Jag mår illa

Jo tack. Magsjukan har släppt nu, men illamåendet håller i sig…

Man kan, som Magnus Uggla, må illa av kändisar som fläker ut hela sitt privatliv i pressen. De stör mig inte nämnvärt. Däremot blir jag, på riktigt, illamående av att läsa om den danske u-båtsbyggaren. Hur är en människa funtad, som direkt efter att ha styckat och dumpat en annan människa till havs, helt oberörd ljuga polisen rätt upp i ansiktet? I och för sig undrar jag nästan ännu mer hur man kan såga sönder en kropp. Som dessutom tillhör en människa som man nyss fört ett samtal med. Vad som hänt där i u-båten får vi kanske aldrig veta. Vill vi ens veta det? Det räcker med de fragment av fakta som läcker till pressen för att få min mage att vända sig utåin.

Syrran påminde mig om boken ”Monster i mänsklig skepnad” och en av de värre monstren i historien Jeffrey Dahmer och sa ”fast han var ju ett snäpp värre, han åt ju upp sina offer”. Om dansken är värre vet vi inte (dessutom är han varken åtalad eller dömd, så det mesta är ju spekulationer och gissningar). Vill man spä på sina morbida fantasier kan man konstatera att det fortfarande saknas ett flertal kroppsdelar.

Sedan tänker jag på journalistens vänner och anhöriga. Hur mår man när man får reda på såna här hemska detaljer om en älskad syster/dotter/fästmö? Kan inte ens ana mig till det. Och lite illa mår jag av alla som aldrig ens hört talas om henne men som nu ska hålla på och beklaga sorgen och skriva ”mina tankar går till hennes anhöriga” när man inte ens vet vilka hennes anhöriga är.

Hanne Kjöller skrev om det häromdan. Detta att alla ska ”sända tankar” till offrens anhöriga. Oavsett om det gäller terrordåd eller annat dödligt våld, naturkatastrofer eller olyckor. Rädslan för att inte säga rätt saker skapar känslomässig förlamning. Läs gärna krönikan.

Den offentliga mobbningen av Anna Kinberg Batra får mig också att må illa. Ja, hon är otydlig men det har väl snarast med partiets velighet att göra. Ja, hon upplevs som både stel och nervös vilket knappast är goda egenskaper för en ledare. Ja, hon må ha utseendet emot sig (kan hon knappast rå för, men hon är ju kvinna och då blir man granskad med andra ögon) men är allt detta skäl för att hudflänga henne inför öppen ridå? Om inte M ska återgå till nivån på de runt tio procent man hade i början av 1970-talet får man nog ta och bestämma sig om man är ljusblå eller mörkblå. Och ta tillbaka sina kärnfrågor som lag och ordning, arbete ska löna sig och annat som de tycks ha tappat bort. Man fumlade till det när Reinfeldt och Borg blev dåliga förlorade och bara släppte allt och drog. Där nånstans verkade hela partiet tappa greppet. Men det kan man knappast lasta AKB för. Fula fiskar lurar i den där vassen.

En ful adlig fisk åkte fast för rattfylla tidigare i somras. Han har godkänt böterna på 7600 kronor (karln är god för 3 miljarder) och erkänt att han druckit två glas vin (det gör varenda en som åker fast i en kontroll och luktar sprit). Däremot har han inte erkänt rattfylleri och nu funderar han på att överklaga. Vad anger af Jochnick för skäl månntro? 1) Han hade ätit penicillin i 20 dagar som han säger påverkade promillehalten.

2) Värdet låg under gränsen för rattfylleri ”i nästan hela övriga Europa”.

3) Han har ”kört bil i 50 år utan att göra mig skyldig till något sådant här trafikbrott”.

Min egen slutsats: Han har aldrig åkt fast förut, trots middagar med alkoholhaltiga drycker. Det hör väl till undantagen att bängen kör kontroller i Djursholm.

Tomte.

