Ett nej är ett nej.

Ligger det ett giftmoln över Umeå? Eller vad har hänt?

Tidningarna är så fulla av hemskheter att man lätt blir avtrubbad. Krig, självmordsbombare, skolskjutningar, naturkatastrofer. Det är så mycket elände man bara inte orkar ta in. Lättare då att reagera på sådant som händer på hemmaplan. Och sådant man själv kan relatera till. I morse var det nära blodstörtning.

I går sände jag en tacksamhetens tanke till hovrätten som dömde exorcisterna till fängelse. De köpte inte tingsrättens förklaring att det är vanligt med djävulsutdrivning i frikyrkorna. Äntligen får flickan åtminstone en viss upprättelse.

I dag har ännu en tingsrätt utmärkt sig. Tingsrätten i Umeå menar att om en flicka kniper ihop benen när tre grabbar vill köra upp en flaska i hennes underliv, så är det inte ställt utom allt tvivel att hon inte ville. Hon kanske bara var blyg, skriver rätten. Blyg? BLYG!?

Helt klart har de tre männen inte uppfattat att hon inte ville. Så de bänder isär hennes ben, trycker ner henne på sängen och kör vinflaskan ut och in tills hon börjar blöda. Men någon våldtäkt är det inte, säger tingsrätten, som skriver i sin dom:

"Personer som är invecklade i sexuella aktiviteter med varandra gör ju naturligen saker med varandras kroppar på ett spontant sätt utan att fråga om den som berörs av det samtycker eller inte."

Så, till alla som har tänkt utsätta någon annan för övergrepp, se till att göra det spontant, då är det helt okej.

Jag blev faktiskt spyfärdig av den läsningen.

Spyfärdig.

Annan läsning som framkallar kräkreflexer är människor som inte har koll på historien. Som Ilja Bryzgalov, en av NHLs stora hockeyprofiler. Han verkar tycka att Stalin får oförtjänt negativt eftermäle och säger ”Han beskrivs som blodig tyrann, men jag kan se logik i hans handlande”. Det kanske inte är någon slump att karln ägnar sig åt hockey och inte något akademiskt yrke.

En kvinna i Malmö vårdas på intensiven för de allvarliga skador hon fick då hon blev påkörd av en bil. Föraren smet från platsen. Ynkrygg. Säger jag bara. Upp med fler kameror. Säger jag också. Igen.

Doktor Äckelbäck, Carl Troilius, som dömdes för grov våldtäkt (på patient som han hade drogat dessutom) har ansökt om att få tillbaka sin läkarlegitimation. Två gånger. Är han trög eller? Han fick nej både första och andra gången. Men det är klart, i och med våldtäkten har han väl visat att han inte förstår vad ett nej innebär…

Debatten kring klädjätten American Apparel går för högvarv. De marknadsför en av sina jeansskjortor som unisex-modell, dvs den passar både tjejer och killar. När killarna har skjortan på sig ser de helt normala ut. Med t-shirt under och brallorna på. När tjejen (Malin Åkermans syrra) har skjortan på sig har hon BARA skjortan på sig. Och åmar sig som värsta utvikningsbruden. Lågt. Men har väckt uppmärksamhet. Jag hade inte hört talas om klädmärket tidigare, så någon nytta har väl PRen gjort. Även om den till största delen är negativ. Fast jag vet inte om det var så himla smart av svenska ByPM att göra kopia av annonskampanjen och byta plats på tjejen och killen. En halvnaken kille rättfärdigar inte en halvnaken tjej. Liksom.

Heja Dressman, säger jag bara. Deras reklam är en höjdare.

Här är produkterna.

Så här mycket kostar de.

Och så här heter företaget.

Punkt.

Högt uppsatta politiker i Umeå har dammat av Gudrun Schymans förslag om en extra skatt för män. De har det bättre ekonomiskt ställt genom hela livet och så kan vi ju inte ha det. Umeå. Igen. Ligger det något miljöförgiftat moln över stan? Va?

Men alltså.

Förutom Umeå tingsrätts otroligt gammalmodiga syn på män, kvinnor och sex. Vad är det som får tre unga män att bete sig som ärkesvin mot en ensam tjej? Varifrån har de fått uppfattningen att tjejer gillar sånt? Och varifrån har tjejer fått uppfattningen att de MÅSTE ställa upp på sex med flera killar samtidigt?

