnord häromdagen att man nu har skaffat ett postombud till i mitt närområde. Solna Live heter det och är en spelbutik. Så nu får jag lägga en timme på att gå runt och hämta post. Först till Solna centrum dit paketen skickas, sen till Skytteholmsvägen dit paket från DHL och Schenker skickas och sedan till Solna Live där ”stora brev” hamnar. Och när man kommer till Solna Live och ska hämta ett kuvert som är aningen större än en räkning från Vattenfall så är ägaren och handlar så man får stå och frysa häcken av sig i väntan på att han ska behaga komma och öppna. Mitt på dagen. När han SKA hålla öppet.

 Regeringen vill satsa 100 miljarder på snabbtåg. Vore det inte bättre att rusta upp järnvägen som redan finns och se till att tågen funkar och går i tid? Va?

 Och Löfvens projekt 100-klubben – företag som förbinder sig att anställa 100 nyanlända på tre år – har gått ungefär lika bra som hans andra storslagna satsningar. Inte alls, med andra ord. Tolv jobb på PEAB och nio på Riksbyggen. Men tar det tre månader för Arbetsförmedlingen att administrera en praktikplats är det kanske inte så konstigt att satsningen gått i stå. Hur mycket detta har kostat har vi ingen aning om. Gissningsvis mer än det smakar.

Jag - ett brottsoffer

En schweizerost? Nej, proffsens uppfattning om en korrekt monterad duschvägg...

Visserligen är hela stambyteshistorien skött på ett näst intill kriminellt uselt sätt, men så illa är det väl ändå inte? Nej då. Förvisso upptäckte vi i går kväll att väggarna till duschhörnan var felmonterade, hur man nu kan misslyckas med det. Å andra sidan har vi oräkneliga gånger sagt till varandra ”Hur FA-AN kan man missa något sånt?”. Vi har inte fått något svar på det. Lär aldrig få heller.

Hur noggrann kan man behöva vara? Liksom.

Det räcker inte med ett flertal möten.

Med ett stort antal mejl fram och tillbaka.

Byggbasens egna bilder.

Våra bilder.

Skrivna instruktioner.

Välskrivna avtal.

Monteringsanvisningar.

Det har blivit j-ligt fel ändå. Men det är klart, hantverkare som inte vet skillnaden mellan en ritning och en monteringsanvisning kanske man inte kan förvänta sig något proffsjobb av? Klockan fyra i eftermiddag ska allt vara klart, monterat och städat samt i full funktion. Tillåt mig tvivla.

På onsdag är det besiktning. Ansvarig på Kvalitetsbygg har lagt en lapp i lådan om det. Informationen avslutas med

”Som lägenhetsinnehavare kan man alltid komma med åsikter om utförandet är som förväntat eller ej, men det är alltid besiktningsmannen som avgör om det är godkänt eller ej!”

Komma med åsikter?

Moi?

You bet!

Efter några ganska upprörda telefonsamtal i morse insåg jag till slut det lönlösa i den typen av kontakt och åkte hem i stället. Sista utvägen liksom. Hålla killarna i handen och PEKA. Jag tror det kommer att funka nu. Eller hoppas i alla fall.

På vägen ut mötte jag en av målarna. Han undrade vad jag tyckte om tapeterna på toan.

Jättesnygga, sa jag, det är ju vi som har valt dem.

Jo men tapetseringen, vad tycker du om den?

Frågar man får man räkna med ett svar man kanske inte vill ha, har jag lärt mig.

Mjo, sa jag, på den ena väggen tycker jag att tapeterna sitter snett och fondväggen är snett skuren i båda hörnen.

Insåg raskt att det var dumt sagt och fick ett fräsande ”Det går inte att sätta tapeterna på något annat sätt”.

Nä nä, det är du som är proffset tänkte jag, väl medveten om att vi skulle ha gjort det mycket bättre själva.

Suck.

Eftersom det var bråttom att komma upp i lägenheten parkerade jag på gatan utanför. Trots den hyrda p-platsen har vi löst boendeparkering för två månader (sexhundra spänn) eftersom vi under större delen av detta år har varit ett kringflackande par. När jag kom tillbaka ungefär 45 minuter senare, upptäckte jag att någon gjort en lång repa längs bilens förarsida. Från bakdäcket, över båda dörrarna och fram till främre hjulhuset. Bussigt. Bilen framför var oskadd, men bilen framför den hade liknande skador längs sidan. Kollade reg-numret och fann att bilen tillhör en av våra grannar. Vilken märklig tillfällighet. Ingen av de andra bilarna på gatan hade liknande repor.

