Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

torsdag 4 november 2010

Kund(o)tjänst


Alltså.
Är det ett anställningskrav att man är dum i huvet när man ska jobba i någon form av kundtjänst?
Det finns bergis en hel drös kompetenta och kunniga människor med förmåga att hjälpa till, jag har bara inte haft turen att stöta på dem.

Supporten till min Sony Vaio, till exempel. Det räcker med att lyssna på telefonsvararen (som är det första man möts av när man ringer) för att fatta att det kommer gå åt skogen. Funkar faktiskt som uppiggare en trist dag. Testa, vettja!
När man sedan får prata med en levande människa blir det inte ett dugg bättre. Dom kan absolut ingenting. Jag skämtar inte. Körde några små tester innan jag kom till själva kärnfrågan. Dom vet inte ens vad en RGB-kabel är. Support – bah!

Tele2.
Där har dom ingen aning om nånting. Om dom alls svarar. Det brukar vara kö på minst 20 minuter. Där ungefär går gränsen för hur länge man orkar vänta.

Länsförsäkringar. Där kan dom inte ens teckna en bilförsäkring. Man kan ju tycka att dom skulle kunna det, annars. Det är liksom såna dom säljer. Bland annat. Förra sommaren gick det åt ungefär en vecka till att sitta i telefonkö för att någon skulle rätta till det som den första människan gjort fel. Och sedan blev det fel igen. Ny telefonkö, nya papper, nya fel. Så där höll det på. Till slut skickade jag en räkning. Alltså, jag är frilansare och behöver använda min arbetstid till att dra in stålar. Inte sitta i telefonkö och gratis lära någon på kundtjänst hur dom ska sköta sitt jobb. Om dom betalade? Givetvis inte.

Sony Ericsson. Ny telefon. Jag erkänner, jag fick hjälp med att flytta över alla kontakter, bilder, låtar, sms – the hole lot. Det blev kanonbra. Skönt med en alldeles egen teknisk support som klarar av precis allting. Funkade ända tills Sony Ericsson tyckte att jag skulle uppgradera operativsystemet. Jajamänsan, enligt konstens alla regler. Vad hände? Kontaktboken försvann. Ganska stressande faktiskt eftersom där finns telefonnummer jag inte har någon annanstans. Dom svarar inte på mejl, men däremot gick det ganska fort att få tag på någon via chat-support. Fick rekommendationen att flytta över kontakterna från sim-kortet till telefonen. Vilket vågat förslag. Hade jag faktiskt listat ut själv, men man ska inte behöva ha sina kontakter på sim-kortet när man gör backup i datorn. Nu har dom fått hela back-up-filen. Får se hur lång tid det dröjer innan någon tar itu med det.

El-Giganten. Jättebra affär, särskilt den i Norrtälje. Killen på kundtjänst skrek mest så jag fick be honom sänka volymen på både telefonen och bakgrundsmusiken. Och varje gång jag frågade om han var säker på det svar han just givit mig, så ändrade han sig. Inte fattade han vad jag menade med ”hämta i butiken” heller.
- JAHA du menar collect-at-store!
Tänkte inte på det.
Vad är det för fel att använda svenska språket?
Han kunde inte svara på den frågan heller.

Jag fattar fortfarande inte.
Vi har arbetslöshet – företagen saknar kompetent personal.
Vad är problemet?

Inte undra på att jag drog igång värsta renoverings- och ommöbleringsprojektet. Man måste ju avreagera sig på nånting. Fast det var kanske inte helt nödvändigt att börja med bokhyllorna. Nästa gång jag blir förbannad ska jag försöka mig på att virka...

1 kommentar:

  1. Har du provat telias kundtjänst?
    Men för att sluta dagen bra tänk ilandsproblem.
    Fly problemen en stund - gå in och titta på http://dragoncave.bloggproffs.se

    Mvh
    Lyckliga Lasse

    SvaraRadera

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.