Norska skidåkare står mig upp till halsen. Nu har lipsillen Johaug fått sin slutgiltiga dom och hela norska folket tycks anse att det är orättvist och ohyggligt och jagvetintevad. Skärpning! Människan ertappades med anabola i kroppen. Det är inte tillåtet. Normalstraffet är fyra års avstängning. Låt mig slippa fler bilder på hennes tårdränkta nuna. Tack!

Mannen med de ultralånga slipsarna på andra sidan Atlanten då? Pja, intressant att läsa kommentarsfälten till amerikanska nättidningar. Eller mer skrämmande kanske. Att okunnigheten är så utbredd och att så många amerikaner tycks vara fullständigt historielösa gör mig faktiskt illamående. Bara en sån sak som att vifta bort att han har ljugit offentligt mer än 1000 gånger sedan han tillträdde. För att nämna en liten detalj. Hjälp. På riktigt.

Anna Book. Alltså. De där nya tänderna. Var det så himla lyckat egentligen? Tar man upp Expressens nättidning och scrollar flashar bilden på hennes självlysande gaddar till som en blixt från klar himmel. Nu berättar hon dock ”sanningen om tänderna”. Jojomensan. Hon har köpt tandfasader. NÄHÄ?! Fanns det inga i hennes storlek?

Och kan man hoppas på en ny programidé i TV nästa år; ”Sommar utan Ernst”?

Tomma tunnor

”Tomma tunnor skramlar mest” heter det ju. Antagligen med betydelsen att den som inte har några argument att komma med höjer rösten i stället. Ungefär som over there då. Som the big boss som beskyllt Obama för att ha avlyssnat hans telefon. Några bevis, eller ens någon endaste liten antydan till bevis, för saken har han inte presenterat men han skickade fram en av sina skickliga (nåja) rådgivare, (vad heter hon i efternamn? Con nånting. Betyder inte det bedragare?) som förklarade att man kan avlyssna med mikrovågor. Så, note to self: Avslöja inga hemligheter medan du värmer lunchtallriken.

Det är synd om alla som saknar humor. Som tar allt – och framför allt sig själva – på väldigt stort allvar. Som Schyman om Paolo Robertos skämt om att killar visst kan fokusera på två saker samtidigt (bröst). Fick en kommentar att killar kan koncentrera sig på TRE saker samtidigt: brösten och att dregla. Men sorry, dreglande är en betingad reflex (Pavlovs hundar) så det kan man faktiskt inte sätta upp på männens pluskonto.

Agendas intervju med Alice Bah Kuhnke i söndags var väl också skrammel i en tom tunna? Floskel travades på floskel och siffrorna hon släppte ifrån sig var tydligen tagna ur tomma luften. Inte hade hon koll på särskilt många fakta, vilket väl bara kan tolkas som att hon tycker att problemet med återvändande IS-krigare inte är värt att ägna någon större ansträngning. Skrämmande. Borde inte de in i fängelse förresten? Typ bums.

Läste en krönika av Hanne Kjöller om det svenska missnöjet. Ett utbrett missnöje som medierna gärna skriver om. Men vad har vi egentligen att gnälla över? Och är vi egentligen så himla missnöjda? Eller luras vi bara att tro det? Ungefär som när Löfven inför förra valet orerade om ett land i kris och tomma lador och jag vet inte vad.

Vi drar säkert själva ett strå till stacken i sociala medier. Man läser något som verkar hemskt, håller med och delar. Utan att tänka eller ifrågasätta. Som det här med den stängda förlossningskliniken i Sollefteå. Jo, kvinnorna i Västernorrland får längre resväg, men långt till förlossningen har även kvinnorna i Norrtälje. Och är det verkligen rimligt att ha en hel avdelning öppen, med personal i tre skift, när man har i genomsnitt en (1) förlossning per dygn? Bara en tanke.

