Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

fredag 31 juli 2015

My way



En sak jag funderar en hel del på är hur det kommer sig att det finns så många människor som tycker att omgivningen ska anpassa sig efter dem. Den ultimata egotrippen, liksom.
JAG har oerhört specifika krav på vad jag äter, därför kräver jag att skolan/personalmatsalen/värdfolket rättar sig efter det och lagar särskild mat enbart till mig.
JAG har oerhört stort behov av personligt utrymme, därför upptar jag fyra säten i tunnelbanevagnen/två säten på bussen/ett bord för 5 på krogen.
JAG tycker om att gå halvnaken och jag KRÄVER att få besöka kyrkan/restaurangen/templet i minishorts och kort linne.
En sak är väl om man har svår nötallergi och kräver att det inte serveras jordnötter på flyget, men alla andra skumma krav som människor kan få för sig att ställa. Bara för att. Jag fattar inte.

Det här med Prideveckan då. Helt rimligt att alla människor omfattas av samma lagstiftning och har samma rättigheter och skyldigheter oavsett hur de väljer att leva sina liv. Och med vem. Men jag tänker, är det nödvändigt att hänga ut alla företag, organisationer, politiker m fl som inte ”går i tåget”. Att man inte ”går i tåget” behöver väl inte betyda att man är homofob? Jag inser vikten av att offentliga personer stöder både den ena och den andra minoriteten, men you have made your point. Liksom. Borde man inte i stället anordna en aktivitet som förespråkar tolerans och respekt för alla sina medmänniskor? Oavsett läggning, fysisk förmåga och ursprung. Som dessutom skulle kunna påvisa att det faktiskt är okej att vara ”vanlig” också. Det är ju nästan så att man förväntas be om ursäkt om man inte tillhör någon liten förbisedd kategori.

Nåja.
I den lilla världen där jag befinner mig, blir jag alltid lika glad när människor i serviceyrken faktiskt har fattat grejen. Efter vattenskadan har nu återställandet kommit så långt att vi ska tapetsera väggen som skadades. Men var köpte vi tapeten sist? Idag finns det typ en miljard olika tapeter att välja bland. Jag gav upp efter en timmes googlande. Tog en bild på väggen och skickade till Caparol i Sumpan. Det tog högst 10 minuter för dem att leta rätt på tapeten, få fram ett pris och lägga en beställning. Suveränt!

Sen återstår bara att kräva Klimatrör på ersättning för alla kostnader. Wish me luck, säger jag bara. Hittills har de inte ens svarat på några mejl. Bara sagt ”vi uttalar oss inte om ärendet förrän ansvars frågan är utredd”.
Suck.

Djup suck också över alla företag som prenumererar på nyheter ur bilregistret. Och som inte ett skit respekterar NIX.
Suck igen.

Feta rubriker blev det häromdagen när en femåring blev biten av en hund. Hund-bet-barn säljer alltid lösnummer. Eftersom det varken stod pit bull eller rottweiler i rubriken blev man extra nyfiken. ”Attackerad” fick dock till och med Svenska Dagbladet in i ingressen men lokaltidningen meddelade att femåringen inte fick några skador och man vet inte vem vare sig hunden eller ägaren är. Hörde jag nyhetstorka?

Störst, flest och mest spridda nyheten denna vecka torde vara den om den amerikanske tandläkaren som sköt lejonet Cecil i Zimbabwe. Bedrövligt att över huvud taget hålla på med nöjesjakt av hotade arter. Men därifrån till att, som en drös djurrättsaktivister, kräva att man skjuter tandläkaren är faktiskt att sänka sig till en rent primitiv nivå. Och jag undrar, går alla djurrättsaktivister i gummistövlar eller tygskor och äter vegankost? Och ingen enda en av dem kan givetvis ha några husdjur, det är ju emot deras grundläggande principer. Men, var och en blir ju salig på sin tro.

Själv tror jag på sol och vackert väder till helgen.
Och har jag fel så är inte det någon katastrof. Jag har bara varit glad i onödan då.

Dagens märkliga ord och uttryck:
·      Det märkliga kurvknepet (handlade inte om Formel-1)
·      Skapade läppkaos (nån såpa-brutta)
·      Superknep (hur man skalar vitlök jättefort, varför man nu ska göra det)
·      Kräkkaos (på turistort i Bulgarien)
·      Svenska polisskandalen (rapparen Snoop Dogg drogtestades i Uppsala, vad är det för skanalöst med det? Snabbtestet visade dessutom att han var hög.)
·      Gymbojkott (man kan få superkropp utan att träna)

Slutligen: Det enda ord som är okej att särskriva är vinäger.
Trevlig helg!

tisdag 28 juli 2015

Hat, hämnd och ondska


Så ska dom tas...

