Många dumma nyheter

På bilden: Större än sköldpaddshjärnor.

Så himla grinig man blir när man har en förkylning på gång.
Tur för maken att han är på jobbet. Ger mig på tidningarna i stället.

Det började inte särskilt bra.
Husen vi bor i ska säljas, ryktas det. Nuvarande ägare HSB svarar varken på mejl eller i telefon. Kommunledningen (som sålde husen till HSB för 5 år sedan) tiger som muren. Och ryktena yr ikapp med höstlöven runt torget. Höggradigt förbannad kontaktar man lokaltidningen. Där verkar dom ha lite tråkigt, för dom nappar direkt på såna här saker. Sen vill dom gärna ha ansikten till sina scoop, men är inte så pass lokala att dom känner några som bor här. - Visst, visst jag kan sätta upp lappar i portarna. Halvnio kommer ni då, du och fotografen.
Jojo, halvnio ringer reportern och har inte kommit längre än till Gullmarsplan. Fotografen sitter nån annanstans i bilkö. Och på torget står 25 huttrande hyresgäster och undrar vad faan dom gör där. Känner mig förfärligt skyldig och för att dom inte ska känna att dom stigit ur sängarna förgäves och stått i den 2-gradiga morgonluften i onödan, rusar jag upp till mig och hämtar kameran.
Fotografen dök upp en halvtimme senare. Då var det bara ett par tappra kvar. Reportern dök aldrig upp, men ringde lite senare och sa att hon nog borde ta sig till torget och prata med nån pensionär. Gör det du, sa jag. Vill du ha bilder kan du höra av dig. Gissa om dom ska få betala bra för dom bilderna!

Jaha, förkylningen blev inte så himla mycket bättre av den övningen.

Dagens Nyheter.
Nu skriver dom om vad som ska hända i valet 2014. Skicka iväg dom på en kurs i mindfulness. Vi andra är rätt intresserade av det som händer NU.

Debattsidan.
”Sveriges idrottsminister måste våga satsa på eliten.” Är det inte eliten det alltid satsas på?

En rattfull kvinna försökte bita en polis i armen när hon skulle omhändertas. Den scenen hade jag velat se. Packade tanter muckar man inte med i första taget.

Adhd, undrar om man har en släng av det kanske?
Låg impulskontroll – hmjoo. Koncentrationssvårigheter – det händer. Svårt att organisera och planera sin tillvaro – där sprack det. Får skylla på förkylningen.

Blir förbannad på kvinnan som troligen skarvat rejält när hon anmält en livvakt för grov våldtäkt. Bland annat påstår hon att hon legat fastbunden, naken utomhus i elva timmar, fram till 22.30. I slutet av september. Man borde vara rätt genomfrusen då. Men det var hon inte. SÅ mycket svårare det blir för andra kvinnor som faktiskt utsätts för våldtäkt att få männen dömda. OM kvinnan har ljugit hoppas jag nån kedjar fast henne naken nånstans i elva timmar. På riktigt.

Ny bok granskar kungens privatliv. Eller hur.
Gäsp.

Bilder på språkrören i alla tidningar. Kraftiga associationer till Nurse Rached i Gökboet. Brrrr.

Kollar in dagens web-tester.
- Skiljer du på fogsvans och kofot? JA, annars ska man nog hålla tassarna borta från verktygslådan.
- Kan du allt om Thailand? Nä, vem kan det.
- Hur stressad är du egentligen? Hade dom inte den häromdan. Nån på tidningen är för stressad för att kolla.

Kollar in tipsen i stället.
- Vila magen. Bli smal. Man ska inte motionera på kvällarna. Tackar tackar!
- Blinga underlivet. Ehhh...?
- Gå ner i vikt med te. Va f-n, sätt en bit silvertejp över munnen när suget sätter in. Funkar som rökavvänjning också. Skitbra. Och billigt.

