Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

söndag 16 januari 2011

Mediamakt och bitter glöd


DNs söndagsbilaga borde vara något man gottar sig åt hela söndagen. Tyvärr innehåller den en massa skräp. Fem sidor (F-E-M!) om en inredare från tv som ska börja "sitt nya liv". Fullständigt meningslöst reportage. Passar i min things-I-don't-give-a-fuck-about-notebook.
Därpå följer ett tre sidors reportage om Eva Gabrielsson.
Alltså, har hon inte fått nog med publicitet snart?
När tröttnar en människa på att vara bitter?

Skavlan ställde ett antal mycket relevanta och intressanta frågor till henne i fredagens program. Är det inte olagligt att behålla ett manus som någon annan äger, till exempel. Eller frågorna om vad det är hon tycker är så himla dåligt med hur Stieg Larsons far och bror förvaltar Millenium-trilogin och vad hon vill att de ska göra, eftersom hon säger nej till allt de föreslår. Hon satt och åbäkade sig och verkade tycka att hon var rolig. Det var hon inte. Det enda konkreta hon kunde komma på var att översättningen till engelska var dålig. Samt att hon gärna ville stoppa varenda författare som skriver om hennes Stieg. Nu funkar väl inte tryckfriheten riktigt på det viset...
Det finns en massa frågor som aldrig kommer att få svar. Vad Stieg tyckte får vi aldrig veta, vi får bara Gabrielssons åsikter och tolkningar. År ut och år in.
Stieg Larson kanske skulle tycka att hans pappa och bror sköter sig utmärkt.
Skavlan avslutade samtalet med Gabrielsson med att fråga om hon är bitter.
- Nej, svarade hon.
Eller hur.

Assanges advokater hänger ut kvinnorna som anmält karl'n för våldtäkt. Genast infinner sig funderingar på om det finns fler kvinnor som egentligen velat anmäla honom men inte vågat. Som har varit medvetna om hur de skulle bli behandlade.
Hur advokaterna kommit fram till att allt är den svenska åklagarens fel får jag inte ihop. Advokater verkar ha en alldeles egen logik.

Vargkramare har flängt runt vid norska gränsen och försökt skrämma över vargarna till Norge. Det är väl inte särskilt djurvänligt?
Intressant i hela den infekterade debatten är att studera tidningarnas listiga knep för att bilda opinion. DNs bildpubliceringar visar med all önskvärd tydlighet var tidningen står. En kvinna som kramar ett lamadjur är EMOT jakt. En man i snickarbrallor, rutig skjorta och ölmage avporträtteras underifrån och är FÖR jakt. Genomskinligt.

SD menar att invandrarna är ett hot mot Sveriges framtid. Invandrarna utgör 4 procent av befolkningen. Rädda landet - stoppa invandringen. Det är lika naivt och korkat som att tro att man löser problemen med hundar som bits genom att förbjuda ett litet antal raser som står för 5 procent av alla bitskador. Och inte vet jag hur jag fick till den kopplingen. Kan vara sista glaset Auschentoschan på småtimmarna. Eller att vi inte har något varmvatten idag.

"Stjärnorna på slottet" verkar slå över till att bli forum för självömkan och timme-till-förfogande för att ge igen för gammal ost.
Det var väl inte riktigt meningen?

Ranelid - mannen som gav hybris ett ansikte. Han tror på fullt allvar att någon i publiken betalat inträde enkom för att få håna honom i direktsändning. Det skulle ju kunna vara så att publiken gillar showen och såg det komiska i hr Ranelids rumbaförsök.
Hur vet han att det var ett hånskratt? Att den skrattande människan är en "huligan" och "inte frisk" och att skrattet var ämnat att få Ranelid ur balans?
Har dansandet givit honom ännu ömmare tår?
Är det förresten möjligt?

Helena Seger är vald till Sveriges bäst klädda kvinna av tidningen Elle. Öh?
Jag måtte ha missat alla välklädda tillfällen. Ullared, brukar jag tänka när jag ser henne. Kan utmärkelsen ha varit ett tack-så-mycket för den exklusiva intervjun som Elle fick? Nä, så illa kan det väl inte vara?
Och vadå "Sveriges" förresten. Bor inte hon i Italien?

Dummast hittills i år: familjen som hämtade in klotgrillen och hade grillfest inomhus. Nio personer till sjukhus.
Hjälp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.