Gratis är inte gott

There is no such thing as a free lunch går på tvärs mot tesen att Gratis är gott. Det är väldigt få saker i livet som är gratis. Antingen kommer det surt efter, eller så är det någon annan som pröjsar.

När man börjar rota i vårbudgeten, bakom plakatpolitiken, dyker en del frågor upp. Vän av ordning kan exempelvis undra varför man skjuter till drygt en miljard till de redan skyhöga kostnaderna för läkemedel. Jo, vänsterns krav på gratis läkemedel till barn kostar betydligt mer än man räknade med. Varför har kostnaderna skenat? Får barn i sig mer läkemedel än de behöver? Eller skriver läkare ut recept till 17-åringar som egentligen är avsedda för föräldrarna? Och varför genomfördes detta över huvud taget? Maximalt kostar läkemedel 2 200 kronor per år. Har man ett eller tio barn är kostnaden densamma. Det är 183 kronor per månad. Den som inte har råd med det kan ansöka hos kommunen om att slippa betala. Så varför lägga miljarder på detta? I stället för att kanske se till att fler får tillgång till svindyra cancerbehandlingar (som många nekas idag av kostnadsskäl).

Apropå cancer och kostnader. En sak som förvånat mig är hur dyrt det kan bli att vara på väg att dö. En människa som man inte kan bota hamnar på sjukhem eller hospice för palliativ vård. Det kostar 100 kronor per dygn. Om man skulle råka vara aningen för ”frisk” för sjukhem, men ändå döende, placeras man i stället på ett gruppboende och får betala 10 000 kronor/månad för ett omöblerat kyffe.

För ett par, där den ena är frisk och den andra är sjuk, kan detta bli ekonomisk katastrof. Dels ha kvar alla kostnader för det gemensamma hemmet (sjunker bara marginellt, t ex matkostnaderna) och dels tvingas betala tiotusen för vård och omsorg. Plus eventuella undersökningar, läkemedel osv.

Demensvård verkar vara ett alternativ för virrvanten på andra sidan Atlanten. En psykiater har kollat hans beteende och uttryckt oro för hans allt sämre närminne. Som när han blev ombedd av en liten kille att signera en av sina röda kepsar, skrev sin autograf och kastade iväg kepsen ut i folksamlingen. Stackars den lille killen. Inte nog med att han inte fick någon autograf, han blev av med sin keps också.

Men vägglössen där borta mår finfint. De är större, starkare och har mer motståndskraft mot bekämpningsmedel än tidigare. Mer än hälften av de som besprutas överlever. Grattis alla som ska bo på hotell i USA. Fast snart blir det väl inreseförbud för alla européer också. Vi har ju en massa terrorister här, som skulle kunna få för sig att dra västerut.

Och snart får medierna hitta på nåt annat ord än ”magiskt” att slita ut. Allting är fantamej magiskt just nu. Sommarstugor, kläder, inredning, mat, vin, händelser, människor… GAH!

Pedofiler är samhällets mögel, kan jag tycka. Absolut lägsta formen av liv. Nätet är en tillgång när man ska leta rätt på de här dårarna, liksom att nätet är en tillgång då de ska hitta både offer och likasinnade. Avslöjandena gör att folk kanske blir misstänksamma i överkant. Som receptionisten som ringde polisen strax efter att en pappa checkat in med sin 13-åriga dotter. Alltså. Hjälp.

Halva Sverige har övervikt eller fetma. Inte så konstigt med alla storförpackningar med chips och godis (nä, det är INTE fredagsmys), alla ät-så-mycket-du-vill krogar och allt stillasittande. Jag möter i princip dagligen föräldrar som kör sina barn i diverse vagnar (trots att ungarna verkar fullt kapabla att gå) och själva ägnar sin lediga tid åt att sitta i soffan och surfa eller kolla på TV. Sen blir det som det blir.

Liksom.

Gustav Fridolin – herr Jag-ska-fixa-svenska-skolan-på-100 dagar – vill nu att man ska lotta in elever i de skolor som har fler sökande än platser. Är det inte bättre att avskaffa valfriheten helt och hållet i stället? Man tvingas gå i den skola som ligger närmast bostaden. Det blir väl det mest rättvisa? Ingen får bestämma själv, liksom. Utom de som kan betala privatskola förstås. Som inte på något sätt ska finansieras med statliga eller kommunala medel. Återgång till forntiden.