Peter Jöback säger att han vill ha barn men han vet inte hur. Hans mamma och pappa borde skämmas. Sånt måste man faktiskt berätta för sina barn!

Borde inte Tom Cruise ha kommit över sina komplex över sin ringa längd (168 cm). Han är ju snart 50. Tagga ner, vettja.

Idol-juryn har bästa jobbet. (Och dom är som klippta och skurna för det.)
Tänk att få sitta och hacka på folk. Vara elak. I timmar. Mot betalning.
Det rockar!

Dummast idag I: ”Kent, 59” som är förbannad för att han inte fick köpa biljetter till ”Ladie's night”. En titt i ett lexikon hade kanske underlättat.
Köp en klänning Kenta så släpper dom nog in dig nästa gång.

Dummast idag II: Monica i Stockholm som har satt bakhjul på sin sköldpadda efter att familjens andra sköldpadda bitit sönder bakbenen på den.
Den sista idioten är inte född än. Ägaren alltså.
Paddan har en hjärna i storlek som ett gammaldags knappnålshuvud.
Han är härmed ursäktad.

De' va'nte ja' - Del 2

Det händer ideligen. Folk skyller ifrån sig.
Idag skriver tidningarna om styrelsen i HQ bank, som i går visade prov på den trenden i megaformat. Svart bälte i att skylla ifrån sig.
Man vill inte ta på sig ansvaret för någonting.
Enda gången man hör de orden är annars när en bomb smällt av. ”NN tog på sig ansvaret för sprängattentatet”. Fast just där tycker jag det passar rätt illa. Det är ju inte något ansvar att ta på sig. Det är att erkänna ett brott, oftast mord.
I övrigt verkar ansvar vara oerhört tungt att ta.

Samma sak med hänsyn.
Ibland kan jag avundsjukt beundra personer som med kaxig självsäkerhet, bredaxlat tar sig fram i en trång tunnelbanevagn i jakten på en sittplats. Ve den som hinner före!
Eller tonåringar som med självklarhet slänger sig raklånga i en tresitssoffa inför förvånade medelålders mesar, som förblir stående.
- Vadå, ville ni sitta? Vad väntade ni på? tycks de tänka.
Dom säger inte så mycket, tonåringarna. Blänger mest. Ett oerhört utstuderat blängande som sällan kan misstolkas.

Ja, vad väntar man på?
Ängsligt ser man sig omkring, noga med att inte stå i vägen eller göra något som nån annan kan reta sig på. Är det en generationsfråga? Nej, i alla fall inte helt och hållet.
Konstarten att armbåga sig fram och sko sig finns i alla åldrar. Enda skillnaden är att armbågandet i högre åldrar ofta hänger samman med position. Man skor sig om man har chansen, liksom. Men för att det ska löna sig måste man befinna sig ganska högt upp på samhällsstegen. Vara landshövding eller fackordförande eller koncernchef.
Eller sitta i kommunledningen på västkusten. Funkar också, tills någon som inte får delta i fulfakturerandet blir sur och skvallrar.
Ansvar – vem – jag? Hänsyn – varför då?

Precis som med annat fuskande. Man kör på så länge det funkar.
Går det så går det - GSG.
Har ett rymligt samvete när man deklarerar, köper lite svartjobb, struntar i tv-avgiften eller kör för fort.
Alla som alltid håller sig inom hastighetsbegränsningarna räcker upp handen.
Tack Ulla – du kan ta ner handen nu.
Men alla vi andra.
Vet man att man blir kollad håller man sig till vad som är tillåtet.
Fartkamera – bromsa!
På heder och samvete. I helskotta heller.
Det lönar sig illa att försöka hålla sig till spelreglerna.
Ärlighet varar längst.
Var då?

Gratis är gott?

”There is no such thing as a free meal” heter det ju. Hade idag det tveksamma nöjet att gå igenom Stockholms båda gratistidningar. Man kanske inte ska förvänta sig alltför mycket när nyheterna är gratis, men man kan lugnt fråga sig för vem de är skrivna.

