Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

torsdag 25 augusti 2011

Raka svar


Ibland undrar jag om människor som jobbar i företags olika kundtjänstavdelningar får gå någon form av floskelutbildning. Första lektionen är att så trovärdigt som möjligt säga "Vi jobbar på det". Lektion två är att, också det så trovärdigt som möjligt, säga "Ärendet har högsta prioritet" alternativt "Vi sätter till alla resurser för att lösa problemet". Ofta i kombination med ett antal "jag beklagar verkligen" eller, värst av allt "jag förstår att ni är upprörda".
Floskel, floskel bla-bla-bla.
Hör jag.
Inga konkreta besked. Inga raka svar. Ingen vet något och det finns heller ingen annan att fråga. Som kanske skulle kunna veta.
Och förvandlas man från vänligt frågande kund, till aningen förbannad och krävande kund riskerar man att kundtjänstpersonen slänger på luren. Som hos Bilprovningen.
Eller så blir kundtjänstpersonen stött i kanten, nästan lite gråtfärdig faktiskt.
Men alltså, är man företagets ansikte utåt och inte tål att kunderna levererar kritik, då ska man nog byta jobb, som min kloka väninna uttryckte saken.

Jag vet, det finns massor av dugliga, superduktiga, effektiva och hjälpsamma människor på alla möjliga företag i hela landet. En stor eloge till dem. De får ta mycket skit, ofta helt obefogat dessutom. Och ändå orkar de vara vänliga och hjälpsamma när nästa jobbiga kund ringer. Det är otacksamt. Det är slitigt. Precis som alla serviceyrken. Man måste nästan vara född till det och verkligen sätta en ära i att ha en nöjd kund i andra änden av luren innan man avslutar samtalet.
Dagens ros går till alla serviceminded (på ren svenska) människor.
Hoppas de har riktigt bra betalt.

Lars Ohly sa nyligen att han beklagar att han inte slutade kalla sig kommunist lite tidigare. Alltså, det spelar väl ingen roll vad man kallar sig? Det viktigaste är väl vem man är och vad man tror på? Va?

Herr Kamprad tiger som en mussla medan den ena tidningen efter den andra, mycket försiktigt visserligen men ändå, börjar nysta i de nya uppgifter som visar att han varit mycket mer aktiv i nazistkretsar än vad han tidigare sagt. Blir väl knepigare att slingra sig den här gången, kan man tänka.

Roliga barnkläder visas i DN. "Rebellmode" kallas det, färgglada döskallar på svart botten. Eller heter det dödskallar?
Kul motvikt till alla läskigt rosa och ryschiga, ljusblå och grabbiga kläder som östs över alla småknattar.

"Hushållen på sämre humör" skriver DN i dag. Lite nyfiken på vad som låg bakom den rubriken. Texten inleddes med ord som konfidensindikator, konjunkturinstitutet, prognosrevidering och och barometerindikator.
Jag la ner direkt.
Jag får dö nyfiken helt enkelt.

Dagens felläsning:
Dansk pitbull slår hårt mot pendlare.
Nä, biltull stod det.
Vadå miljöskadad...

Dagens kräkvarning:
Ett flertal lägenheter i ett flerfamiljshus i Sundsvall invaderades av konstiga larver. Det visade sig vara likmaskar från en granne som legat död i flera veckor.
Vissa nyheter kan man faktiskt klara sig utan.

Dagens raka svar på hemmaplan:
- Hjälp, jag tappade ner potatisstickan bakom spisen.
- Fan va klantigt!
Maken kan vara brutalt uppriktig ibland.


tisdag 23 augusti 2011

Trassligt värre


Ibland är det som förgjort. Har nånting börjat trassla så fortsätter det på nåt märkligt vis.
Som det här med Bredbandsbolaget, bredbandet och telefonin. Vi har fortfarande ingen fungerande telefon. Hur kul är det på en skala att det ligger ett autosvar "Numret du har ringt har ingen abonnent"? Hur många kunder jag förlorar på det törs jag inte tänka på. Det skulle ha varit igång igen för flera dagar sedan. Vad händer? Jo, Bredbandsbolaget släpper inte telefonnumret till Tele2. Bussigt.

Nog gnällt om det, men tålamodet är faktiskt slut nu.
Skäms.
Liksom.

"Vänstern har blivit en intresseförening för bidragstagare" skriver en ledarskribent i dag med anledning av Juholts sommartal.
Nej, det var inte i Aftonbladet jag läste det.

Bild på Obama i tidningen. Inte så ofta man ser en president iklädd jeans och tenniströja. Inte när han är i tjänst i alla fall. Ray Ban solglajer har han också. Undrar vad företaget har betalat för att han ska ha på sig dom?

Vad händer i Libyen? Rapporterna varierar beroende på vem som levererar dem. Det verkar i alla fall som de 42 åren med "den galna hunden" i toppen är över nu. Det var väl på tiden.

En man i 60-årsåldern har dömts till två års fängelse för våldtäkt på en utvecklingsstörd 12-årig pojke i Halland.
Alltså, hur sjuk i huvet får man vara egentligen? Finns det ingen hejd på perversionerna? Pojken utsattes för övergrepp både i bastun och i omklädningsrummet i en simhall. Så välbesökta är alltså simhallarna i Halland. Ingen varken såg eller hörde nåt. Skumt.

"Den 53-åring som högg sin sjuårige son till döds kan vara allvarligt psykiskt störd" skriver SvD. Alltså, helt frisk är man väl knappast om man gör nåt sånt? Va?

Och den 15-åring som sitter häktad för att ha placerat ut bomber på lekplatser och andra ställen i södra Stockholm mår psykiskt dåligt av att sitta isolerad, säger hans advokat. Gissa hur den 4-åring mår som fick hela handen förstörd av hans bomb.