Dags för Elisabeth Massi-Fritz att göra en insats igen. Hon lyckades ju få snorungarna på Östermalm fällda för den grova våldtäkt de begått. Där Stockholms tingsrätt resonerat på samma skruvade sätt som Umeås. Hoppas nu bara inte Hanne Kjöller läser det här. Enligt henne får man ju inte kritisera vare sig en domstol eller ett domslut. Fast det kanske bara gäller vargfrågan?

Les femmes

Lite hyfs skulle inte skada...

Fick häromdagen en fråga från en av uppdragsgivarna, har du några riktigt bra kvinnoöden/dramor du kan skriva om? Tidningen köper inte så mycket frilansmaterial, men denna typ av artiklar vill de gärna ha.

Baggis. Tänkte jag. Jag känner flera urstarka, fantastiska kvinnor som råkat ut för fruktansvärda händelser i livet och ändå tagit sig upp på fötter. Av egen kraft och en massa jävlaranamma. Empatiska, omtänksamma och vänliga kvinnor som inte låtit motigheterna göra dem bittra. Kvinnor som förhoppningsvis skulle kunna ge hopp åt andra med till synes hopplösa livsöden. Sporra andra att inte ge upp. Och kanske, kanske få en och annan gnällspik att tänka till; mitt liv kanske inte är så himla dumt ändå?

Problemet med dessa kvinnor är att de inte själva tycker att de är så speciella. Det är väl det som är så speciellt med dem. De stretar på, biter ihop, skakar av sig och tar nya tag. Men synas i tidningen? Nej tack. I den andra änden av kvinnoskalan har vi då de som alldeles väldigt gärna pratar om sig själva. Oavbrutet. Överallt. Utan att vara ett enda dugg speciella.

Man tänker, vad har den där lilla hoppan uträttat?

Ingenting.
Annat än skrivit en massa nonsens i en blogg som tiotusentals andra nollor följer slaviskt.

Världen är upp-och-ner.

Angelina Jolie berättade om alla kvinnors stora fasa, bröstcancer. Hon har i förebyggande syfte opererat bort sina bröst eftersom hon riskerar att drabbas av den ärftliga formen av cancer. Lätt för henne att göra. Här i Sverige får kvinnor slåss och kämpa som f-n för att få operera bort det friska bröstet, även efter att cancern tagit det  andra. Underbart att hon använder sitt kändisskap till att skapa uppmärksamhet kring detta. Hon må vara en medelmåttig skådis, men hon verkar vara en klok kvinna som använder medierna för rätt syften. Starkt.

Verkar som om politikerna ska profilera sig på bred front nu. Fru Lööf har synts i rutan ett par gånger de senaste dagarna och nu är det infrastrukturministern som gör ett utspel. Hon vill se ”hårdare tag mot distraherande aktiviteter vid ratten” skriver hon. Man ska inte sms-a och telefonera när man kör bil. Ministern vill nu även förbjuda rakning och sminkning. Hur det är med aktiviteter som att läsa kartan, röka, dricka kaffe och peta sig i näsan framgår dock inte av artikeln.

Och dessutom.

Man kan förbjuda en massa saker men så länge ingen kollar om lagarna följs är det tämligen meningslöst.

Prinsessan Madeleines blivande svärmor är en målinriktad kvinna, skriver Expressen. Hennes två döttrar är gifta med adelsmän och nu ska sonen gifta sig med en äkta prinsessa. Och allt sägs vara ett verk av mamsen. Hur hon har lyckats med uppfostran kan man däremot med fog fundera över. Herr prinsessgemålen får nog ta och kamma till sig lite snart.

Samma tidning skriver att Camilla Läckberg har tagit av sig vigselringen. Gäsp.

Petra Mede fick lysande kritik efter gårdagskvällens semifinal i Eurovision Song Contest. Jag såg inte programmet, men det är ju svårare att vara sarkastisk på ett främmande språk så hon kanske håller sig på mattan. Och till manus. Starkt är det i alla fall att klara uppdraget med en ganska nyfödd bebis i kulisserna.

Och Carola kastade sig ut i publikhavet. Så kallad stage-diving. Denna gång hade hon dock lärt sig läxan och slängde sig ut på rygg. Inte på mage som förra gången. Då blev hon helt chockad över att folk tog henne på pattarna. Ja vad skulle de gjort när hon slängde sig handlöst från scenen? Flyttat på sig? Va?

Norgehistorier?

Med lite god vilja ser man att Norge ser ut som en spermie. En glad spermie till och med.

Elaka vitsar grannländer emellan är inget som bara förekommer här uppe i Norden, men det är väl Norgehistorierna man kan flest av. Ibland överträffar verkligheten dikten. Som när man läser att norska hockeylandslaget har tagit hjälp av Regina Lund som med av handpåläggning ska hjälpa laget att lyckas i VM. Alltså. På allvar?