City på väg in till stan.

Över ett uppslag beskrivs hur det går till när Systembolaget väljer ut viner till sitt sortiment. Kunde vara hur spännande som helst, men på tidningens omslag puffar man för artikeln med rubriken ”Här bestäms din fylla”.
Jag har svårt att tro att Bolagets vinprovare har någons fylla i åtanke när de bestämmer sortiment. Är det en prao som har gjort dagens omslag?
Och inte vet jag vad de vill med sina reportage; artikelförfattaren skriver redan på sidan 2 att ”ett fåtal svenskar som styr hela vår dryckeskultur”.
Herregud. Tror tidningen att de gjort nåt scoop eller?

Å sen har vi förstås en massa politiker som klamrar sig fast vid fullmäktigestolarna. Tycker fortfarande det är lustigt att alla skyller på att de inte fick ut sitt budskap.
Det fick dom väl visst.
Och alla hajade.
Och röstade.
Fatta.

Bilden på killen som står på Sergels Torg i demonstration mot invandrarfientligheten är obetalbar. Han ser ganska glad ut och har textat en egen skylt med texten:
”VEM VARE SOM FACKING RÖSTA?”

Några direkta nyheter ser jag inte till.
Övergår till Metro.

Hyresgästföreningen är upprörd över ockerhyrorna. Ursäkta, men gör den föreningen nånting? Utom att ordföranden dyker upp som gubben-i-lådan så snart de lyckas få nån tidning att ana skandal? Men händer det nånting?
Nä, inte som vi har märkt i alla fall.

Man kan kissa på allmän plats utan att bli bötfälld. Bara man står så ingen blir störd av ens kissande. Det har hovrätten bestämt. Borde inte domstolarna ha viktigare saker att ägna sig åt?

Sen får man tips om hur man lägger upp ett grupparbete i skolan.
Hur man gör för att inte tappa modekollen när man jobbar hemifrån.
Och att Carin da Silva får bölder av myggbett.
Gäsp.

Det rapporteras också att prins Daniels besök i Paris är hans första officiella statsbesök.
GÄÄÄSP.

Och sen var det”minnes-SM” i helgen. Svenskt rekord i att minnas binära tal.
Vinnaren memorerade 384 ettor och nollor på fem minuter.
Vad är det för fel på den killen?

Lika bra att inse.
Jag tillhör inte de här tidningarnas målgrupp.
Jag är för gammal.
Bara att hacka i sig.
Och köpa sig en morgontidning…

Mer TV än tidningar

Tillbringar man helgen ute i spenaten blir det inte så mycket tidningsläsande. Långt till affären och ett otroligt segt mobilt bredband. Smalband vore en mer passande benämning. Fredagstidningen läses fredag – lördag tills den blir bränsle.
Sedan blir det TV. I alla fall på kvällarna, när man kraschlandar i soffan efter en dag i trädgården.

Fredagstidningarna.
I torsdags avrättades en kvinna i USA. Bara tanken på att ett land, som anser sig vara civiliserat, har folk anställda för att ha ihjäl andra människor gör mig illamående. Vad är egentligen skillnaden mellan stening och giftspruta? Ja, rent praktiskt fattar jag skillnaden, men själva handlingen. Man kan inte jämföra vare sig brottsrubriceringarna eller straffpåföljden, men själva principen. Att man tar livet av någon som straff. Och varför skrevs det så väldigt lite om avrättningen i USA. Inga protestlistor, inga demonstrationer, inga officiella fördömanden. Bara ett kallt konstaterande att man nu skulle avrätta den första kvinnan på många år.
Att det är en himmelsvid skillnad mellan vår syn på USA och arabvärlden är ju allmänt känt.
Nu blev det väldigt tydligt.