 Tidningarna har under sommaren ägnat spaltkilometer åt olika typer av brottslighet som gjort mig illamående. På riktigt. Möjligt att det tar extra hårt att läsa om mord, misshandel och hat mellan människor när tiden är som allra vackrast. Hur sjuk är man om man mitt i allt detta vackra kan göra en annan människa illa? Med berått mod? Vissa gånger kanske det är en ingivelse (hur man nu plötsligt kan komma på att man ska slå ihjäl någon?), andra gånger verkar det vara ett resultat av lång tid av hat. Och jag tänker; hur orkar man hata någon så mycket att man till slut använder fysiskt våld? När börjar hatet bli rent ohälsosamt?

Alla bomber i och kring Malmö. Vad vill gärningsmännen med dem? Annat än att skrämma vettet ur folk.
De två barnen som med bara några veckors mellanrum mördades i närliggande förorter utanför Stockholm. Pappa och styvpappa (eller hyresgäst, uppgifterna går isär om vilken relationen mannen hade till barnets mamma) är häktade, misstänkta för mord. Vilka monstermänniskor kan ha ihjäl ett barn?
Visserligen kan barn under vissa perioder av sin mognadsprocess vara grönjävliga och föräldrarna önskar dem dit pepparn växer, men det är ju mer en uppgiven frustration. Något som alla föräldrar går igenom.

Vårdnadstvister lär kunna framkalla en förfördelad förälders allra sämsta sidor och i många fall där barn mördas ligger det en vårdnadstvist i botten. Jag fattar inte varför man inte kan göra som i Australien. Innan någon rättslig instans ens prövar frågor om vårdnad ska föräldrar delta i familjeterapi under minst ett år och själva försöka hitta en lösning på hur ansvaret för de gemensamma barnen ska se ut. Meningen är att de vuxna ska upphöra med smutskastning och lägga sina kränkta känslor åt sidan och fokusera på vad som är bäst för barnen. Klokt.

Och nu är det Pride-vecka och många är de som kan vittna om diskriminering, hat, våld, hot mm. Hur kan man över huvud taget hata hur andra lever sina liv? Vem som gör vad med vem är högst ointressant för alla utom för de direkt inblandade. Kan jag tycka.
Jag kan också tycka att det är ett märkligt sätt att söka acceptans för sina sexuella preferenser genom att bära chaps utan något under och grovhångla på ett lastbilsflak genom hela stan. Har svårt att se hur en slik demonstration kan väcka sympatier eller omvända en ultrakonservativ.

Och emellanåt kan jag undra hur det kommer sig att vissa grupper i samhället får så mycket medial uppmärksamhet, medan andra knappt märks trots att de är större. Sjuksköterskorna till exempel. Hur bär de sig åt? Vecka efter vecka. En specialistsköterska har 34.000 kronor i månaden i ingångslön. Det är inte så himla dåligt tycker jag.
Bröstcancer. En hel månad ägnas åt jippon och annat för att dra in pengar till forskning. Tarmcancer, vår tredje vanligaste cancerform, har EN DAG per år. Någon som vet när den infaller? Nä just det.

Men apropå hat och minoritet. Läste en ung döv tjejs blogg häromdan. Hon hatar alla hörande, skriver hon. Och hon kommer att fortsätta hata alla hörande. Det är ju hennes val. Men det känns lite som att dricka gift och hoppas att den man hatar ska dö. Har hat någonsin löst några problem? Väckt respekt? Ökat förståelsen människor emellan?

Man kan hata knott, fästingar och mördarsniglar också. Det hjälper inte heller.

Jodå. Även idag har jag hittat några skumma uttryck i tidningarna.
·      Årets fetaste låt (missat sommarens alla bantningstips?)
·      Godartad fettumör (ingen aning om vad det kan vara)
·      Världens sällsyntaste kort (kan man böja sällsynt?)
·      Skräckskada (fotbollsspelare bröt benet)
·      Ikonens porrkupp (nån travtränare som uppkallar föl efter ”vuxenskådisar”)
·      Söta familjetatueringar (om David Beckham)
·      Nakenklänning (Jennifer Lopez, se bild ovan). Klänning å klänning vet jag väl inte

Och smörbullen Samir har blivit av med en keps. Han har anmält stölden till polisen. Borde finnas viktigare saker snuten kan ägna tid åt, eller? Dessutom ser man ut som en byfåne i keps. Särskilt om den sitter bakåfram.

onsdag 22 juli 2015

Att tänka stort

Bra ställe för stora och små tankar
Nu är det slut på friden. Jag är på hugget igen. Ibland måste man ta en paus, fundera över stort och smått och kanske inte prata så mycket. Eller skriva. För det är ju som någon klok man, eller kvinna – jag minns inte, sa en gång: när man pratar får man ju bara höra sånt som man redan vet, om man lyssnar lär man sig något nytt. Å andra sidan (jag ääääälskar att hitta motsatsen till något jag läser, ser och hör) kan man lära sig något nytt om både sig själv och sin omgivning när man pratar. Eller skriver. Eller tänker.

