Valentindagen

När jag var liten fanns knappt Alla hjärtans dag mer än som en rad i almanackan. Firade vi så var det för att morfar hade namnsdag. Rikard Valentin hette han och ingen annan i släkten har fått hans andra-namn. Nu har dagen blivit ett amerikanskt säljjippo som jag bojkottar å det grövsta.

Efter dagens tidningsläsning undrade jag en stund om jag fått tag i en gammal tidning. Sen insåg jag att det var några politiker som dammat av gamla åsikter. Minsann poppade inte en gammelmoderat fram ur Reinfeldt och sa att hyresrätter i innerstan ska vi inte ha. Och inte beror det på alla bostadsrätter i city att segregationen ökar. Eller hur. Förvisso menar Reinfeldt att hyresrätten inte fungerar och det är helt sant, men då får man ju göra något åt själva problemet. Om man nu vill ha hyresrätter i innerstan. Ja, det var just det.

Som ett exempel på den knepiga bostadsmarknaden hade man hittat en 19-åring som "inte har en fast bostad sedan september förra året". Men stackars hon då. Alla som blev chockade av den läsningen kan räcka upp handen. Nä, just det.
Jag vet dom som närmar sig 30 och aldrig har haft en egen fast bostad.

En av dem som är tippade att ta över efter Mona Sahlin intervjuas i dagens DN. Hon dammar av ännu äldre ideal och säger bland annat att fastighetsskatten var bra liksom förmögenhetsskatten. Hon tycker också att Rutavdraget är "slöseri med pengar". Undrar vad alla som jobbar i "Rut-branscherna" tycker om det uttalandet.
Och varför går det bra med ROT och inte med RUT?
Jag fattar inte.

På DN Debatt får man veta att man kan förlora mer än hälften av sina pensionspengar om man inte har turen att placera dom rätt. Alltså, jag fattar inte varför man ska tvingas spela på börsen med sina sparpengar. Det är mer eller mindre ett lotteri om man kommer att kunna leva på sin pension eller inte. Och inte kan man ta ut pengarna och lägga dom i madrassen heller. Det skulle annars kännas säkrast.

Polisen ska provspränga några av bomberna som självmordsbombaren i stan misslyckades med att utlösa. Man har gjort en uppskattning av hur många som skulle ha dött om inte bombaren varit en amatör och nu ska man testa hur nära sanningen den uppskattningen kommer.
Vill jag veta hur man tänker testa det? I don't think so.

I helgen demonstrerade en miljon italienare mot Berlusconi och hans ruttna kvinnosyn. Ingen av hans fem kvinnliga ministrar deltog i demonstrationerna skriver tidningen. FEM kvinnliga ministrar av 945 ledamöter! Bara det borde vara värt en demonstration. Basta.

Hemtex vill ha mer pengar av aktieägarna. Jojo, har man ständigt rea kan ju inte affärerna gå ihop.

Ledarna tycker att var och en ska förhandla sin egen lön. Det tycker inte LO. Wanja står fast vid kollektivt förhandlande.
Och det går bra, tycker hon?
Lika lön oavsett arbetsinsats. Himla käckt för motivationen. Not.

Skrämmande läsning: den så kallade Skarakannibalen. Alltså, var det tvunget att slösa pengar på att utreda hans psykiska hälsa? Han dödade sin flickvän med knivar, såg, yxor och lite andra redskap, högg av henne huvudet la det på diskbänken och ringde sedan larmtjänsten. Mordet innehöll också "kannibaliska inslag".
Finns det någon rimlig möjlighet att en sån kille kan vara frisk? Knappast.
Var det dessutom nödvändigt av Expressen att visa en bild på killen? Den blicken blir svår att få bort från näthinnan.

Dummast i helgen: killen som la sig naken på biltaket och följde med in i biltvätten. Han vill inte visa sitt ansikte eftersom han just fått nytt jobb och är rädd för att chefen ska tycka han är pantad. En liten del av hjärnan verkar ju fungera i alla fall.

Näe förresten. Dummast är nog ändå den nyzeeländska radiostation som har en tävling där förstapriset är en fru från Ukraina. Diskriminering. Är det bara män som får tävla, eller?

Och tröttast blir man på alla artiklar om folk som blir "utförsäkrade". Kan man någon enda gång få läsa om alla dom som faktiskt fått hjälp ut i arbetslivet från en tidigare rätt hopplös situation med totalt bidragsberoende?
Nävisstja, sånt säljer inga lösnummer...


Okej då, vacker vildros från i somras till alla tappra som kämpar på och trotsar motgångar, arbetslöshet, sjukdomar och annat elände och håller humöret uppe på både er själva och er omgivning.
Sådär.
Det var min eftergift till Alla hjärtans dag.

I övrigt månar jag om mina medmänniskor när andan faller på.
Det blir liksom lite roligare när det kommer som en överraskning.