För tredje månaden i rad får de anställda vid SAAB ingen lön. Men alltså, är det inte läge att begära eländet i konkurs snart? Hur länge ska de försöka hålla liv i den verksamheten? Ingen vill köpa bilarna. Haja. Lägg ner.

Prinsessan Madeleine ser fram emot att bli moster, skriver Expressen. Tidningen frågade henne i går. Ja, vad f-n ska hon svara?
- Jag tycker det är skitjobbigt med småungar.
Knappast.
Aftonbladet har samma citat i sin tidning och har dessutom uppmärksammat det fantastiska faktum att hon har bytt hårfärg. Oerhört intressant.

"Blondinbella" med yrkestiteln "bloggerska" (herregud) är i Schweiz för att förkovra sig på nån fin skola. Hon hann knappt mer än dit förrän hon började prata engångsligg. Snacka om att trassla till det för sig.
Hon gör skäl för namnet i alla fall.

Den så kallade Fettdoktorn, kvinnan med LCHF-dieten har fått diabetes, skriver Aftonbladet.
Där ser man. Så snopet för henne.
Och dessutom inte särskilt bra för affärerna får man gissa.

I två stora kontorsbyggnader i Paris pågår just nu ett krig om vem som kan bygga den coolaste figuren av post-it-lappar. Gigantiska gubbar täcker fönstren i de båda företagen. Tyder inte det på att personalen har för lite att göra?

Aftonbladet skriver om fobier. "Jag får panik av tuggummi" säger en intervjuperson.
Pja, har man inte större problem än så kan man väl vara ganska nöjd.
Eller?

fredag 19 augusti 2011

Ännu en fredag



Fredag, solsken och en helg som väntar. Nästan så man får ta i lite extra för att Häxan Surtant ska vakna till liv.
Minsann, hon är där inne i alla fall.

Läser om en 36-årig mamma som under fem års tid misshandlat sin son. För detta får hon 10 månaders fängelse och då ingår straff för narkotikabrott och rattfylleri. Till pojken, som i dag är 14 år gammal, ska mamman betala ett skadestånd på 57.000 kronor. Alltså. Kom hon inte undan väldigt billigt? Va?

SvD kör på med artiklar och inlägg om mobbning. "De vuxna väljer att titta bort" är en rubrik i dag. Alltså, de vuxna mobbar också sina kamrater. Hur ska de då kunna göra något åt sina mobbande barn? Samma sak med vuxna som blir mobbade. Hur sjutton ska de kunna lära sina barn att hantera en mobbare?

"Dålig valutaunion inget för Sverige" säger partiledarkandidaten Anna-Karin Hatt. En dålig valutaunion är väl inget för något enda land? En bra valutaunion däremot skulle kanske funka. Men sånt vet man ju inte i förväg. Som om alla ledarna i Europa sa; låt oss gå ihop och bilda en jättedålig gemensam valuta. Eller hur. Det var nog inte riktigt så det gick till.

Alla företag i barnbranschen gnuggar händerna och hoppas att Victoria och Daniel ska välja just deras prylar till sina kommande telningar. Alldeles säkert blir paret överöst av gratispryttlar, den marknadsföringen är väl bland det mesta man kan få till en ringa kostnad. Det vore bättre om företagen skänkte prylarna till dem som verkligen behöver i stället. Fast man kanske inte vill att ens varumärke ska förknippas med några arma ensamma morsor. Goodwill är inget svenska företag är så värst bra på.

"Sommar med Ernst", tur att de döpte om "Sommartorpet". Det var väl bara första säsongen man fixade till ett torp? Årets projekt har varit att lyxrenovera ett gammalt magasin vid sjön Saxen. Jag såg delar av programmet i går. Det blev kanonsnyggt men måste ha kostat multum. Vad ägaren betalade? Mat och husrum för tv-teamet. That's all. Jag har en känsla av att ägaren, Carl-Jan Granqvist är tämligen nöjd med den dealen. Nästa år kan de få komma till vår sommarstuga. Jag nöjer mig med en halvlyxig tillbyggnad och en pool, tack. Jag är hyfsat slängd i matlagning och gästsängarna är sköna. Deal?

Alexander Skarsgård verkar ha snöat in på att näcka i tv och på film.
Pja, inte mig emot.

Aftonbladet presenterar datoranimerade bilder på hur Victorias och Daniels bebis kan komma att se ut.
Aftonbladet!
Hjälp.

Helt klart har vi människor olika mål här i livet. Susanne, 32 från Arizona satsar på att bli den fetaste kvinnan i världen. Drömmen är att väga ett ton. Hennes barn jobbar i princip heltid med att handla mat åt sitt fetmavrak till mamma. Hon är sjukskriven eftersom hon är för fet för att jobba. Undrar vad svenska Försäkringskassan skulle säga om den diagnosen... Hon smäller i sig 21.000 kalorier om dan. Segt sätt att ta livet av sig på, kan jag tycka. Undrar om hon röker också, för säkerhets skull. Hur tänker man när man lägger upp en sån livsplan? Och drar in sina barn i skiten dessutom. Stört.

Fritt fall på Stockholmsbörsen i dag igen. Lagom kul att se pensionskapitalet gå åt skogen. Var det så himla smart egentligen, att placera folks pensionspengar i värdepapper?

Vart tredje barn känner oro inför skolstarten. Att ha fel kläder, fel prylar och att hamna utanför är några av orsakerna enligt en undersökning. Det är alltså inte själva skolan som är skrämmande, utan allt runt omkring och framför allt kamraterna.
Intet nytt under solen, kan man väl säga.
Och det allt hårdare samhällsklimatet lär inte göra saken bättre. Tvärtom.
Sorgligt.