Samtal till försäkringsbolaget.

Samtal till verkstan för skadebesiktning.

Samtal till polisen.

- Finns det någon känd hotbild mot dig?

- Haha, skrattade jag, det ska väl vara ett gäng förbannade hantverkare då i så fall.

- Känner de till vilken bil du kör?

- Nä men alltså jag skämtade.

Såna skämt uppskattas inte av farbror polisen som i sträng ton berättade att man ska ta alla hot, även den minsta lilla aning, på fullaste allvar. Det är ju valår i år.

Öh?

Och sen frågade farbror polisen om jag hade några skadeståndsanspråk.

Ja tack, sa jag. Självrisken är på tretusen spänn. Trots att det inte är mitt fel.

Jaha, sa polisen och undrade sen om jag ville ha kontakt med brottsofferjouren eller om jag kunde ta mig igenom detta på egen hand.

Det var ju snällt att fråga, men vad fasen det är en BIL vi pratar om. Visserligen en väldigt bra bil som för två dagar sedan gick igenom besiktningen utan anmärkning, men något direkt trauma kan jag inte påstå att jag upplever av att kärran blivit repad.

Nej tack, sa jag. Och försökte hålla mig för skratt.

Och visst, släppa och gå vidare, som jag skrev i går. Klart jag gör. Det här är inget att gå och älta. Men jag tänker vara väldigt förbannad ett tag först.

Och dricka oanständiga mängder vin i kväll.

Nä, jag bara skojade.

Om vinet alltså. Förbannad tänker jag vara ett tag. 

Roligare nyheter

Såg en gång en annorlunda klisterlapp på en brevlåda. Inte en sådan där vanlig ”Nej tack till reklam” eller så. Nej här stod, i rött, ”Bättre reklam, tack”. Undrar fortfarande hur det såg ut i just den brevlådan.

Kan man be om detsamma när det gäller nyheterna? Det är bara elände och elände och ännu mer elände. Eller så dammar tidningarna av någon gammal TT-nyhet och gör ett scoop på den. Som inte alls är något scoop utan bara en helt vanlig missuppfattning.

Råkade för ett par veckor sedan ut för en mejlflod (nåja) där folk undrade över var de kunde få tag på en assistanshund. Det stod i varenda (nåja) tidning att regeringen nu hade bestämt att det skulle tas fram ett ganska stort antal sådana hjälpande hundar årligen. I SvD var det bara en notis undertecknad TT, men på de lite mer ambitiösa landsortstidningarna satte man någon stackars vikarie på att skriva en mer uttömmande artikel på ämnet. Uppåt väggarna är bara förnamnet.

Apropå ”hjälpande hundar”. Jag gillar ämnet och jag tycker rubriken ”En hjälpande hund” är så himla bra. Det tyckte tidningen M också och snodde både idén och rubriken. Jag mejlade redaktionen att jag tyckte det var roligt att de gillade min idé men att det hade varit ännu roligare om jag själv hade fått skriva artikeln också. Och fått betalt för den. Om jag fick något svar? Nope.

Och på temat hundar undrar jag hur man kan hinna med att bossa för en av landets största hundorganisationer och samtidigt bossa över Stockholm Pride. Inte utan att få både stresseksem och magsår, va?

Pride är för övrigt polisanmält för hets mot folkgrupp. Någon i paraden hade spökat ut sig till ”somalisk pirat” och det gillar man inte i Afrosvenskarnas riksförbund. De menar att mannen prytt sig med en ”blackface-sminkning” och det är att jämställa med hets mot folkgrupp. Andra menar att mannen föreställde en pyroman och att det svarta i fejset skulle föreställa sot. Jag har svårt att ha någon åsikt om det hela, inte någon enda stans finns det en bild på piraten/pyromanen.