Eller tiggarna. Dem är det synd om när de ska avhysas från mark där de olagligt bosatt sig, skräpat ner och förorenat. Klart som fasen det är synd om dem. Ända tills de ställer upp skrotbilar och plåtskjul hemma hos dig. Eller gör dass av dina barns lekplats. Eller fyller din soptunna med sina sopor. Debattartikel i dagens AB där man tycker att vi ska ”möta deras behov” i stället för att avhysa dem. Och sen det gamla vanliga argumentet att man inte kan förbjuda fattigdom. VEM FASEN HAR PÅSTÅTT DET? Undrar jag än en gång. Det är dags för EU att dra åt tumskruvarna på Rumänien och Bulgarien och kräva att de använder de öronmärkta miljarderna för att göra livet bättre för sina sämst ställda medborgare. På hemmaplan. Så deras barn kan få gå i skolan och åtminstone har en chans att få ett bättre liv än tidigare generationer.

Eller våra husdjur. Deltog i ett möte i går där man bland annat diskuterade etik och djurskydd. Synnerligen intressant. Ska man laga hur trasiga djur som helst? Bara för att man kan, liksom? Är det verkligen att vara djurvän att sätta en katt i rullstol? Eller köra en hund med omfattande skador hundra mil till en expert? Som en av veterinärerna sa ”djurhimlen är ett väldigt bra ställe”. Ibland är det kanske bättre att befria ett stackars djur från dess plågor i stället för att dra ut på lidandet, var ett av argumenten. Inga tomma tunnor där inte.

Och David Batra ska göra show om sitt äktenskap med moderaternas partiledare. Pja, det krävs väl drastiska åtgärder om partiet inte ska tappa alla sina väljare…

  

Lite verkstad

Läser debattartikel efter debattartikel och hör det ena utspelet efter det andra. En massa kloka, och lika många korkade, förslag till förbättringar/förändringar kastas fram från olika håll. Och jag tänker – vore det inte bättre om det kom konkreta förslag? Motioner till riksdagen? Krav på lagändringar? Lite verkstad och inte bara en massa snack?

Vi tycker. Vi vill. Man borde.

Und so weiter. I oändlighet.

Dags att kavla upp ärmarna nu. Sluta skylla på vad alla andra gjort. Och inte gjort.

Dags att göra något själv.

Det gäller i och för sig inte bara politiker på riks- och kommunnivå. Folk som tycker att de är för feta och borde banta, för stillasittande och borde röra på sig, för missnöjda och borde byta jobb/parter/bostad. Jamenförihelvete GÖR DET DÅ.

Alltså, med en druckens envishet hävdar jag att den enda människa man kan förändra är sig själv. Är man missnöjd får man antingen ändra sina yttre förutsättningar eller sig själv och sin inställning. Eller så håller man truten.

Men för en del är själva gnällandet som livsluft.

Jag hade en arbetskamrat för många år sedan som var negativiteten personifierad. Hon hade baske mig inte ett enda positivt ord i sitt förråd. Dagligen gnällde hon om jobbet men fick aldrig tummen ur att söka nåt nytt. Inte ens då hon blev bjuden på en längre rundresa i USA kunde hon glädjas och berätta om allt det roliga när hon väl kom hem igen. Hon sa ”Nej men det var inte alls kul” menat som ironi, innan hon övergick till att berätta om allt hon hade velat se/köpa/uppleva men inte fick.

Energitjuv är bara förnamnet.

Apropå energi. Det är inte klokt så många korkade kommentarer det har fällts till stöd för alla som påstår sig vara elallergiska. Hur mycket forskning det än presenteras, håller folk fast vid tron att elektricitet kan orsaka en massa sjukdomar. Ja, alltså man dör om man nuddar vid en högspänningsledning, men ungefär där går väl gränsen för hur farligt det är att vara nära ett eluttag. Hanne Kjöller i DN levererade dagens roligaste kommentar med anledning av centerpartisten Mattias Larssons påstående att ”om inte strålning vore skadlig skulle ju inte mikrovågsugnen fungera!”. Kjöller kontrar då med att hans slutsats innebär att det går att laga mat med mobilen.

Morgonens första gapflabb. Tack för det!