Nä men nu får man väl jobba på ett tag innan det är dags att göra helg.
Surtant får vila upp sig ett par dagar.




torsdag 18 augusti 2011

Barn är en gåva


Jag minns inte var tavlan hängde. Rosa var den i alla fall, med en stor kakelugn i mitten. På frisen runt kakelugnens mitt satt en massa finklädda barn i olika åldrar. Och högst upp på kakelugnen stod, med snirkliga bokstäver "Många barn - en gudagåva". Den kan ha funnits hos min mormor. Hon hade sannerligen fått gudagåvor. Nio stycken, närmare bestämt. Det första kom 1918 och sedan födde och fostrade hon barn i ungefär fyrtio år. Vilken bragd.

Själv önskade jag mig fem barn när jag var liten. Pojkar, flickor eller blandat spelade ingen roll. Men fem skulle de vara. Och så skulle jag bo på en gård med kor, hästar, får, katter, hundar, höns, kaniner...
Inte blev det nåt av de drömmarna. Att gifta sig med en bonde är inte så smart om man är allergisk mot både pollen, päls och fjädrar. Och livet ville inte heller att jag skulle få några egna barn. Turligt nog har jag haft stor glädje av andras, och de av mig får jag hoppas.

Man ska inte gråta över spilld mjölk, eller vad det nu heter. Möjligt, men ibland lättar det att lipa en skvätt. Det blir inte alltid som man tänkt sig. "Lånebarnen" är vuxna nu och ett tag fick vi också vara nära nästa generation. Ett tag fanns en liten som vi älskade och som kändes som en liten person som helt och hållet var en gemensam upplevelse. Ingen av oss hade honom med sig "i boet" så att säga, han hade inga minnen av den ena eller den andra. Det var en häftig känsla. Nu är känslan, och den lille, ett minne blott. Kvar finns ett stort, sorgligt tomrum. En bister påminnelse om att vi faktiskt bara har varandra till låns. Ett tag.

Det är många tankar som väcks till liv när man ser tidningarnas löpsedlar och förstasidor i dag. Kronprinsessan är gravid och SOM alla har väntat. Det är ingen hejd på den rojalistiska yran och förståsigpåarna spår att nu får kungahuset en skjuts i positiv riktning. Underbart för dessa två människor. De ser så glada ut på bilderna. Förstås. Förutom den rent personliga lyckan att få besked att man väntar barn, har de nu uppfyllt en del av sina plikter - att avla en tronarvinge. Alltså, ingen vettig människa kan väl ändå tycka att det är förenligt med en modern demokrati att det högsta ämbetet tillsätts genom arv?
Jag vet att det är gammal fin tradition med kungahuset.
Jag har träffat både kungen och drottningen, jag har inget emot dem.
Jag har inget emot någon i kungafamiljen, man kan knappast ha det när man inte känner dem.
Men.
Att inte själv få välja vad man vill göra med sitt liv. Hur känns det på en skala? Det lilla liv som nu ska se världens ljus någon gång i mars nästa år. Han eller hon har inte en sportmössa att göra några egna val. Hela hans eller hennes liv är utstakat från vaggan till graven.

Borde man inte ta en rejäl diskussion om hur vi ska ha det här i landet? Om man tänker på all den kritik som kungen fått de senaste åren och alla mätningar som visar att svenska folket hellre vill se Victoria "på tronen", skulle man kanske välja Victoria till president? Hon är drillad till sitt ämbete sedan barnsben och är en utmärkt representant för Sverige.
Men jag tycker fortfarande att man ska få ett jobb grundat på sin kompetens och inte med hjälp av t ex kvotering eller av gamla traditioner.

Sen tror jag faktiskt inte, som Karin Thunberg och Sara Lidman tror, att barn som inte fötts sitter i träden och väntar på att de rätta föräldrarna ska dyka upp. Och när de mest lämpliga föräldrarna dyker upp, släpper de taget om träden för de vet att de kommer att hamna rätt.
Vilket nys.
Jag vet inte i vilken värld Karin Thunberg lever, inte Sara Lidman heller så länge hon var i livet, men jag tycker att det finns tillräckligt med bevis för att många barn far illa, för att kunna tro på det där med "lämpliga föräldrar". Skulle barnen i Afrika verkligen välja det liv de har nu om de haft möjlighet? Eller alla gatubarnen i Sydamerika, pedofiloffren i Thailand eller andra barn som på olika sätt blir misshandlade av sina familjemedlemmar?

Inte heller håller jag med om att barn inte kan köpas.
Adoptioner är inte gratis, inte ivf-behandlingar heller så visst kan man köpa barn för pengar. Om man inte har turen och lyckan att kunna få egna.

Ett stort grattis till Victoria och Daniel, hoppas allt går bra.
Barn är verkligen en gåva, oavsett om de kommer i ental eller flertal.
Barn är inget man "skaffar". Barn får man, i bästa fall. Om man är lyckligt lottad.
Till låns.
Ett tag.

onsdag 17 augusti 2011

"Låt va mej"



Jag minns inte om dagens rubrik är ett bokcitat eller nåt som något av barnen sa. Det är sisådär 25 år sedan de var små, så min vacklande minnesbild må väl vara förlåten.

Den som mobbas har ofta den känslan; LÅT VA MEJ, lämna mig i fred. Dagens SvD fortsätter på temat mobbning i dag och skriver att i de flesta fall får de mobbade barnen byta skola. Precis som i arbetslivet. Den som mobbas ska bort och därmed tror sig arbetsgivaren eller skolan ha löst problemet. Det har man inte. Det finns alltid nya människor att hacka på, det genomsyrar hela samhället. Bara att sätta på TVn så har man värsta sortens mobbning rätt in i vardagsrummet. Hur ska man få barn att inte mobba varandra när föräldrarna klankar ner på sina grannar/vänner/familjemedlemmar? Eller på tv-programmen. Eller på folk som passerar förtältet där man sitter och grillar. Barn gör som vuxna gör, inte som vuxna säger. Och sånt sitter i resten av livet.

