Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

torsdag 2 oktober 2014

Rätt & riktigt

Man får arbeta för brödfödan och inte vara en lathund...

Inser allt oftare att jag är oerhört gammalmodig. Är man uppfostrad med uttryck som Ärlighet varar längst eller Man får arbeta för brödfödan eller Sparsamhet är en dygd och så vidare, kanske det inte är så konstigt att man emellanåt blir arg.
Skitförbannad, kan man säga.
Det fick man inte säga när jag var liten. Då fick man svart tunga. Fanns även inslag av hot i meningen ”den som svär kommer inte till himlen”. Typ.

I dag verkar det helt okej att ”sjukskriva sig” utan att vara det allra minsta sjuk. Dåligt väder under semestern, för få semesterdagar, tråkiga arbetsuppgifter eller bara som hämnd mot en kufig chef verkar vara helt godkända diagnoser. Utan den minsta tanke på hur kul det känns för företagaren att behöva betala en veckas lön utan att få nåt gjort. Eller hur kul det känns för arbetskamraterna som ofta får jobba extra för att täcka upp för den som är ”sjuk”.
Skum inställning.

Kanske är det också den ganska stränga uppfostran som gör mig skitarg när jag ser alla tiggare? Spelar ingen roll av vilken nationalitet, jag blir lika provocerad av alla som ber mig om pengar. I morse när jag gick ner och handlade pågick storgräl vid busstorget. Nio tiggare som högljutt diskuterade, gissar jag, vem som skulle sitta var och vem som skulle ha kryckorna. En var redan utdelad och låg bredvid tiggare ett strax utanför gångtunneln. Det är antagligen lättare att sitta med en krycka än att gå med den. Behöver man ju inte hålla reda på vilket ben man ska halta med. Tanten vid brevlådorna hade ingen krycka idag, hon har uppenbarligen piggat på sig för nu gick hon en liten runda och plockade tomburkar i en Ikea-kasse. Övriga åtta rumäner var, som sagt, inbegripna i ett storgräl. Två kryckor skulle fördelas mellan dessa åtta. Hur det gick? Ingen aning. Men tanterna var ganska snygga i likadana sammetskjolar.
Och än en gång tänker jag på det som är värre, vad de gör när de inte tigger; bosätter sig i parker och naturreservat där de eldar, bajsar och skräpar ner.
Tvivlar inte ett ögonblick på att de har de förfärligt fattigt och eländigt, men det borde vara en angelägenhet för rumänska staten och EU att ta itu med.

Jag skänker gärna pengar till olika hjälporganisationer, men jag blir nästan lika provocerad som av tiggarna på gatan när mina gåvor betraktas som carte blanche att störa mig i tid och otid. Läkare utan gränser, Hjärt-Lungfonden, Rädda Barnen, Röda Korset, Cancerfonden, Barncancerfonden…jag kommer inte ihåg alla jag skickat pengar till. Alla, utan ett enda undantag, har därefter tagit sig friheten att ringa hem, ringa min mobil, skicka mejl och skicka brev. Jag blir galen. G-A-L-E-N. Ingen annan som reagerar likadant?

Å andra sidan har den här gammaldags uppfostran inte gjort mig till någon egenutnämnd polis. Såna är bara FÖR jobbiga. Som invandrargrabbarna i BMWn som nästan körde på maken som straff för att han gick vid sidan om övergångsstället och inte PÅ övergångsstället. Och skrek och gestikulerade helt vilt. Eller som tanten vi cyklade förbi på väg in till stan. Hon blev helt galen och skrek att ”det är ju märkligt att man inte ska få gå här i lugn och ro utan cyklister, det är faktiskt GÅNGBANA här och ingen CYKELBANA”. Men ursäkta oss liksom, på vilket sätt störde vi? Det var inte precis Giro d’Italia som svischade förbi. Vi plingade inte ens med ringklockorna. Dessutom är det en kombinerad gång-/cykelbana. Undrar vad hon led av? Eller folk som ställer sig och råskäller på hundägare med lösa hundar som inte gör ens en fluga förnär, som helt lugnt går bredvid sin ägare lika fint som om de gått kopplade. Polis polis potatisgris.
Mår man bättre när man har skällt ut någon? Känner att man har gjort en stor insats? Där fick dom! Minsann. Eller vad?

Sen undrar jag hur alla som röstade på MP känner sig idag. Dörrmatteparti var det någon som skrev häromdagen. Och i går sa Björklund att ”den nya regeringen startar med en rejäl härdsmälta”. Vad var det de kom överens om när det gäller kärnkraften egentligen? Beror på vem man frågar. Skumt.
Undrar också hur alla som röstade på S känner sig idag. Den sänkta krogmomsen blir kvar, liksom RUT. Som S har varit så oerhört förbannade på och velat ha bort.
Jovisst, i alla relationer gäller att kompromissa. Man kan inte alltid få sin vilja igenom, det är ge och ta hela tiden. Men ändå. Hur mycket oreda orkar svensken med?

SAAB eller NEVS som de väl egentligen heter, som har fler liv än en vanlig katt, har nu sparkat 155 personer från fabriken i Trollhättan. Ekonomin är körd i botten. Kan kanske delvis bero på att styrelseordföranden har kvitterat ut en miljon kronor. I månaden. 18 mille totalt.
Sjukt. Säger jag bara. S-J-U-K-T.

Ännu sjukare är bilderna på kvinnan som drabbats av bubbelsjuka. Googla på det, den som känner för ett lätt illamående.

Aftonbladet gör tv av folks ilska mot TV3s programserie Jagad av hundar. Och idag ryter även Fredrik Steen ifrån. Bra där, Fredrik!
Lägg ner skiten.
Nu.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.