Skavlan.
Gladde mig åt höstpremiären. Ända tills jag hade sett programmet. Vad har hänt med karln? Hummade och öööööhade och verkade ha tappat fokus helt och hållet. Det enda positiva var väl att få se en Mona som inte var arrogant och hånfull. Klen behållning av en hel timmes program, kan jag tycka.

Sporten.
Alltså, vad är det för fel på sportjournalister? Förutom att alla ska låta som överhurtiga karla-karlar och köra med sitt eviga ”Hur-känns-det?” är det skitjobbigt när de envisas med att intervjua varandra. Som om det inte räckte med en åt gången.

Dramat på Arlanda.
Ett plan med en misstänkt självmordsbombare fick nödlanda utanför Stockholm.
Första tanken var; hur fick dom tillåtelse från bombmannen att landa?
- Ursäkta herr självmordsbombaren, vi tänkte mellanlanda här och släppa av dig.
Skulle inte tro att sånt funkar.
Andra tanken var; hur kan man slinka igenom en massa säkerhetskontroller i Toronto med sprängmedel?
Och sen satt man och funderade på hur länge insatsstyrkan kunde vara ”på väg”. TV4-reportrarna upprepade detta under minst en timme. Skickade dom snutar från Sundsvall?
Sen visade det sig att det inte alls fanns några bomber, den utpekade mannen var en helt vanlig pakistanier och tipset hade kommit från en till synes rätt förvirrad kvinna.
Jösses.

Ingvar Oldsberg.
- Nää, jag orkar inte med honom.
- Men vi kan väl kolla vem han har som gäst?
- Lena-Maria, never heard of, vad är detta?
Som visade sig vara den mest sevärda gästen i programmets historia. Borde visas för alla gnällspikar som känner sig utförsäkrade, tvingade att arbeta och orättvist behandlade av Försäkringskassan och livet. Kan man ta medaljer i fjärilsim (SM, EM, VM och OS) utan armar, finns det fanimej inga ursäkter för någon att inte jobba.
Och nån måtte ha tipsat Ingvar om att sluta fippla med glasögonen. Dom satt på plats hela programmet. Nåja, nästan.
Nu återstår bara för honom att sluta gno sina händer hela tiden...
Kan nån säga åt honom?
Snälla!

Den svenska modellen

Skolan har diskuterats i valrörelsen.
Emellanåt kommer också rapporter om att svenska barn ligger risigt till, jämfört med barn i andra europeiska länder.
Hur kommer det sig då?
Det behövs fler lärare, ropas det.
Skulle lösningen vara så enkel?

När jag började skolan - och just när jag tänker den tanken känner jag att jag snart borde Q-märkas – var vi 24 elever i klassen.
I första klass.
En lärare.
Hon hade en j-la koll på alla ungarna.
Hur bar hon sig åt? Hon höjde aldrig rösten, såvitt jag minns.
Vi barn hade i och för sig fått lära oss att lyssna på fröken. På alla andra vuxna också. Det kan ha varit en bidragande orsak. Det var liksom aldrig några diskussioner när mamma (det var oftast mamma på den tiden) skulle laga till middagen. -Vill du ha makaroner, potatis eller ris till maten? hörde man inte en enda morsa fråga.
Det fanns inte på kartan.
Eller – vill du ha dom blåa eller dom röda skorna idag? Glöm det! Det var framlagt de kläder som mamma (för det var oftast mamma på den tiden) hade bestämt att man skulle ha på sig.
Praktiskt.
Man hade ju fullt upp med att vara barn.
Valmöjligheterna kom först senare i livet. När man liksom var redo för en massa beslut. Man ska inte behöva bestämma en massa saker när man är liten. Det är sånt man har föräldrar till.