Nåväl.
Det blev lite för mycket under våren och försommaren för att jag skulle orka reta upp mig. Eller tänka på något annat än det som pågick just för tillfället. Men nu har vi reparerat det mesta som hantverkarna ställde till (ja, förutom att kakla om badrummet), bråkat klart med Trygg Hansa om ersättningen och köpt ny mulltoa, diskmaskin och bil. Så nu kan jag återgå till det sedvanliga muttrandet. Innan jag tar itu med att kräva Klimatrör på ersättning för vattenskadan som unge herr rörmokarklanten ställde till.

Den sedvanliga nyhetstorkan infann sig traditionsenligt runt midsommar och semestervikarierna slår knut på sig för att krama fram en spalt om just ingenting. Senast i går höjde jag ögonbrynen när jag i nån kvällstidnings nätupplaga klickade på rubriken ”Därför hölls hans sjukdom hemlig”. Alltså, jag fattar inte att jag fortfarande någonstans lite enfaldigt tror att jag ska få svar. Innehållet löd: Robert Broberg led av en ovanlig form av parkinson och ville inte att någon utanför den innersta kretsen skulle få reda på det. Punkt. Man kan möjligen imponeras av att någon över huvud taget kan klämma fram flera hundra tecken om det genom att säga exakt samma sak med lite olika formuleringar.

Eller som Aftonbladet-rubriken ”Det här får du INTE göra på balkongen” som sedan serverar slutsatserna att man får väsnas, supa, grilla, röka och sola naken på balkongen så länge det inte stör grannarna. Och allt är subjektivt. Jaha?

Eller nyheten om att ”Knarkkungen greps – i bara mässingen”. Det gjorde han inte alls. Det syns tydligt på bilderna att han hade jalingarna på sig. Bara mässingen means naken. Varför heter det mässingen förresten? Det måste jag googla.

Några nya uttryck som jag sett, också dem i kvällstidningarnas nätupplagor (jag VÄGRAR betala för skräpet man får i pappersupplagorna) är:
·      Seriebajsare. Japp, det stod så. Handlade om någon som gick omkring och bajsade på golvet på olika ställen. Finns det även massbajsare? Undrar man. Eller inte.
·      Rullstolsbluff. Någon som låtsades vara förlamad och avslöjades. Tror jag. ”Flash är för gammalt” sa min dator när jag klickade på filmsnutten. Det är nog jag också…
·      Gentlemannarånare om Clark Olofsson. Yeah right.
·      Superkolhydrater som är detsamma som powermat. Så nu vet man det.
·      Saxofuckingfonen. Orkade jag ens bry mig tillräckligt mycket för att fatta? Nä.

Sen undrar jag över hur svårt det kan vara att skilja på de och dem. Och på sin och hans/hennes. Allra svårast verkar det vara att skilja på var och vart. Stön.

Tidningarna sätter också stackars vikarier (får man anta, för vilken fast anställd murvel skulle acceptera sån skit?) på att leta fram statistik över alla möjliga märkliga saker. Betalar man lite extra kan man få veta vilka par som tjänar mest i olika kommuner, vid vilken ålder ungdomar flyttar hemifrån i olika EU-länder och hur länge olika slags mat håller sig i frysen. Man dammar av gamla husmorstips, bantningstips och kakrecept samt recenserar snapsvisor och badplatser.

Och det var väl tur att Greklandskrisen löstes (nåja) innan Sverige stängde för semester på riktigt. Å andra sidan finns det hur många kändisar som helst som anser sig kunna göra knivskarpa nationalekonomiska analyser. Suck. Varför kom inga liknande förtrytsamma fördömanden när USA höll på att krascha hela världsekonomin? Den finanskrisen vågade ingen ge sig på att analysera. Men grekerna ska man håna och hudflänga. Ja visst, de har levt över sina tillgångar och att skattefuska är en nationalsport men varför har EU lånat ut pengar när man redan från början kände till det ekonomiska läget? Om jag lånar ut tiotusen till en uteliggare är det knappast någon som skäller på uteliggaren när han/hon inte betalar tillbaka. Jag får typ skylla mig själv som inte kollar upp betalningsförmågan… Har Tsipras kollat om Apple vill köpa ön Ios, förresten? Moahaha.


Nåja. Det enda vettiga jag läst i nån tidning på flera dar är att det är helt galet att trycka i sig en massa kosttillskott om man inte tränar på elitnivå eller av olika skäl inte kan äta en varierad kost. Jag säger bara: vavarejasa?



Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.