Tiga är guld?

SD får just nu onödigt mycket publicitet i medierna.
Tidningarna skriver om hur olika partier och block ska agera för att stoppa dem på olika vis.
Sorry folks, men vi har demokrati i Sverige.
Det innebär att man vackert får acceptera att människor röstar in diverse oönskade element bland de styrande.
Men vad gör man för att "mota Olle i grind"?
Man har försökt prata omkull problemet.
Det har inte funkat.
Man har försökt förringa främlingshatet. Inte heller funkat.
Varit livrädd att skriva något som skulle kunna uppfattas som negativt om människor från andra kulturer. Lite halvfegt sådär.
För varje nonchalant klackspark har rasisterna vunnit sympatier.
Och fått spaltmeter som gjort dem till under-dogs.
Alla gillar den som slår från underläge. Hur svårt är det att fatta?

Reklamfilmen som stoppades av TV4.
Klart som f-n att de gjorde en film de visste skulle stoppas.
Den uppmärksamhet de fick i stället hade kostat miljoner i reklamtid. Nu fick de utrymmet alldeles gratis.
Så otroligt listigt.
Fusket med partistöd, inställda demonstrationer, hotade rasister.
Och alla skiträdda partiföreträdare som uttalar sig.
Om man syns, så finns man.

Inte vet jag, men i min lilla värld gäller det att utestänga.
Om jag märker att det inte går att föra en vettig dialog med en människa, tiger jag. Mejlen ramlar in och jag låter dem gå direkt i papperskorgen.
Det ena sms-et efter det andra och jag struntar i att svara.
”Jag är en gås” tänker jag ”det rinner bara av mig”.
Till sist slutar människan.
Märker att argumenten, elakheterna och utfallen inte biter.

Det går nog bara i den lilla världen.
Jag önskar att det kunde funka i den stora världen också.
Men så enkelt ska det väl inte vara.