När vi började fjärde klass var vi 28 elever.
En lärare.
Han hade också en j-la koll på alla ungarna.
Några var rent odrägliga. Dom fick vara odrägliga på rasterna. Eller i korridoren. Eller så fick den bråkiga bråka av sig en stund på lektionen, inför de andra. Därefter upphörde bråkandet, eleven hade ju fått sin stund av uppmärksamhet.
Som Gösta som vägrade sluta leka med sin jo-jo. Försökte joja i smyg under bänken. Det gick inget vidare. Majjen upptäckte förstås jojandet och bad Gösta visa upp sina konster för oss andra. - Seså, ställ dig på bänken och visa hur duktig du är. Det gjorde Gösta. Stolt. Han jojade aldrig mer på en lektion.

Idag kan tydligen lärarna inte ens få stopp på sms-andet under lektionstid.
Eller förmå barnen att vara tysta.
Vad beror det på?
Ingen aning. Jag är ingen pedagog. Men hur långt ska stöket i skolorna få gå?
Det värsta jag hört på länge, är en skola i en stockholmsförort. Där är ett sånt sabla liv att barnen har svårt att tillgodogöra sig undervisningen. Svårt att hitta läsro i klassrummet.
När föräldrarna tog upp detta med läraren fick de rådet
– Köp hörselskydd till barnen.
Det är alldeles sant.
KÖP HÖRSELSKYDD!
Såna jag har när jag kör gräsklippare, röjsåg eller vinkelkapen.
Hörselskydd!
Till en tioåring som tycker det är jobbigt att sitta och läsa i oväsen.
Vem FA-AN tycker inte det?
Tejpa igen truten på dom som väsnas i stället.

Men nej då. På samma sätt som hotade vittnen måste flytta, mobbade barn byta skola och misshandlade kvinnor hålla sig gömda, ska nu de barn som inte står ut med störande klasskamrater sätta på sig hörselskydd.
Vad kallas den pedagogiken? Den Svenska Modellen?
Ett stort, fett misslyckande är vad det är. Om ni frågar mig.
Ska en så usel lärare få ha hand om nästa generations fostran och lärande?
Verkligen inte.
Basta!

Mycke' skit e're...

Morgontidningens förstasida var alldeles för läskig för mig och min dåliga mage.
Den delen åkte i kassen för återvinning.
Ja, inte som på morbror Oskars tid då Smålandsposten gick raka vägen från kökssoffan till dasset.
Alltså, vilken tanke.
Om jag skulle torka mig i ändan med förstasidan. Och sen bli kallad på en återbudstid för coloskopi.
Av med brallorna och sen förklara för doktorn varför Jimmie Åkesson stirrar på honom från min ändalykt.
Det vill jag faktiskt inte utsätta min doktor för.
Jag gillar honom.

Undrar om jag missade nåt väsentligt. Knappast. Det är väl samma drama och räknande och nån som ännu en gång förklarar hur man räknar ut mandaten.
Jag fattar i alla fall inte.
Om man får flest röster borde man väl få flest mandat?
Beats me. Liksom.

Kvällstidningarna då.
Michael Douglas säger att han fått cancer av stress.
Krökandet och kedjerökandet har ingen koppling alls till hans strupcancer.
Eller hur.
Bukfett kan ge cancer, står det i den andra kvällstidningen. Fast nån annanstans va? Vad kan INTE ge cancer, förresten?

Maria Wetterstrand är sur på Fredrik Reinfeldt.
Vem är hon INTE sur på?

Och vilka konstiga test man kan göra.
- Har du koll på hästraserna?
- Stora testet om lingonveckan. (Fast det hade visst inte med lingon att göra.)
- Hur sexsmart är du?
HJÄLP.

Men reprisen av Gomorron-TV var ganska uppiggande.
Två SD-representanter skulle försöka förklara vad dom menat med ”vi ska ta tillbaka Sverige”. ”Från vem” undrade reportern, men fick förstås inget svar. Sen sa dom att dom var FÖR religionsfrihet men att det absolut inte ska byggas ”fullskaliga moskeer” i Sverige. ”Går det bra med SMÅ moskeer” frågade reportern. Han fick inget svar på det heller.