"Få en pigg och tajt stuss" ropar Aftonbladet i dag. Pigg? Är det motsvarigheten till en hängig akterdel, eller?

En 30-årig svenska har anmälts för vanvård av sitt barn i USA. Mamman lämnade sin ettåring i barnvagnen utanför en restaurang. Till polisen sa hon att det är jättevanligt att göra så i Sverige.
Yeah, right.
Jag vet ingen - absolut INGEN - mamma som skulle ställa barnvagnen utanför krogen. Aldrig i livet.

En 88-årig kvinna i Hässelby missade sin sons begravning. Kvinnan sitter i rullstol och när färdtjänsten skulle hämta henne upptäckte man att rullstolen inte gick att få in i hissen. Då undrar man, har kvinnan inte varit utanför dörren sedan hon hamnade i rullstol? Arma människa.
Sen säger färdtjänsten att de inte visste att hon skulle på begravning, hade de vetat det skulle hade de "flyttat på himmel och hav" säger en ansvarig. Det hade nog räckt med ett par starka bärare för att få ner damen till taxin. Men färdtjänstens växel finns i Moldavien eller i Polen så budskapet gick väl inte fram ordentligt.

I Expressen får man i dag veta vad Carl Bildt packar i resväskan.
Som vi har undrat.
Eller hur.

Emil 18, ramlade ner från ett tak men överlevde det 16 meter höga fallet. Det blöta midsommarfirandet innehöll rökpaus på taket, som han nådde genom att klättra ut genom ett vindsfönster. Rökning är livsfarligt. Undrar om han lagt av med det nu.

Regeringen backade i går från en rad vallöften. Det var väl bra med tanke på såväl det ekonomiska som parlamentariska läget. Men jag tycker gott att de kunde genomföra skattesänkningen för pensionärer. Det har de faktiskt förtjänat.

Men vilket galet väder. Som värsta monsunregnen på sina håll. Och här bara skiner solen. Glad så länge det vädret håller till på andra platser, även om risken för översvämning just här uppe på tolfte våningen känns mimimal. Positivt tänkande.

I förmiddags brakade det till rejält i brevlådan. Färgglada vykort från semestrande vänner?
Nope.
Det var inte mindre än sju brev från Bredbandsbolaget. Ett av dem innehöll de utlovade biobiljetterna. Det var ju trevligt.
"Upplev mer" eller hur det nu var...
"Leave me alone" är en bra låt av Michael Jackson.
Låt va mej.

I say no more.






tisdag 16 augusti 2011

En galen värld



Efter flera dagars arbete med att gå igenom alla man lämnat ut sin e-postadress till, inser man att det är f-n så mycket enklare att flytta till ny postadress än till ny e-postadress. Ja, inte rent fysiskt kanske men tekniskt. Alltså, är det nån som har koll på hur många ställen man reggat sin e-post? Bara en sån sak som flygbiljetter (ja, jag brukar boka i god tid) och hotellrum (också bokat i god tid). Rätt viktigt att flygbolagen har rätt e-postadress så besked om ändrade flygtider verkligen kommer fram.
Jag är dessutom en notorisk web-shoppare. Köper böcker, skivor, filmer, datatillbehör och guvetvad på nätet. Alla dessa webshoppar måste jag nu in på och ändra min profil.
Inte gjort i ett snupetag.
Skulle pappa ha sagt.

Stefan Persson köper lyxhus för miljarder. Kul för honom. Han har åtminstone ett alldeles vanligt aktiebolag och pröjsar en ruskig massa miljoner i skatt. 880 miljoner förra året, närmare bestämt. Ingen hemlig stiftelse i Luxemburg här inte. Skänker pengar till välgörenhet gör han också. Och han har jobbat sig till varenda spänn. Varför ser man aldrig honom som någon som för ut det svenska varumärket i världen? Det gör han i minst lika stor utsträckning som Kamprad. Dessutom ligger H&M etta på börstoppen. Fortfarande. Go, Stefan!

Apropå stålar. På sporten i går pratades om spelarköp i fotbollens värld. Nån hade köpt en spelare för 300 miljoner. Alltså, det är faktiskt äckligt mycket pengar. Borde inte stålarna kunna användas på nåt vettigare? Va?

Två av tre skolor ger mobbade barn skulden för mobbningen. Klassiskt.
Samma mönster finns i vuxenvärlden. Den som mobbas på en arbetsplats får sällan stöd, vare sig från chefer, arbetskamrater eller fackförening. Den mobbade är ett problem som man ofta flyttar på. Inte sällan får de sparken. Bara den mobbade försvinner upphör ju själva mobbningen...
Man känner igen det från våldtäktsmål; -Om du inte klätt dig så slampigt hade det aldrig hänt.
Man känner igen det från kvinnomisshandel; -Om du inte hade retat honom hade han aldrig klippt till dig.
Barn till alkoholister; -Om jag bara är jättesnäll kanske pappa slutar dricka.
Och så vidare.
Hemskt.

20-åringen som dömts till nio års fängelse för mord på sin före detta lärare är besviken på domen. Han säger fortfarande att han inte tänkte döda läraren. Hans föräldrar är "förtvivlade" skriver Expressen. Så klart. Inte kul att vara mamma till en mördare. Men att han "bara skulle skrämmas" kan ingen vettig människa gå på. Han sa ju själv, enligt den återskapade filmen från dödsmisshandeln "Bra, nu dog han.". Kan väl inte bli tydligare än så. Hur blir man så fruktansvärt aggressiv och känslokall?