En annan av mina favoriter i DN, Erik Helmerson, skriver en ledare om judehatet i Malmö och kommunledningens flathet inför detta med ursäkter om att de som trakasserar, mobbar och går till handgripligheter tillhör en ”utsatt grupp” eftersom de flesta av förövarna har en bakgrund i mellanöstern. Veckans Uppdrag granskning visade att det till och med går mass-sms om en jude skulle visa sig i Rosengård, med uppmaning att kasta ägg på dem. ”I en svensk stadsdel” skriver Helmerson. Jo, Rosengård ligger i Sverige och är geografiskt svensk. På samma sätt som Chinatown är en del av New York och därmed är en amerikansk stadsdel. Men jag har svårt att tro att samma saker skulle hända exempelvis på Kungsholmen i Stockholm, eller i Majorna i Göteborg där befolkningen är lite mer blandad. Eller hur man nu ska uttrycka sig utan att få rastist-stämpel på sig. Och bara för att man tillhör en minoritet är man väl knappast ursäktad när man bär sig åt som ett svin? Va?

Dags att ta itu med de här vidrigheterna. På riktigt. Man pratar om islamofobi och nazism, medan en del muslimer kan ägna sig åt antisemitism mer eller mindre obehindrat. Och de här unga grabbarna som skyller Malmös judar för konflikterna i mellanöstern, var får de luft ifrån? Och fick de ännu lite mer stake av att regeringen i höstas erkände Palestina?

I kategorin klantskallar har paret utanför Kramfors intagit tätplatsen. Jag hoppas de hittas vid liv snart. Men alltså. Ge sig iväg på skoter. Ut på Ångermanälven. I mörker klockan åtta på kvällen. Utan att ta med sig mobiltelefoner. Och nu letar alla som galningar efter dem. Skoter åker man i dagsljus. Eller på säkra skoterleder. Punkt. Det vet till och med jag som inte ens har förarbevis.

Och just som jag skrivit elakt om kung Abdullah av Saudiarabien så gick karln och dog. Inte helt oväntat kanske, han närmade sig väl 100. Blir det nya, moderna tider i landet nu när sonen tar över?

Ja, jag var ironisk. Nästan sarkastisk faktiskt. Det var svårt att säga högt. Sarkastisk faktiskt. Värre än sex laxar i en laxask.

Verkstad va’re ja. Dags att ta itu med riktiga arbetsuppgifter. Inte sitta här och svamla.

”Get started” som Stadium hojtar i sina annonser. Pja, man kanske skulle gå och köpa lite träningskläder? Det är väl en bra början på ett sundare liv?

Och elastabrallor är SÅ mycket skönare än jeans när man kryper upp i soffhörnet med en skål Ben & Jerry…

Trevlig helg!

Lördagsgodis

Ett nej är ett nej.

Ligger det ett giftmoln över Umeå? Eller vad har hänt?

Tidningarna är så fulla av hemskheter att man lätt blir avtrubbad. Krig, självmordsbombare, skolskjutningar, naturkatastrofer. Det är så mycket elände man bara inte orkar ta in. Lättare då att reagera på sådant som händer på hemmaplan. Och sådant man själv kan relatera till. I morse var det nära blodstörtning.

I går sände jag en tacksamhetens tanke till hovrätten som dömde exorcisterna till fängelse. De köpte inte tingsrättens förklaring att det är vanligt med djävulsutdrivning i frikyrkorna. Äntligen får flickan åtminstone en viss upprättelse.

I dag har ännu en tingsrätt utmärkt sig. Tingsrätten i Umeå menar att om en flicka kniper ihop benen när tre grabbar vill köra upp en flaska i hennes underliv, så är det inte ställt utom allt tvivel att hon inte ville. Hon kanske bara var blyg, skriver rätten. Blyg? BLYG!?

Helt klart har de tre männen inte uppfattat att hon inte ville. Så de bänder isär hennes ben, trycker ner henne på sängen och kör vinflaskan ut och in tills hon börjar blöda. Men någon våldtäkt är det inte, säger tingsrätten, som skriver i sin dom:

"Personer som är invecklade i sexuella aktiviteter med varandra gör ju naturligen saker med varandras kroppar på ett spontant sätt utan att fråga om den som berörs av det samtycker eller inte."

Så, till alla som har tänkt utsätta någon annan för övergrepp, se till att göra det spontant, då är det helt okej.