Kronprinsessan Victoria är på besök i Japan. Den japanska prinsessan Takamado är känd för sin förkärlek för fester och nöjen och kallas för ”partyprinsessa”. Hon är 63 år. Så himla coolt. Age is just a number.

Och ”lyxmiddagen” hon bjöd Victoria på var säkert inte gratis. Inte för skattebetalarna i alla fall.

Nej, nu gäller skärpning. Jag har baske mig inte tid att sitta här och gnälla.

Inte råd heller. Ingenting är gratis.

Nästan.

Rätt & riktigt

Man får arbeta för brödfödan och inte vara en lathund...

Inser allt oftare att jag är oerhört gammalmodig. Är man uppfostrad med uttryck som Ärlighet varar längst eller Man får arbeta för brödfödan eller Sparsamhet är en dygd och så vidare, kanske det inte är så konstigt att man emellanåt blir arg.

Skitförbannad, kan man säga.

Det fick man inte säga när jag var liten. Då fick man svart tunga. Fanns även inslag av hot i meningen ”den som svär kommer inte till himlen”. Typ.

I dag verkar det helt okej att ”sjukskriva sig” utan att vara det allra minsta sjuk. Dåligt väder under semestern, för få semesterdagar, tråkiga arbetsuppgifter eller bara som hämnd mot en kufig chef verkar vara helt godkända diagnoser. Utan den minsta tanke på hur kul det känns för företagaren att behöva betala en veckas lön utan att få nåt gjort. Eller hur kul det känns för arbetskamraterna som ofta får jobba extra för att täcka upp för den som är ”sjuk”.

Skum inställning.

Kanske är det också den ganska stränga uppfostran som gör mig skitarg när jag ser alla tiggare? Spelar ingen roll av vilken nationalitet, jag blir lika provocerad av alla som ber mig om pengar. I morse när jag gick ner och handlade pågick storgräl vid busstorget. Nio tiggare som högljutt diskuterade, gissar jag, vem som skulle sitta var och vem som skulle ha kryckorna. En var redan utdelad och låg bredvid tiggare ett strax utanför gångtunneln. Det är antagligen lättare att sitta med en krycka än att gå med den. Behöver man ju inte hålla reda på vilket ben man ska halta med. Tanten vid brevlådorna hade ingen krycka idag, hon har uppenbarligen piggat på sig för nu gick hon en liten runda och plockade tomburkar i en Ikea-kasse. Övriga åtta rumäner var, som sagt, inbegripna i ett storgräl. Två kryckor skulle fördelas mellan dessa åtta. Hur det gick? Ingen aning. Men tanterna var ganska snygga i likadana sammetskjolar.

Och än en gång tänker jag på det som är värre, vad de gör när de inte tigger; bosätter sig i parker och naturreservat där de eldar, bajsar och skräpar ner.

Tvivlar inte ett ögonblick på att de har de förfärligt fattigt och eländigt, men det borde vara en angelägenhet för rumänska staten och EU att ta itu med.

Jag skänker gärna pengar till olika hjälporganisationer, men jag blir nästan lika provocerad som av tiggarna på gatan när mina gåvor betraktas som carte blanche att störa mig i tid och otid. Läkare utan gränser, Hjärt-Lungfonden, Rädda Barnen, Röda Korset, Cancerfonden, Barncancerfonden…jag kommer inte ihåg alla jag skickat pengar till. Alla, utan ett enda undantag, har därefter tagit sig friheten att ringa hem, ringa min mobil, skicka mejl och skicka brev. Jag blir galen. G-A-L-E-N. Ingen annan som reagerar likadant?

Å andra sidan har den här gammaldags uppfostran inte gjort mig till någon egenutnämnd polis. Såna är bara FÖR jobbiga. Som invandrargrabbarna i BMWn som nästan körde på maken som straff för att han gick vid sidan om övergångsstället och inte PÅ övergångsstället. Och skrek och gestikulerade helt vilt. Eller som tanten vi cyklade förbi på väg in till stan. Hon blev helt galen och skrek att ”det är ju märkligt att man inte ska få gå här i lugn och ro utan cyklister, det är faktiskt GÅNGBANA här och ingen CYKELBANA”. Men ursäkta oss liksom, på vilket sätt störde vi? Det var inte precis Giro d’Italia som svischade förbi. Vi plingade inte ens med ringklockorna. Dessutom är det en kombinerad gång-/cykelbana. Undrar vad hon led av? Eller folk som ställer sig och råskäller på hundägare med lösa hundar som inte gör ens en fluga förnär, som helt lugnt går bredvid sin ägare lika fint som om de gått kopplade. Polis polis potatisgris.

