Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

tisdag 14 oktober 2014

Dadda hink & spade




Jag vet att ärlighet inte är någon uppskattad dygd längre. Men ändå. Hur kan intriger, falskspel, fula tricks och rena lögner bara få passera? Jag fattar inte. Det värsta är att om en sak sägs tillräckligt många gånger, blir det till slut en sanning. Som med Sveriges ”massarbetslöshet” som S & Co har försökt tuta i oss under flera månader. Med framgång, dessvärre. Likadant med Sveriges ”kris” och den käppraka vägen mot fattigdom och elände som vi befinner oss på. Även den med viss framgång.

Sverige är ett av världens mest välskötta länder, framför allt när det gäller ekonomin. Ändå kan Magdalena Andersson gång på gång stå och blåljuga rätt ut och påstå motsatsen. Man trodde att the bottom was nådd men i går kom ett värre lågvattenmärke. Ska man tro henne var det som om Jönssonligan låtit dynamit-Harry spränga ett kassaskåp och upptäckt att skåpet var tomt. Skillnaden mellan Sickan och Magdalena är att hon har haft full insyn i statens finanser. Sickan bara gissade vad Wall-Enberg hade i skåpet…
Allt är jobbskatteavdragens fel. Ändå tar inte S bort dem. Förfallet har pågått under alliansens alla åtta år. Ändå har S inte en enda gång presenterat en skuggbudget som hade gjort någon större skillnad.
Nä, tjuv och rackarspel är vad det är. Hon plogar nu vägen för en j-la massa skattehöjningar som S planerade långt innan valet men som de inte nämnde något om i valrörelsen. Och hon plogar för att köra statsfinanserna i botten genom att plötsligt strunta i överskottsmålet. Så nu utgår hon från att man kan göra allt detta OCH skita i en massa som S lovade i valrörelsen och precis allt går att skylla på alliansen.
Jo jo, svensken har taskigt minne sägs det ju. Men har alla glömt hur mycket beröm omvärlden har öst över Anders Borg? Va?

DN har låtit sju lärare anteckna vad de gör under en vecka. Såväl de som tidningen är helt chockade över hur mycket de måste ägna sig åt förutom att undervisa. De vattnar blommor, pratar med kolleger, går på möten, pratar med föräldrar och svarar på mejl. Alltså. Allvarligt. Vad tror de att säljare ägnar sig åt? Hundra procent försäljning? Eller att en servitris bara serverar? Eller att läkare bara tar hand om patienter? Eller…jo, jag kan rabbla exempel i evigheter. Men jag säger bara, i Sverige har vi 40 timmars arbetsvecka. Vi har fem veckors semester. Juni, juli, augusti, jullov, sportlov, påsklov och höstlov är inte så himla jättevanligt. Och det finns väl nästan inte en enda arbetande människa som slipper gå på möten, prata med arbetskamrater och svara på mejl? Vattna blommor torde vara högst frivilligt om man inte är florist eller trädgårdsmästare. Typ.
Jag säger bara: SLUTA GNÄLLA.
Eller byt jobb.
Jag blir så himla trött.

Men visst, i förra veckan presenterades en rapport som visade att svenskar tror att vi har det sämre än vi egentligen har det. Det är antagligen därför som i princip alla verkar ha glömt bort att vi de senaste åren fått i genomsnitt en månadslön mer i plånkan per år. Men nu blir det andra bullar. Mer skatt på vanligt arbete. Höjd marginalskatt. Höjd skatt för arbetande pensionärer. Förvånad? Någon? Det är samma gamla visa – det är fult att vara duktig och arbeta.

Apropå fult. Fotbollsbrassen Leandro Damiao har hittat på ett nytt fusk. Han drar sig själv i tröjan för att få en straff med sig. Kreativt.
Och jag undrar igen hur det kommer sig att fusk är så comme il faut inom fotbollen? Spelarna bär sig åt som prepubertala tjejer. Skriker och sjåpar sig och övar på att ramla snyggt och fixar håret och solsprejar sig och jagvetintevad. Skärpning!

Och apropå fotboll. Såg andra avsnittet av dokumentären om Zlatan. De totalt tre timmarna tv-tid kunde gott ha kapats till ungefär en halvtimme. Högst. Det var väldigt mycket analyser av olika skott på mål, hur han vred kroppen, hur han träffade bollen, vart han tittade, vad han tänkte och så vidare. I hur många minuter som helst. Jag bryr mig inte om att hans tånaglar går av när han träffar bollen. Jag hade velat veta hur han klarade av ensamheten när han fick sitt första proffskontrakt. Var han hittade motivationen att komma tillbaka till landslaget. Hur han klarar livet som pappa. Lite mera djup hade suttit fint, även om de fullständigt osannolika mål han gjort förtjänar att visas många gånger. Men inte en miljard gånger. I ultrarapid. Och superultrarapid. Och i animerade stillbilder. Gäsp.
Och när det är som mest långtråkigt sitter jag och funderar på vem han mest lik. Hulken eller matadoren i Tjuren Ferdinand?



Övriga tv-program är inte mycket att hänga i gran. Blir särskilt tydligt när man är sängliggande. Kollar tv-tablån, flippar lite med fjärrkontrollen och inser att det mest är skräp. Och Big brother har nu blivit porr-tv. På riktigt. Ja, vad gör man inte för att locka tittare? Om nu någon är intresserad. 
Sen undrar jag hur mycket vanliga människor som ska göra olika saker i tv vi orkar med? Hur låg nivå ska vi behöva acceptera? Det lagas mat, bakas, sjungs, jagas spöken, dejtas, kn---as, jordbrukas, dansas, körs bil, modellas och nu ska tydligen hela Sverige sy också.
Jättestor gäsp.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.