Ett plan på väg från Los Angeles till New York tvingades nödlanda i Kansas för att släppa av en stökig passagerare. Kvinnan envisades med att sjunga (nåja) Whitney Houstons stora hit I will always love you. Hela tiden. Det är en låt som kräver en tonsäker sångerska. Och även om det varit Houston själv som satt och sjöng vete 17 om man hade stått ut en hel resa. Whitney-wanna-ben fördes av planet i handfängsel. Sjungande.

Mer USA. I Philadelphia står en läkare åtalad för att ha dödat tre spädbarn. Riktigt ruskig läsning och vissa tidningar förser läsarna med mer information än nödvändigt. DN skriver ”han dödade levande barn”. Kan man döda någon som inte är levande? Tänkte jag för att slippa tänka på hur det hela gått till. Och att karln heter Kermit hjälper inte ett dugg. Han är läskig i alla fall.

En svensk man har anklagats för att vara Säpoagent. Jihadisterna som pekade ut mannen verkar inte ha riktig koll. Han befann sig i Syrien på uppdrag av Läkare utan gränser och har inte ett dugg med säkerhetspolisen att göra. Heder åt alla som riskerar livet för att hjälpa människor i krigsdrabbade länder.

Företaget Apoteksproduksjon har undersökt svenskarnas inställning till att svettas. Tre miljoner av oss skäms och blir osäkra av att svettas, har norskarna kommit fram till. Blev ju lite nyfiken på själva företaget och sökte på nätet. Apoteksproduksjon AS är registrerat på en adress i Nacka och enligt Bolagsverket är företaget ”inaktivt”. Hm. Men visst, man blir inte så svettig av att vara inaktiv… 

Slipper man skämmas som en svensk.

Det var väl tur att Hovrätten ändrade den friande domen i Borås Tingsrätt av ett gäng stollar som utövat exorcism på en 12-åring. I Borås tyckte man att eftersom vi har religionsfrihet får man väl köpa att religiösa människor ägnar sig åt andeutdrivning och liknande. Hovrätten klassade övergreppen som den grova barnmisshandel det faktiskt var fråga om och dömde styvmamman, pappan och en av prästerna till fängelse. Flickan ska dessutom få ett rejält skadestånd. Bra där. Hoppas hon får hjälp att lämna sekten hon blivit misshandlad av.

En SD-politiker i Borlänge blev så provocerad av en kvinna i burka att slagsmål utbröt. Om det var kvinnan eller politikern som började fajten håller nu polisen på att utreda. Apropå religionsfrihet.

I fotbollslaget Bayern München bråkas det också. Efter en seger i Bundesliga firade spelarna med öl. De nöjde sig dock inte med att dricka bärsen utan skulle prompt hälla den över sina lagkamrater. En av dem är troende muslim och har valt att avstå från alkohol. Han blev såklart skitförbannad när kompisarna jagade honom och dränkte honom i bira. Så himla barnsligt. Helt i stil med Stockholms-bratsen under tennisveckan i Båstad.

Det har bråkats i Örebro också. Hells Angels lokal är ute på exekutiv auktion och den som dristade sig till att lägga ett bud på stället fick spö av ett 30-tal klubbmedlemmar. Auktionen avbröts och kommer att återupptas vid ett senare tillfälle. Med endast seriösa spekulanter närvarande, får man anta.

Jo, den som såg filmen Wild hogs i går blev varse hur hett det kan gå till. Filmen får väl anses som en B-rulle, men det finns vissa dråpliga scener som får mig att gapskratta.

Och ett skratt kan man sannerligen behöva ibland.

Man kanske skulle plocka fram boken med Norge-historier?

Riktiga Norge-historier.

Små och stora människor

Bäst att fånga dem på bild innan hararna käkar upp dem.

Långhelg. Fyra dagar med vila och rekreation. Pyttsan.

Först blev det vårstädning av sommarstugan. Ut med alla mattor, damma, torka golv och dessutom göra en första röjning i trädgården. Kratta, klippa, rensa. Många gjorde detsamma som vi. Andra ägnade sig åt nästa avsnitt av dokusåpan Föreningen Sandlådan som vi råkar tillhöra. Ett tisslande och tasslande som saknar motstycke och dessutom folk som ser åt andra hållet och vägrar hälsa när man möts i affären. Patetiskt är bara förnamnet. Det ska bli väldigt spännande att se hur många av dessa som är vuxna nog att framföra sina åsikter ansikte mot ansikte på årsmötet. Inte enbart sprida elakheter bakom ryggen på den/dem det berör. Tur att det finns några vettiga människor i området som, liksom vi, gillar ordning och reda. Tänk att vuxna människor plötsligt kan börja bete sig som prepubertala småflickor. Hjälp.

