Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

tisdag 26 oktober 2010

Sömnlös i Sumpan


Blir man väckt av telefonen 02:40 är det inte helt lätt att somna om.
Särskilt inte om den ringer tre gånger på raken.
Tur att man kan ta en tupplur mitt på dan.
Varför tänker man inte på trevliga saker när man har svårt att somna? Nej då, i stället retar man upp sig på både det ena och det andra.

På försäkringsbolaget som inte betalar ut pappas försäkring, trots registrerat förmånstagarförordnande. Man ska tamejfasen inte ha annat än cash.

På förlaget som snodde min idé och la jobbet på nån annan. Tydligen jättevanligt att det går till så, men jag blev förbannad i alla fall.

På den snabbaste nobben i modern tid. Tidningsredaktören kan baske mig inte ha läst nånting jag skrev. Hennes ”nej tack” kom nästan med vändande mejl.

På Tele2 som tar 250 spänn för att man byter till ett annat abonnemang (men fortfarande Tele2). Måste vara den i särklass dyraste administrationskostnaden.

På mig själv för att muttrarna till vinterhjulen ligger kvar på landet.

Ja, så där håller hjärnan på. Lite av sig själv faktiskt. Hämtar tidningen i stället och en kopp te.

”SEB-kunders konton länsades på miljoner” ja, jag säger ju det. Cash is king. Stålarna i madrassen.

Hollands egen Åkeson, Geert (det uttalas stjäääärt) Wilders opponerar sig mot att en kvinna med dubbla pass tilldelas en ministerpost. Kvinnan har svensk pappa och den holländska främlingsfientligheten begränsar sig inte till mörkhyade personer. Säga vad man vill, men dom är i alla fall konsekventa.

Svenska butiker har för varmt i kyldiskarna men tycker att det blir för dyrt att köpa nya som håller maten fräsch. Nästa gång jag blir matförgiftad ska jag skicka en fet räkning till affären där jag köpte käket. Det blir antagligen dyrare i längden för dem att betala folks sjukskrivningar.

”Ovärderlig 1400-talsbok funnen” och jag bara undrar hur en människa som levde år 1090-1153 kan ha skrivit en bok år 1481. Men jag är å andra sidan inget mattesnille.

Ser en butter Marie-Louise Ekman som har halkat runt med kajalpennan i hela ansiktet och ritat både siffror och annat. Jag har faktiskt alltid haft lite svårt att förstå mig på hennes konst.

”Skärpta krav på mäklare”. Det var fanimej på tiden! Det räcker med att se alla förvanskade bilder i annonserna på nätet för att bli misstänksam. När man sedan följer budgivningar och annat blir man riktigt upprörd över allt som inte går rätt till.

Sånt kan man också reta sig på när man ligger sömnlös.

Men varför kan jag inte hålla reda på vem som är vem av Adam Sandler och Ben Stiller?
Ben - Adam?
Samma sak med Morgan Alling och Gustav Hammarsten.
Gustav - Morgan?
Nähäpp, går icke.

Snark.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.