Jag blev faktiskt spyfärdig av den läsningen.

Spyfärdig.

Annan läsning som framkallar kräkreflexer är människor som inte har koll på historien. Som Ilja Bryzgalov, en av NHLs stora hockeyprofiler. Han verkar tycka att Stalin får oförtjänt negativt eftermäle och säger ”Han beskrivs som blodig tyrann, men jag kan se logik i hans handlande”. Det kanske inte är någon slump att karln ägnar sig åt hockey och inte något akademiskt yrke.

En kvinna i Malmö vårdas på intensiven för de allvarliga skador hon fick då hon blev påkörd av en bil. Föraren smet från platsen. Ynkrygg. Säger jag bara. Upp med fler kameror. Säger jag också. Igen.

Doktor Äckelbäck, Carl Troilius, som dömdes för grov våldtäkt (på patient som han hade drogat dessutom) har ansökt om att få tillbaka sin läkarlegitimation. Två gånger. Är han trög eller? Han fick nej både första och andra gången. Men det är klart, i och med våldtäkten har han väl visat att han inte förstår vad ett nej innebär…

Debatten kring klädjätten American Apparel går för högvarv. De marknadsför en av sina jeansskjortor som unisex-modell, dvs den passar både tjejer och killar. När killarna har skjortan på sig ser de helt normala ut. Med t-shirt under och brallorna på. När tjejen (Malin Åkermans syrra) har skjortan på sig har hon BARA skjortan på sig. Och åmar sig som värsta utvikningsbruden. Lågt. Men har väckt uppmärksamhet. Jag hade inte hört talas om klädmärket tidigare, så någon nytta har väl PRen gjort. Även om den till största delen är negativ. Fast jag vet inte om det var så himla smart av svenska ByPM att göra kopia av annonskampanjen och byta plats på tjejen och killen. En halvnaken kille rättfärdigar inte en halvnaken tjej. Liksom.

Heja Dressman, säger jag bara. Deras reklam är en höjdare.

Här är produkterna.

Så här mycket kostar de.

Och så här heter företaget.

Punkt.

Högt uppsatta politiker i Umeå har dammat av Gudrun Schymans förslag om en extra skatt för män. De har det bättre ekonomiskt ställt genom hela livet och så kan vi ju inte ha det. Umeå. Igen. Ligger det något miljöförgiftat moln över stan? Va?

Men alltså.

Förutom Umeå tingsrätts otroligt gammalmodiga syn på män, kvinnor och sex. Vad är det som får tre unga män att bete sig som ärkesvin mot en ensam tjej? Varifrån har de fått uppfattningen att tjejer gillar sånt? Och varifrån har tjejer fått uppfattningen att de MÅSTE ställa upp på sex med flera killar samtidigt?

Dags för Elisabeth Massi-Fritz att göra en insats igen. Hon lyckades ju få snorungarna på Östermalm fällda för den grova våldtäkt de begått. Där Stockholms tingsrätt resonerat på samma skruvade sätt som Umeås. Hoppas nu bara inte Hanne Kjöller läser det här. Enligt henne får man ju inte kritisera vare sig en domstol eller ett domslut. Fast det kanske bara gäller vargfrågan?

Dagens nyheter

I den statistik man får om sin blogg framgår var läsarna finns (jag tycks ha ett gäng i Ryssland, bland annat – spännande!), hur många gånger olika inlägg har lästs och hur läsarna har hittat hit. Många kommer in via min hemsida, andra från Facebook och resten via nån sökning de har gjort på Google. De flesta har sökt på ”Brad Pitt”. Inser då att om jag skriver Brad Pitt i varje inlägg så kanske fler hittar hit?

