Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

torsdag 10 juni 2010

Elaka tankar


Häromdagen damp ”Språk” ner i brevlådan.
En alldeles ypperlig tidskrift, förresten.
När den låg där upp-och-ner på hallgolvet, var min första tanke ”Herregud, dom har min mamma på omslaget!”.
Lite spontant sådär.
Det var Per Gessle.

Så min nästa tanke blev ”Herregud så RYNKIG han är!”.
Lite skadeglatt sådär.
Han ÄR rynkig på omslaget.
Och när det elaka flinet hade raknat något tänkte jag att det var väldigt skönt att se en ”kändis” som INTE är full av botox, restylane, silikon och allt vad dom nu sprutar i och på sig. Och så underbart med en icke photo-shoppad bild, dessutom.
Fick för övrig samma dag ”Femina” där de första hundra sidorna (undefär) utgörs av helsidesreklam. En reklambild föreställde Demi Moore (jag var tvungen att läsa texten för att fatta att det var hon).
Alltså.
Hallå.
Människan är snart 50 och inte tillstymmelse till rynka. Inte nånstans. Det är baske mig omöjligt. I alla fall om man någon gång i livet rör ansiktet, till exempel pratar, ler eller blinkar.
Hon såg faktiskt inte klok ut på den där bilden.
Det var riktigt skrämmande. Mycket läskigare än en jätterynkig Per Gessle.

När jag ändå var inne på kritisera-folk-jag-inte-känner körde jag igenom dagens DN. Har inte Mona Sahlin blivit väldigt bred över ändan? Märkligt nog syns det inte i ansiktet (som ju är det som är mest i bild i tidningar och TV). Mina extrakilon brukar smitta av sig uppåt. Lite som Barbapapa faktiskt. Orättvist.

Och stackars Whitney Houston sen. Ätit skräpmat och lagt på sig 10 kg under turnén. Hon borde väl ha råd att äta riktig mat? Fast det kanske hon gör, hon bara tröstäter lite. Inget konstigt med det så utskälld och nerskriven som hon blir vart hon än kommer.

Ibland är det befriande att tänka taskiga saker. Så länge ingen annan märker nåt. Särkilt inte den man tänker taskigheter om. Man liksom avreagerar sig och får utlopp för den lilla elakhet som bor i oss alla (nåja, nästan alla). Det gäller bara att veta var gränsen går. Tar man för vana att hacka på allt och alla i tanken, gör man det snart i handling också.
Det är bara att läsa DNs artikelserie om mobbning.
Det är riktigt skrämmande hur det går till på arbetsplatserna i det här landet. Landet som var först i världen med att lagstifta mot mobbning.
Landet med världens bästa anställningstrygghet.
Minsann.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.