Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

fredag 24 maj 2013

Vems är felet?

Den här krabaten är tillåten att mopsa upp sig...


I Stockholmsområdet pågår just nu något som inte kan beskrivas som annat än kravaller. Kan knappast ha undgått någon vid det här laget. Det tycks dessutom förekomma sporadiska ”sympatiyttringar” i form av att man tänder eld på en okänd människas bil, lägger ut bilden på Facebook med bildtexten ”For Husby”. Jaha, det var just sympatiskt. Inte.

Ulrika By skrev i DN härom dagen att det är jobbigt att skriva om händelserna för hur man än vänder på steken så blir det fel. Så sant. Och så skönt att jag inte jobbar på nyhetsredaktion. Jag kan sitta här och tycka vad jag vill. Utan att tänka på någon tidningspolicy eller vad som är politiskt korrekt.

I går kväll debatterades händelserna i tv. Ett gäng, eller snarare ett par kan man väl säga, förståsigpåare satt i Göteborg och hade Åsikter. För balansens skull hade man via videolänk med sig några valda representanter från Händelsernas Centrum.

Det var beklämmande. På en massa olika sätt. Politiker som mopsar upp sig och skyller på DOM ANDRA som faktiskt borde känna sig ansvariga men inte gör det. Och sen DOM ANDRA som försöker hitta alla möjliga orsaker till att ungdomar bränner bilar, kastar sten och har sig. Patetiskt är bara förnamnet. Det är helt och hållet alliansens politik, menade vänstertanten på läktaren. Utan att för den skull kunna peka på något konkret utan bara var flummig och avbröt alla andra. Jovisst man kan titta i backspegeln hur mycket som helst. Man kan skylla på migrationspolitiken decennier tillbaka. Man kan skylla på miljonprogrammen. Man kan skylla på nedskärningar. På skolan. På arbetsmarknaden. Man kan också välja att skylla på f-n och hans moster. Inte ett enda dugg konstruktivt. 

Jag kan tycka att det var en massa frågor som hade varit befogade att ställa. Det tyckte uppenbarligen inte programledaren. Det fanns några frågor som slängdes ut och som ingen hade stake nog att svara på. Hafsigt, gapigt och skyll-inte-på-mig. Varför frågar man inte dem som bråkar i stället för att sitta och gissa?

Det finns inga jobb till ungdomarna, var en vanligt förekommande förklaring.
Då undrar jag, vilken typ av jobb är de här ungdomarna beredda att ta? Och vilken arbetsgivare skulle vara sugen på att anställa någon med ett CV som till största delen består av utdrag ur brottsregistret?
Dessutom, om jag inte är alldeles felunderrättad, finns största delen arbetslösa ungdomar i Karlskrona. Varför bråkar ingen där?

Det är alla nedskärningarna. Absolut. Det har skurits ner på en massa resurser till skolorna och det är bedrövligt. Men har nedskärningar drabbat just Husby värre än något annat område? Och jag tänker dessutom på alla nya lekplatser, alla nyanlagda fotbollsplaner och upprustningen av utomhusmiljön som man i alla fall som besökare tycker känns rätt okej.

De boende får inte bestämma hur området ska rustas upp. Nej, det ingår liksom i konceptet hyresrätt. Man har i princip ingenting att säga till om. Å andra sidan har man inget gemensamt ansvar för skötseln av fastigheterna.

Var är föräldrarna? När 12-åringar är ute och ränner mitt i nätterna måste det väl betraktas som ett misslyckande i uppfostran? Man kan knappast skylla all skit på skolan.

Försäljningen av kommunala bostäder, säger vänstern är en annan utlösande faktor. Men alltså, i Blåkulla (del av Hagalund i Solna) var ett riktigt skitområde innan man lät en del av hyresgästerna köpa sina lägenheter. Och vips så upphörde en massa vandalisering och busliv. Krävs inte mer än vanligt logiskt tänkande för att inse att man är mer rädd om det man själv äger. Men självklart måste det finnas hyresrätter till alla som varken kan eller vill köpa sin bostad. Bäst är det i områden där det finns både och. Som på vår gata, till exempel.

I natt brändes Montessori-skolan i Kista ner.
Tydligen tuttade man på nåt bostadshus också.
I en sluten Facebookgrupp kommer folk överens om att larma 112 så att poliser i tjänst ska tvingas sprida ut sig.
Det bor så många duktiga, arbetsamma och trevliga människor i de här områdena. Det är väl bara en tidsfråga innan de går ut och tar buset i örat och det blir krig på riktigt. Någon form av protest lär det bli, de skötsamma har börjat ruttna. Och vädja till bråkstakarna verkar inte vara någon effektiv metod.
Skicka hem dom, är vanligt förekommande kommentarer på nätet.
Hem? Vart då? En kvalificerad gissning är att de är födda här och att Sverige är hemma för dem. 

En stor, bamsestjärna till alla ungdomar som på eget initiativ gick ut och städade upp efter nattens kravaller. Det finns hopp, trots allt.

Det är en himla massa som gått snett för de här ungarna som nu beter sig som jag-vet-inte-vad. De måste man ta itu med. På allvar. ”Känd av polisen sedan tidigare” låter som att de borde skickats till ungdomsvårdsskola för längesen. Och sen vill det till ett samlat grepp för att inte fler ska hamna i värstinggäng. Hamna och hamna, förresten. Som ett av de klokare inläggen på FB slog fast; Du som eldar upp vårt land, du är en bortskämd slyngel som inte insett vilka chanser du fått i livet.
Inlägget slutar med orden: Så nu ber jag dig: snälla, sluta förstör vårt land. För det här landet är ditt precis lika mycket som mitt. Ta nu vara på de chanser du har fått och gör det bästa av ditt liv!
Ord och inga visor.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.