Den man som tingsrätten dömde till livstids fängelse för mord på en fyrabarnsmamma, har frikänts av hovrätten. Är det inte väldigt ovanligt att hovrätten gör en helt annan bedömning av bevisen än tingsrätten gjort? Det innebär ju att en mördare har gått lös i flera år, medan rättsprocessen malt på. Och att en oskyldig man har blivit stämplad som mördare.

Och vad är det för en stolle som tillverkar bomber och placerar ut på platser där det finns en massa barn? En tonåring har nu häktats, misstänkt för en massa bombdåd. Vi lever i en galen värld. Helt klart.

En 11-åring har polisanmält sin mamma. Brottsrubricering: tvångsarbete.
Mamman hade bett ungen att städa sitt rum.
Hjälp.

Tur att jag inte handlade på Axfood i går eftermiddag. I närheten var det rena actionrullen, en massa poliser med dragna vapen som stoppade en riktig bildåre. Han ville inte att polisen skulle upptäcka alla lådor med Viagra som han hade i bakluckan på bilen. "De var troligen inte för eget bruk" skriver Aftonbladet. Vågad gissning...

För 1 175 spänn kan man få en ansiktsbehandling med fågelskit.
Only in the USA. Förstås.
Victoria Beckham är en flitig kund, sägs det. Hon kan få komma och sitta under körsbärsträdet hos oss på landet för halva den summan. Garanterat äkta fågelskit i ansenlig mängd. Welcome!

För 2 500 kronor kan man få ansiktsbehandling med ormgift som alternativ till botox-injektioner. Även det i The Big Apple. Förstås.
Alltså. När man blir gammal får man rynkor. Det är bara att hacka i sig.
Har inte världen tröttnat på alla stelopererade nunor snart? Va?

Ett gäng centerpartister ondgör sig över sjöfyllerilagen. Jag undrar fortfarande varför man tvunget måste dricka alkohol när man kör båt. De flesta som dör på sjön har alkohol i blodet. Fordon och fylla hör inte ihop. Oavsett om det är bil eller båt. Punkt.

Förresten. Det var längesedan jag gjorde någon knäpp test i en kvällstidning. Så i dag slog jag till med "Hur mycket Ove är du". Svar: 10 %.
Vilken röta.



måndag 15 augusti 2011

Klanterier


I går kväll var alla nollåttor med fritidshus norr om stan, troligen glada att ha fritidshus just norr om stan i stället för söder om stan. Det var kaos ända från Nyköping hela eftermiddagen och kvällen. Trafikverket hade nämligen valt just söndagen för att klippa gräs i vägkanterna längs hela E4. Inte så himla smart med tanke på att väldigt många slutade sin semester just i går.
Hur klantig får man bli? Liksom.
Nåväl, trafikinformationen i radio meddelade klockan 23.00 att man bestämt sig för att avbryta klippningen. Var så dags då, kan jag tycka. Hur många som försov sig i morse kan man ju gissa...

En man sköts i Bromma i lördags kväll. Polisen säger:
- Offret och gärningsmannen har uppenbarligen någon relation som inte är bra.
Man kan väl nästan ana det va?

- Doften är en viktig del av smakupplevelsen, säger ordförande i Surströmmingsakademin.
Doft? Jag vet inte det jag.
Lukt, skulle jag kunna sträcka mig till att kalla det för.

Jenny från Malmö som varit försvunnen i över två veckor är återfunnen vid liv. Vad som har hänt vet ingen, inte heller vet man varför hon låtsas ha ett jobb trots att hon varit arbetslös en längre tid. Uppenbart är i alla fall att kvinnan är i behov av hjälp. Hoppas hon får det.

Var femte flicka i sjuårsåldern önskar att hon var smalare, rapporterar TT. Alltså, med alla kroppsfixerade mammor (och säkert en och annan pappa) som hela tiden maler på om hur tjocka de är, vilken ångest de har över vad de äter, stressen att inte hinna motionera etc är inte resultatet så märkligt. TT skriver också att det brukar ta ett par år innan flickorna börjar banta.
NIO ÅR.
BANTA.
Det är ju helt sjukt. Vad håller vi på med?

Man har kommit på att det är sämre att sova för mycket än för lite. Allra farligast är dock att sova dåligt.
Se där. Kvalitet är bättre än kvantitet. Igen.

Sex personer har knivdödats på Jersey. En misstänkt gärningsman har gripits, men befinner sig på sjukhus. "Vad han har för skador meddelades inte" skriver SvD. En inte alltför vågad gissning är väl att han har nåt fel i huvet?

Staten vill att vi ska jobba längre. Visserligen är jag inte så slängd i matte, men den här ekvationen får jag faktiskt inte ihop. Vi har arbetslöshet här i landet. En massa unga, hungriga människor söker jobb men får inga. Blir det inte ännu svårare att få jobb om de som redan har jobb ska sitta kvar på de stolarna i några år till?
Explain it to me like I am five years old. Liksom.

Rolig rubrik i SvD Näringsliv i dag:
HANDEN KAN SLÅ UT MUSEN
Ja, jag har lite snuskig fantasi ibland.

Det har varit väldigt tyst om den danska seglarfamiljen som i februari kidnappades av somaliska pirater. I dag skriver Expressen att de kanske släpps fria denna vecka. En lösensumma motsvarande 32 miljoner kronor lär ska betalas ut.
Självklart värt varenda krona att få hem nära och kära, men jag gillar inte riktigt att piraterna vann.