Mår man bättre när man har skällt ut någon? Känner att man har gjort en stor insats? Där fick dom! Minsann. Eller vad?

Sen undrar jag hur alla som röstade på MP känner sig idag. Dörrmatteparti var det någon som skrev häromdagen. Och i går sa Björklund att ”den nya regeringen startar med en rejäl härdsmälta”. Vad var det de kom överens om när det gäller kärnkraften egentligen? Beror på vem man frågar. Skumt.

Undrar också hur alla som röstade på S känner sig idag. Den sänkta krogmomsen blir kvar, liksom RUT. Som S har varit så oerhört förbannade på och velat ha bort.

Jovisst, i alla relationer gäller att kompromissa. Man kan inte alltid få sin vilja igenom, det är ge och ta hela tiden. Men ändå. Hur mycket oreda orkar svensken med?

SAAB eller NEVS som de väl egentligen heter, som har fler liv än en vanlig katt, har nu sparkat 155 personer från fabriken i Trollhättan. Ekonomin är körd i botten. Kan kanske delvis bero på att styrelseordföranden har kvitterat ut en miljon kronor. I månaden. 18 mille totalt.

Sjukt. Säger jag bara. S-J-U-K-T.

Ännu sjukare är bilderna på kvinnan som drabbats av bubbelsjuka. Googla på det, den som känner för ett lätt illamående.

Aftonbladet gör tv av folks ilska mot TV3s programserie Jagad av hundar. Och idag ryter även Fredrik Steen ifrån. Bra där, Fredrik!

Lägg ner skiten.

Nu.

Fattiga och rika

Härom dagen läste jag att Sverige är bland de länder med lägst antal lågavlönade i EU. Man räknar andelen anställda med lön som understiger medianen med visst antal procent (jag och siffror...). Vi har det med andra ord ganska gott ställt, generellt, här i landet. Och det har nu alla ekonomer konstaterat, de som har arbete har fått det bättre de senaste åren och därmed dragit ifrån alla som är arbetslösa, långtidssjukskrivna och pensionerade. Någonstans är det väl ändå så att det ska löna sig att arbeta? Hur motiverar man annars relativt trötta ungdomar? Näää men jag klarar mig på bidrag....gäsp.... Typ. Däremot behöver vi verkligen göra något åt den stenhårda arbetsmarknaden. Borde det inte finnas plats även för dem som inte kan jobba minst 100 %?
Och varför tvingas anställda arbeta övertid jämt i stället för att avlastas av några fler anställda?
Och varför i allsin dar kan man inte omfördela stålar så att man kan anställa fler i vård och omsorg där det är personalbrist i stället för att betala folk som går arbetslösa? Jag fattar inte.
Från vänsterflanken hörs allt som oftast kritik mot att regeringen avskaffat både arvskatt och förmögenhetsskatt. De rika skor sig på de fattigas bekostnad. Den argumentationen får mig alltid att tänka på ett mejl som dök upp för ett par år sedan.
Här kommer det i repris:

"10 glada personer går ut för att äta middag tillsammans. Notan blir 1000 kr. Notan delas på samma sätt som skatt betalas:
- De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting
- Den 5:e betalar 10 kr
- Den 6:e betalar 30 kr
- Den 7:e 70 kr
- Den 8:e 120 kr
- Den 9:e 180 kr
- Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr

De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren:
– Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i fortsättningen.

En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och det är nu det händer grejer. Man vill fortfarande betala middagen såsom skatter betalas.
De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra 6 göra? Hur ska de dela upp rabatten på 200 kr så att alla får sin del? De inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.

Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknar ut de belopp varje person skall betala. Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis.
Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.
Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis. Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat...
– Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen. Han pekar på den 10:e och säger:
– Men han sparar 70 kr!
– Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.
– Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20? De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.
– Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.
– Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!

De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och kallar honom för allt möjligt och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.
Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt:
Det fattas 520 Kr... "

Tänkvärt.

Eller hur?