Dagens Nyheters insändarsida fortsätter att upplåta plats till människor som vill outa (på ren svenska) sina personliga problem. En person med el-allergi (det finns inga som helst belägg för att el orsakar alla symptom som de el-allergiska människorna drabbas av, det är den egna hjärnan som framkallar besvären enligt samstämmig forskning) som är oroad över utbyggnaden av telenätet. Och en person som fick borrelia 1996 och fortfarande är sjuk. Jag förstår inte tidningens strategi.

Apropå strategi. Deltog i Frilansdagen förra veckan. Där fanns kända (Johan Croneman, Stina Dabrowski m fl) och okända frilansare som skulle dela med sig av tips och råd. Visserligen går firman bra, men det är alltid kul att lära sig något nytt. Och dessutom kan de stående uppdragen plötsligt upphöra, det har man ju hajat. Trist då att man bjuder in föreläsare som ska tala på temat ”hur man säljer in jobb” och samtliga är före detta fastanställda. Inte så himla svårt att sälja artiklar till redaktioner där ens gamla arbetskamrater jobbar. ”Gör fler artiklar av ett case” sa en frilansare och visade hur hon under en månads reportageresa i Japan fick ihop åtminstone fem artiklar som hon kunde sälja. Alla till olika delar av Dagens Nyheter. Det kändes ju kreativt. Utom en, men den artikeln var en variant på en som hon redan sålt till – DN. Suck.

Offentliga toaletter i Norrtälje är det ont om. Eller så letar jag bara när det blir panik och därför har svårt att hitta några. Det finns EN i en liten galleria. Den slukar femkronor som en hungrig tonåring men det går inte att få upp dörren. Då blir man särskilt sur när man på caféet intill får till svar ”NEJ, toan är BARA för våra BETALANDE gäster”.

Släng hit en negerboll då och släpp in mig, skulle jag kunnat skrika. Men i det nödläget är man inte så himla påhittig. Din lilla apa, tänkte jag sedan, hoppas du drabbas av kräksjukan väldigt akut. På en fullsatt buss. På motorvägen. Typ.

Betydligt gladare blir man då när man rusar in på Kinakrogen, struntar i skylten ”toaletten får endast användas av matgäster”, frågar servitrisen innanför dörren var toan är och vänligt blir visad vägen.

Ser man på. Ännu en av mina fördomar bekräftade. Människor från andra länder är mer väluppfostrade än svenskar.

Små och stora människor blandades i en härlig mix för firandet av en 80-åring. De små hittar varandra och de gemensamma nämnarna ganska omgående. Hur lång tunga har du? Hur mycket marsipan får du plats med i munnen? Och vilket är ditt läskigaste ljud? Såna saker. För vuxna tar det lite längre tid att få kontakt med nya, okända. Men hjälp så roligt det är med kalas!

Och är det någon som behöver en cateringfirma i Norrtälje kan jag varmt rekommendera Culinar Catering. SÅ god mat. Och SÅ proffsig tjej som ensam skötte hela ruljansen. Med den äran.

Helgen avslutades med traditionsenlig hundutställning i Häverö. Lagom temp, lagom mycket sol och en hejans ruljans på försäljningen. Glada utställare med lika glada entourage och en hel drös flitiga funktionärer. Så ska ideellt arbete se ut. Synd att det är så svårt att få ungdomar att ställa upp. I alla fall utan att få betalt. Trist utveckling.

Å andra sidan har vi i Föreningen Sandlådan tre styrelseledamöter som ger sig själva drygt 10 % av föreningens bruttointäkter i arvode. Så motviljan mot det ideella finns visst inte bara i den yngre generationen. Och skitpratandet verkar faktiskt bli värre med stigande ålder.

If idiots could fly, this place would be an airport.

Tack Bettan.

Kunde inte sagt det bättre själv…

Dagens nyheter

I den statistik man får om sin blogg framgår var läsarna finns (jag tycks ha ett gäng i Ryssland, bland annat – spännande!), hur många gånger olika inlägg har lästs och hur läsarna har hittat hit. Många kommer in via min hemsida, andra från Facebook och resten via nån sökning de har gjort på Google. De flesta har sökt på ”Brad Pitt”. Inser då att om jag skriver Brad Pitt i varje inlägg så kanske fler hittar hit?