I det stora landet i väster håller man som bäst på att plocka fram kandidater till nästa presidentval. En Jackie-wannabe är på frammarsch. Svara på frågor kan hon inte, men hon har snygga kläder, tjusig manikyr och tycker att "Guns save lives". Det räcker för att bli poppis. Läskigt.

Har tänkt en bra stund på det där med "Guns save lives". Alltså. Hur kan någon bara tro på nåt så dumt?

Ja jag fick nåt annat att tänka på. Förmiddagen i dag har gått åt till att informera släkt och vänner om de nya e-postadresserna som vi nu har fått igång. Där gick ytterligare tre timmar. Sen har jag informerat mina kunder (gamla, nya och presumtiva) att telefonen inte kommer att fungera på ett tag. En timme till...
Dessvärre ligger ett automatsvar att "Numret du har ringt har ingen abonnent eller är avstängt". Jodå, vi är fortfarande abonnenter, men det är tydligen oerhört komplicerat att portera numret från Bredbandsbolaget till Tele2.
Runda Mars kan dom göra, men fixa vår telefon kan dom inte.
Inte vika en tidning på mitten heller.
Klantskallar.

En bulle till kaffet kanske skulle pigga upp?



fredag 12 augusti 2011

Lite fredagsgnäll


En kvinna i en BMW körde rätt in i en skönhetssalong i morse. Klantigt kan man tycka men det är skönt med folk som står för sin klantighet. - Nej, det var inget fel på bilen. Jag gasade i stället för att bromsa.
Rakryggat.
Och det var väl ungefär samma sak som hände bussföraren vid Slussen i somras? Eller?

I raden av konstiga missbruk har Expressen i dag skrivit om en 60-årig kvinna som nästan tvångsmässigt ringer 112 när hon är full. Bara i år har hon ringt nästan 2.000 gånger. Gu'va konstigt.

Drottningens pappa är åter föremål för tidningsrubriker. Avslöjanden om att han skott sig på judarnas bekostnad före och under andra världskriget samt hans medlemskap i nazistpartiet, gjorde att drottningen drog igång en egen utredning. Den visade att alla påstående visserligen var sanna, men slutsatserna i just den utredningen är att hr Sommerlath köpte en judiskägd fabrik som en god gärning. Tro't den som vill. Gäsp.

Varför är det så tyst om den lille misshandlade pojken, vars mamma och styvpappa just nu åtalas i Solna tingsrätt? Hur kan någon, haschpåverkad eller ej, skada en liten tvååring så illa som dessa båda har gjort? Inte verkar de skämmas så värst heller. Och varför sitter det bara en enda journalist i rättssalen? Barnmisshandel säljer antagligen inga lösnummer. I alla fall inte helt vanlig misshandel av ett helt vanligt barn. Ruskigt.

Akhlaq Chaudry, verksamhetschef på Telefonplans husläkarmottagning svarar inte i telefon längre. Det är inte särskilt förvånande. Det blev väl för jobbigt att ständigt försvara den tafsande läkaren. Nån som kollat om Dr Tafs har ett förflutet som skolläkare? Dom lär vara bra på sånt, har jag hört.

Allt fler anmälningar om vanvård av äldre kommer in till Socialstyrelsen. SvD skriver att få anmälningar leder till förbättringar. Tacka faen för det. I äldrevården verkar personalens arbetsförhållanden vara det som har högst prioritet. Hur de gamla har det är av underordnad betydelse. Suck.

Så har vi då äntligen fått igång bredband, både det fasta och det mobila. Imponeras av hur snabbt Tele2 agerat för att hjälpa oss när Bredbandsbolaget och även Wallenstam trasslat till livet för oss.
Under eftermiddagen ringde ytterligare en person från Bredbandsbolaget. Herr von Nånting ville be om ursäkt för att de inte skött sina åtaganden. Jaha? Och vad hjälper det, liksom? Deras fullständiga nonchalans och klantighet har kostat mig en veckas arbetstid. Jodå, jag ska kompenseras för det. Jag ska få fyra biobiljetter... De måste ha riktigt uselt betalt där borta på Bredbandsbolaget. Fyra biobiljetter tar inte mig ens en timme att jobba ihop till.

Vad ville herr Kundombudsmannen mer då? Jo, han ville berätta att han var nöjd med hur de till slut löst problemen.
- Ursäkta mig, sa jag relativt syrligt, ni har inte löst ett enda dugg. Jag har jagat er i timmar för att få besked om vad som händer. Därefter har jag skaffat mig ny leverantör av bredband och telefoni. Men det är ju roligt att en av oss är nöjd med er handläggning.
Även om jag hade varit leverantören, hade jag föredragit att kunden var nöjd. Inte leverantören själv.
Men jag är å andra sidan lite gammaldags.
Nu önskar jag bara att dom där tomtarna på Bredbandsbolaget låter mig vara i fred om dom inte har något annat än floskler att komma med. Det hjälper faktiskt inte ett enda någe att han önskade mig både en trevlig helg och välkommen tillbaka som kund (you wish! - hur skulle det gå till? Han hade uppenbarligen inte heller fattat galoppen.). Förtroendet är i botten och hittills har de inte gjort nånting för att det ska stiga ens en liten pyttegrad.
Nästa vecka blir det jobb dygnet runt.
Tack för det, Bredbandsbolaget. Vila i frid.

Nu ska jag gå och hämta paketet som ska ge oss telefoni också.
Dagens ros går till Malin på Tele2.
Så ska kundservice fungera.

torsdag 11 augusti 2011

Djupa andetag...