Angelina Jolie har psykiska problem. Ja, har man pengar, utseende, familj och BRAD PITT så måste man ju lida nåt ohyggligt. Hon ”lever i kaos” - fast det kan väl inte höra ihop med vårt valkaos? Och så har det varit känt sedan länge att hon har svårt för fysisk närhet. Att man aldrig har funderat över det.
Hon kanske kan snacka med Stefan Sauk förresten. Han har också någon slags kris. Den beror på papparollen, står det. Fast den har inte varit känd sedan länge, så det är nog nåt annat.

Fröken Sverige berättar hur man ”maxar sin vackra hy” för sedan att vakna snygg varje morgon. Hon är välkommen hem till mig. Lycka till, säger jag bara.

Och Frank Andersson avslöjar under rubriken ”Exklusivt” att hans pappa var rånare.
Vissa saker får sin förklaring.

Nä, då var det roligare att kolla Mats Melin från Glada Hudik-teatern. Rikskänd som ICA-Jerry.
Han la på luren när Expressen ringde. Han ville inte bli störd när han stekte plättar.
Ibland önskar man att fler kändisar var lika okåta på att synas och höras överallt.

Inga nyheter precis...

Huvudvärk.
Då krävs det två koppar kaffe för att orka öppna tidningen.
Jaha, vad serverar de för nyheter idag?

Min favorit Hanne Kjöller spetsar till det ordentligt och kängar till SD vars resonemang blir totalt söndersmulat. Det var roligt.
Gunnar Jonsson är nästan lika rolig när han travesterar (s) slagord och skriver ”Alla ska med på irrfärden, men vart ska vi” följt av slutklämmen ”Vi kan inte vänta på ett uppvaknande”.

Sidan 4 kompenserade väl för kräkreflexen när jag fick se Caroline af Ugglas på DNs förstasida.
Säkert inget fel på henne.
Hon är bara så otroligt uttjatad.
Hon är rädd för att bli galen, säger hon i Aftonbladet.
Jag förstår henne...
Men jag kanske bara är avundsjuk för att hon får ge ut böcker och inte jag.

Patrik Sjöberg ska också ge ut en bok. Om sig själv.
Förvånad – någon?

I övrigt orkar man knappt bläddra i tidningen, bara samma tjat om rösträknandet.
Jag vill inte veta nåt mer förrän dom har räknat klart!

Samma repriser i nättidningarna. Spekulationer, gräl, konspirationsteorier.
Att dom orkar.

Finns det inget annat att skriva om?
Jojomänsan!

”Finns risk för slappt underliv?” - har ingen aning. Vill inte veta.

”Skånefrun opererar brösten mindre i TV.” Vad är det för fel på skåningarna? Man kan misstänka att Anna Ankas gener sprids med luften.
Kan man riva upp Roskilde-freden? Återlämna Skåne till Danmark?
Förlåt alla trevliga skåningar, men ibland undrar man.

Web-test ”Hur nöjd är du med din kropp?” - måste man göra web-test för att få reda på det?

”Martin Stenmarck slet av sin hälsena” står det också. Det var väl dumt gjort av honom.

Lena Ph har köpt hus i Stockholms skärgård. Det måste jag anteckna.

”Tittartoppen” i Aftonbladet där läsare lägger ut privata videoklipp måste väl ändå vara bottennappet på nätet just nu. ”Avslöjar detalj om könslivet” är rubriken. Inte för att jag undrar särskilt mycket, men vad f-n är ”könslivet”? Har dom inga krav på journalister alls nuförtiden?

Politikerna på vänsterkanten är i alla fall ganska komiska. ”Vi har inte nått ut med vårt budskap” säger dom som bortförklaring till att dom inte vann valet.
Det kanske dom visst gjorde.

Tänkte inte på det...