Expressen skriver under rubriken ”Nöje” att Dustin Hoffman behandlats för cancer. Vari ligger nöjet, kan man surt undra. Tidningen skriver också att ”omständigheterna kring sjukdomen är oklara” vilket förmodligen inte alls är sant. Däremot är det säkert så att tidningen inte har lyckats luska reda på vilken sorts cancer det var, hur stor chans Hoffman har att överleva, hur mycket stryk kroppen har tagit samt vilken typ av behandling(-ar) han har fått och kommer att få. Sånt är ju kvällspressen jätteintresserad av att gotta sig i. Låt karl’n få repa sig i fred vetja.

ICAs reklamfilm med kineser som kalasar på hundar är nu anmält till Reklam-ombudsmannen (RO). Visst, man kan rycka på axlarna och tycka att det inte är något att bli upprörd över, det finns mycket värre saker i tv-rutan. Å andra sidan, som djurvän, hur kan man INTE bli upprörd? Dessutom låter matjättens försvar aningen krystat: ”Med filmen försöker vi illustrera hur våra matvanor kan uppfattas för en utomstående”. Varför har de tagit på sig just det samhällsansvaret?

Ett jätteslagsmål har brutit ut bland ett 40-tal bulgariska bärplockare i Gävle. De slogs med påkar och knivar, någon försökte köra på en annan med bil och de kastade sten. Ett vittne säger att ”de bar sig åt som djur”. Någon som sett djur i gängslagsmål med tillhyggen nån gång? Anyone?

Justin Bieber har blivit åthutad och tillsagd att ”dra upp byxorna och sluta röka gräs”. Jag är mest fascinerad av hur fasen han får den där fula kepsen att sitta kvar på skallen. Den ligger ju liksom ovanpå, på något skumt sätt. Bakochfram dessutom. Ser fanimej inte klokt ut. Men röker han gräs kanske han inte är så smart heller?

Polisen i Stockholm räddade en 3-åring ur en stekhet bil som stått parkerad i gassande sol ett bra tag. De bankade på rutorna och när inte barnet reagerade slog de sönder rutorna och fick ut den lilla. Hedervärt att de reagerade så snabbt, säger vittnen. Den som lämnat barnet i bilen är förbannad och säger att polisen har handlat helt felaktigt och ”använt för mycket våld”. Hon, som dessutom råkar heta Margo Fallai, säger dessutom ”Det är jag som ska stämma polisen för våld. De visste inte någonting för de var så unga och oerfarna och njöt av att stå på Kungsgatan och spela allan.”. Hon säger också att de agerade ”oansvarigt och korkat”. Undrar just vem som agerade oansvarigt och korkat. Man kan bli mörkrädd för mindre.

Norra kyrkogården är avspärrad och det är en massa poliser på plats. Man har hittat ett lik. Men. Är det jätteovanligt att det finns lik på en kyrkogård?

I brist på nyheter får man läsa bloggar och twitter (men jag är inte riktigt bekväm med de där korta och ibland kryptiska inläggen än). Hanna & Amanda behandlar i dag ämnet ”Dags att bryta med familjen?” och skriver att det i många fall finns flera alternativ innan man ”fattar beslutet att någon man känt i hela sitt liv inte får vara en del av det som ska komma, av framtiden”. Det låter ju klokt. Men alla är inte riktigt så kloka. Uppenbarligen.

Förvånad? Jag? Ja, lite faktiskt.

Andra filmen baserad på en Läckberg-deckare är en veritabel flopp. Första filmen hade rekordpublik. Jo, det är väl som med böckerna hennes. Har man läst en har man läst alla. Typ.

För övrigt ägnar jag dagarna åt att bråka med Telia. De vill ta ut en ”uppsägningsavgift” för att vi bytt operatör. Debiteringen finns under rubriken ”Engångsavgift”. Och hur många gånger jag än läser avtalsvillkoren hittar jag ingenting om den här avgiften. Står inte ens i bekräftelsen de skickade i juli. Vad svarar Telia? ”Nä men det är ju ingen engångsavgift EGENTLIGEN”. Såklart de säger. Skulle de erkänna att det är en engångsavgift, precis som det står på fakturan, skulle jag kunna kräva pengarna tillbaka.

Och i kväll är det styrelsemöte med anledning av det förestående stambytet. Det som, enligt styrelsen, ”inte finns på kartan” att genomföra under överskådlig tid. Tre månader måste väl anses som ”överskådlig tid”? Eller?

Adrenalinpåslag? Jag? Absolut.

Man kanske skulle skaffa hund? En sån där farlig en, så slipper man åka till Danmark...