Semestern tog slut i söndags, så i måndags var det dags att kavla upp ärmarna och börja jobba. Har ett stort jobb som jag skjutit upp i flera veckor så stressen började göra sig påmind. Då fungerade inte bredbandet. Inte telefonerna heller. Man kan få and-nöd för mindre...
Hela måndagen gick åt till att försöka få en reparatör till fastigheten. Bredbandsbolagets tekniska support berättade nämligen att det var något fel.
- NÄHÄ, utbrast jag inte särskilt förvånat.
Och det var minsann inte bara vi som drabbats, alla kunder i fastigheten hade samma problem.
- När kan bredbandet och telefonerna fungera igen? var en befogad fråga som besvarades med "nja, det kan ta nån vecka".
Tack för den liksom.

På tisdagen svarade en annan människa hos Bredbandsbolagets tekniska support. Nu hade man upptäckt att hela switchen behövde bytas ut. Minsann. Det skulle kunna gå ganska fort, sa man. Minsann, igen.
Senare på kvällen ringde jag för att kolla hur arbetet framskred.
- Vi håller på, svarade en annan teknisk support, utan att kunna svara på vad "håller på" innebar rent konkret.
Till slut ilsknade jag till och krävde att få svar på exakt hur långt man kommit i sina reparationer och hur tidplanen såg ut. Då kröp det fram att det var visst inte något fel på själva switchen. I stället var det fastighetsägaren som tecknat avtal med Stadsnätet som därmed skickat ut sin personal för att koppla ifrån alla Bredbandsbolagets kunder. Men alltså, är inte det typ kriminellt?

Historien kan göras hur lång som helst, turerna är oändliga, liksom antalet telefonsamtal. Avtalsbrott är bara förnamnet. Och inte går det att vara kreativ när man är förbannad. Tro mig, jag vet. Tecknade nytt avtal med Tele2 i går. Det kan ta någon vecka innan telefoner och bredband är igång. Borde ge viss arbetsro. Då damp fakturan från Bredbandsbolaget ner i brevlådan och vips var blodtrycket i topp igen. Suck.

Nåväl, i brist på arbetsro kan man läsa tidningarna. Vad som händer i London är fullständigt obegripligt. Förklaringen till att ett gäng ligister bär sig åt som gamla rövarband sägs vara missnöje med regeringen. Rent nys om ni frågar mig. De har bara väntat på en (dålig) ursäkt för att få utlopp för sina primitiva aggressioner. Fanns det någon politisk baktanke hade de väl slagit sönder Houses of Parliament eller Downing street. Dumhuven.

Meteorologerna vid SMHI ska få ännu säkrare superdatorer för att uppnå målet att gissa rätt väder till 85%. Alltså, tur att dom inte är läkare...

Det har varit tyst om utförsäkrade och andra stackare som inte får sjukpenning i evigheter amen. Nu börjar man rapportera om allt fusk i stället. Bra där. I dag är det en 40-åring i Tomelilla som av läkaren anses helt och hållet sakna arbetsförmåga. Men spela golf och tävla dagarna i ända kan hon. Hjälp.

Stockholms universitet har en massa kurser som ingen anmält sig till. 173 stycken närmare bestämt. Alltså, undrar hur de kommer fram till vilka kurser de ska erbjuda? Kemins dramaturgi eller tjeckisk skönlitteratur och sakprosa är två exempel. Hur tänkte de där?

Nytt ord i dag: vrålonanera (Expressen). Det är antagligen som det verkar. Tidningen meddelar att grannarna bett kommunens miljöförvaltning om hjälp med mannen som ägnar sig åt detta dygnet runt. Är viagra receptfritt, eller vad?

Tarmsköljning kan ge skador på hjärtat. Det är dessutom bortkastade pengar, skriver Aftonbladet. Alltså, finns det folk som betalar för att nån ska spola in 20 liter vatten i tarmsystemet? Den sista idioten är inte född än. Helt klart.

Alla pratar om Måns. Han tycks ha skött Allsång på Skansen med bravur. Nästa år är det Lena Philipson som tar över. Jahaja, då lär ju Tant Snusk i Göteborg ligga i lä.
Spänningen är olidlig.
Not.

tisdag 9 augusti 2011

Die dummen Schweden


Jag känner inte till bakgrunden till det tyska uttrycket om "de dumma svenskarna" men allt som oftast är jag benägen att nicka instämmande.

Alltså, hur kan samhället (= vi alla) acceptera att människor år ut och år in kan kvittera ut stora belopp sjukpenning och sjukersättning och samtidigt jobba? Alldeles för ofta hör jag någon säga att de sjukskriver sig för att få extra tillskott i kassan och/eller för att semesterdagarna är slut. Det verkar nästan som om slika tilltag möts med respekt och beundran, ibland även med avund; att jag inte själv kom på något så smart. Är vi på väg mot samma attityder som i Grekland? Den som lurar staten (= alla skattebetalare) är ett geni. När sedan notan kommer, statskassan är tom, går ilskan ut över Dom Som Bestämmer för att de inte tagit i med hårdhandskarna mot alla som fuskat. Märkligt.

SvD har i flera artiklar uppmärksammat en rad fall av fusk med Försäkringskassans pengar. Människor som har läkarintyg på att de inte kan vistas bland folk och därmed inte kan jobba, som sedan avslöjas med diverse kriminella uppdrag nattetid. Inte förrän de dömts för olika brott, uppdagas fusket med sjukersättningarna. Hur länge ska vi tillåta detta? Man samkör inte ens statliga register, där man exempelvis hade kunnat upptäcka att en sjukskriven man var engagerad i familjehemsplaceringar (bland annat) och fick ersättning för det.

Dessutom ställer allt fusk till det rejält för de som är sjuka och handikappade på riktigt. De blir granskade, misstänkta och får kämpa på alla möjliga vis för att få den ersättning de har laglig rätt till. Ett rikt land som Sverige måste kunna hjälpa dem som inte kan ta hand om sig själva. Punkt.