Läskig läsning i dag om de tre störda bröderna som kidnappat tre kvinnor och haft dem inlåsta i huset i tio år. TIO ÅR! Och ingen jävel har märkt nåt. Alltså. Jag kollade in bilden på gatan där huset, som numera benämns som Skräckhuset, ligger. Det är inte så värst mycket tomtmark mellan husen. Typ fyra meter. Max. Trädgården på baksidan av huset är ca 300 kvadratmeter. Där lär en eller flera av kvinnorna ha vistats ibland. Nakna och ledda runt i hundkoppel. Någon granne säger sig ha hört skrik från huset. En annan tror sig ha sett rastningsproceduren. Och alla säger att in the neighbourhood gäller principen sköt-dig-själv-och-skit-i-andra. Att inte lägga sig i är tydligen inte bara en svensk paradgren. Kanske det här kan bli ett uppvaknande? Om någon har hänglås överallt och igenspikade fönster kanske allt inte står rätt till?

Man kan bli mörkrädd för mindre.

I vår oberoende morgontidning DN får Hanne Kjöller än en gång ondgöra sig över den svenska jägarkåren i allmänhet och vargjakten i synnerhet. Hon tycker inte att Svenska Jägareförbundets ordförande får lov att kritisera vare sig det juridiska systemet eller ett domslut som förvaltningsdomstolen fattat. Inte för att jag orkar leta, men jag kan slå mig i backen på att Kjöller själv någon gång har framfört kritik mot ett domstolsbeslut. Men nu gällde det ju hennes stora hatobjekt jägarna (hon kallar förbundets ordförande för ”inte vilken skjutglad skogsmulle som helst”) och för dem gäller tydligen helt andra regler för yttrandefrihet. Att hon dessutom kallar Svenska Jägareförbundet för ”pang-pang-klubben” ger knappast tyngd åt hennes kritik. Moget? NOT!

Det finns ca 265 000 jägare i Sverige. Borde finnas en rimlig möjlighet att några av dem sitter i regering och riksdag. Men det tycker Kjöller är jättekonstigt.

S kvinnoförbund kräver fler nattis så att ensamstående föräldrar kan jobba nattskift. Jag fattar inte. Om barnen ska vara på dagis på natten när mamma eller pappa jobbar, var ska de små liven då vara på dagen när mamma eller pappa sover efter sitt nattskift? Dygnet-runt-dagis eller? Hur dyrt skulle det bli för kommunerna? Ha personal på obekväm arbetstid, dygnet runt sju dagar i veckan, för att några enstaka barn behöver passning ibland? Vem ska betala det?

Lärarna jublade i höstas över ett rejält lönelyft. Dessvärre har det nu visat sig att det blev så dyrt att undervisningen blir lidande.

Orsak och verkan. Tillgången på stålar är liksom inte oändlig. Tydligen.

Och regeringens satsning mot ungdomsarbetslösheten gick inte heller något vidare. Sänkt arbetsgivaravgift gav inte så värst många ungdomar arbete. Och såg jag fel eller var det så att varje jobb till en ung människa kostar staten (= oss alla) 1 – 1 ½ miljon om året? Det var väl inget bra drag?

Nästa utredning jag vill höra talas om är hur många jobb det blivit i restaurangbranschen efter den sänkta momsen. Inte många, om jag får gissa. Inte sänktes priserna heller. Det kostar lika mycket nu som innan sänkningen, så summan av kardemumman borde bli att krogägarna får mer över i plånkan. Snopet. Men inte förvånande.

Den absolut mest tragiska händelsen på länge är den lille pojke som pappan glömde lämna på dagis. Tvååringen blev sittande i bilen, på en stekhet parkeringsplats i flera timmar och så småningom dog han, där i bilen. Det gör så ont att tänka på att man nästan får svårt att andas. Varför ringde inte dagiset och undrade var pojken var? Varför reagerade ingen annan bilförare när de såg den lille sitta ensam i bilen? Och hur klarar pappan av att leva med sitt misstag? Troligen byter han jobb. Om man är så stressad att man glömmer sitt barn i bilen en hel dag, har man antagligen tagit sig vatten över huvudet. Det är farligt att stressa. Både för en själv och för ens omgivning. Ibland blir konsekvenserna förödande.

Så.

Ta det väldigt lugnt.

Djupa andetag.

Njut av våren som äntligen är här.

Och fokusera på det som är viktigt i livet.

Det är så otroligt skört.