Läskig läsning i dag om de tre störda bröderna som kidnappat tre kvinnor och haft dem inlåsta i huset i tio år. TIO ÅR! Och ingen jävel har märkt nåt. Alltså. Jag kollade in bilden på gatan där huset, som numera benämns som Skräckhuset, ligger. Det är inte så värst mycket tomtmark mellan husen. Typ fyra meter. Max. Trädgården på baksidan av huset är ca 300 kvadratmeter. Där lär en eller flera av kvinnorna ha vistats ibland. Nakna och ledda runt i hundkoppel. Någon granne säger sig ha hört skrik från huset. En annan tror sig ha sett rastningsproceduren. Och alla säger att in the neighbourhood gäller principen sköt-dig-själv-och-skit-i-andra. Att inte lägga sig i är tydligen inte bara en svensk paradgren. Kanske det här kan bli ett uppvaknande? Om någon har hänglås överallt och igenspikade fönster kanske allt inte står rätt till?

Man kan bli mörkrädd för mindre.

I vår oberoende morgontidning DN får Hanne Kjöller än en gång ondgöra sig över den svenska jägarkåren i allmänhet och vargjakten i synnerhet. Hon tycker inte att Svenska Jägareförbundets ordförande får lov att kritisera vare sig det juridiska systemet eller ett domslut som förvaltningsdomstolen fattat. Inte för att jag orkar leta, men jag kan slå mig i backen på att Kjöller själv någon gång har framfört kritik mot ett domstolsbeslut. Men nu gällde det ju hennes stora hatobjekt jägarna (hon kallar förbundets ordförande för ”inte vilken skjutglad skogsmulle som helst”) och för dem gäller tydligen helt andra regler för yttrandefrihet. Att hon dessutom kallar Svenska Jägareförbundet för ”pang-pang-klubben” ger knappast tyngd åt hennes kritik. Moget? NOT!

Det finns ca 265 000 jägare i Sverige. Borde finnas en rimlig möjlighet att några av dem sitter i regering och riksdag. Men det tycker Kjöller är jättekonstigt.

S kvinnoförbund kräver fler nattis så att ensamstående föräldrar kan jobba nattskift. Jag fattar inte. Om barnen ska vara på dagis på natten när mamma eller pappa jobbar, var ska de små liven då vara på dagen när mamma eller pappa sover efter sitt nattskift? Dygnet-runt-dagis eller? Hur dyrt skulle det bli för kommunerna? Ha personal på obekväm arbetstid, dygnet runt sju dagar i veckan, för att några enstaka barn behöver passning ibland? Vem ska betala det?

Lärarna jublade i höstas över ett rejält lönelyft. Dessvärre har det nu visat sig att det blev så dyrt att undervisningen blir lidande.

Orsak och verkan. Tillgången på stålar är liksom inte oändlig. Tydligen.

Och regeringens satsning mot ungdomsarbetslösheten gick inte heller något vidare. Sänkt arbetsgivaravgift gav inte så värst många ungdomar arbete. Och såg jag fel eller var det så att varje jobb till en ung människa kostar staten (= oss alla) 1 – 1 ½ miljon om året? Det var väl inget bra drag?

Nästa utredning jag vill höra talas om är hur många jobb det blivit i restaurangbranschen efter den sänkta momsen. Inte många, om jag får gissa. Inte sänktes priserna heller. Det kostar lika mycket nu som innan sänkningen, så summan av kardemumman borde bli att krogägarna får mer över i plånkan. Snopet. Men inte förvånande.

Den absolut mest tragiska händelsen på länge är den lille pojke som pappan glömde lämna på dagis. Tvååringen blev sittande i bilen, på en stekhet parkeringsplats i flera timmar och så småningom dog han, där i bilen. Det gör så ont att tänka på att man nästan får svårt att andas. Varför ringde inte dagiset och undrade var pojken var? Varför reagerade ingen annan bilförare när de såg den lille sitta ensam i bilen? Och hur klarar pappan av att leva med sitt misstag? Troligen byter han jobb. Om man är så stressad att man glömmer sitt barn i bilen en hel dag, har man antagligen tagit sig vatten över huvudet. Det är farligt att stressa. Både för en själv och för ens omgivning. Ibland blir konsekvenserna förödande.

Så.

Ta det väldigt lugnt.

Djupa andetag.

Njut av våren som äntligen är här.

Och fokusera på det som är viktigt i livet.

Det är så otroligt skört.