Hur dumma är vi svenskar egentligen? Bara gapar och sväljer allt någon påstår, enbart av den enkla anledningen att denna någon skrivit under på att det påstådda är sant "på heder och samvete". Hur kollar man att denna någon över huvud taget har ett samvete? Eller någon heder? Wakie, wakie liksom.

Som med den avkastade 11-åringen. Jag har faktiskt blivit kallad rasist för att jag inte bara gapade och svalde storyn som haltade utav bara f-n. Uppretade massor på nätet öser sitt hat över SJ i allmänhet och konduktören i synnerhet. Jag undrar fortfarande var storasystern höll hus under de tre timmar det tog för tåget att köra från Kumla till Göteborg. Om jag hade åkt med en 11-åring och kommit tillbaka från mitt toabesök och inte hittat denna 11-åring bums hade jag larmat omgående. Man kan väl inte bara gissa att hon "var någonstans på tåget" och bara gissa att hon nog kommer tillrätta medan man själv inte gör något åt saken. Vi lär aldrig få hela storyn. Så fort någon på SJ öppnar truten, är kvällspressen där och förvränger. Inte undra på att förtroendet för SJ är i botten. Visst, det finns mycket att klandra SJ för, men Expressen och Aftonbladet kan faktiskt ta på sig en stor del av ansvaret. Nu har dessutom en privatperson polisanmält konduktören för hatbrott! Hur rabiat får man bli? Liksom.
Die dummen Schweden läser tabloider och skvallertidningar och tror på vartenda ord.
Hjälp.

Idag kör Expressen en annan SJ-skräckis om en mamma som skulle möta sin 11-åring vid tåget och när barnet inte steg av tåget blev mamman nekad att gå ombord och leta efter dottern. Skälet var att tåget har en tidtabell att passa. Tacka fasen för det. Skulle man stoppa all tågtrafik i hela södra Sverige för att ett barn somnat och missat att stiga av tåget? Vilket j-la liv det hade blivit då!
Sensmoralen är väl snarare att elvaåringar inte är tillräckligt mogna för att åka tåg ensamma...

En 76-årig man blev nekad att gå på krog i Norrtälje. Han var för gammal. Restaurangägaren förklarade i TV i går att "jag skulle inte vilja att mina döttrar var på en krog där det finns gamla gubbar".
Men alltså. Hur dum får man bli? Sånt där kan bara hända i åldersfixeringens högborg Sverige.
Restaurang Havspiren är härmed bojkottad.

Nu ska "Årets Hjältemama" utses. Svengelskan breder ut sig.
I går såg jag uttrycket "Master sovrum" i en mäklarannons.
Hjälp.

Börsen.
Expressen: Börsen starkt uppåt.
Aftonbladet: Stockholmsbörsen vänder nedåt.
Samma klockslag. Vem ska man tro på, tro på, tro på...

Främlingsfientliga partiföreträdare anser att det svenska biståndet är för högt och ska skäras ned.
Så länge vi har råd att vräka stålar över folk som inte vill arbeta, har vi råd att hjälpa människor som svälter.
Faktiskt.
Sen kan man tycka att pengarna borde räcka till att ta hand om våra gamla också. Men det är en helt annan sak.

torsdag 4 augusti 2011

Semesterilska

Jag beviljade mig själv lite semester från skrivandet, bloggen inkluderad. Men ibland måste man få ur sig orden, semester eller ej. Inte ens ett ihopsytt och rejält bandagerat pekfinger kan hejda mig idag...

Den Stora Nyheten i går - ja näst efter den att Måns och Marie har gjort slut - var att en elvaåring blivit kastad av ett tåg i Kumla. Att miljoner människor riskerar att dö av svält i Afrika, är det knappt någon som diskuterar i fikarummen eller på bussen...

Alltså, det där med att en konduktör kastar ett barn av tåget, det låter faktiskt som en råttan-i-pizzan historia. För det första kan jag svårligen föreställa mig en SJ-anställd som KASTAR ut någon från ett tåg. För det andra, var höll systern hus hela tiden? Hon som sägs ha haft hand om biljetterna.

Alltså, hon var på toa. Hur dålig i magen kan man vara egentligen? Det tar tre timmar med tåg från Kumla till Göteborg och det var först där som storasystern märkte att lillasystern inte var med på tåget. Var storasystern över huvud taget med på tåget, eller stod hon i Göteborg och väntade på sin syrra?

Varför sa inte elvaåringen att hennes syster satt på toa med biljetterna? Hon kunde ju uppenbarligen göra sig förstådd med den kvinna i Kumla som tog hand om henne och bjöd henne på middag och övernattning. Och varför i hela friden ringde inte den kvinnan till polisen förrän dagen efter? Hittar man ett barn som står övergivet och gråter, ringer man väl för faen till snuten det första man gör?

Dessutom har det nu kommit fram att flickan kanske inte alls var en elvaårig flicka. Hon har ett förflutet som flykting och har inga papper som klart fastställer hennes ålder. Därav konduktörens antagande att flickan var äldre än 15.

Hela historien haltar betänkligt.
Men det var längesen det fanns någon skit att dryfta om SJ och då hugger pressen som hungriga gäddor på första bästa story, utan att kolla hela sanningen. Det blir ju fler lösnummer sålda då...

Nu ska jag återgå till solsängen några dagar ich hoppas att fingret har läkt så det blir full fart vid tangenterna i nästa vecka.
Till dess, en uppmaning till alla; skänk en timlön till Läkare utan gränser, för de svältdrabbade på Afrikas horn.
En timlön har alla råd att skänka.

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.