Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

fredag 2 december 2016

Goda råd


Nu är goda råd dyra, brukar det ju heta. Men ibland får man råd alldeles gratis. Och gratis är inte alltid gott, som alla vet… Nyblivna föräldrar, nyblivna hundägare eller nyblivna husägare blir fullkomligt överösta av tips och råd. De flesta i all välmening får man anta, men ändå antagligen otroligt tröttsamt att höra. Framförs de dessutom av en besserwisser blir det om möjligt ännu mer tröttsamt.

Som förmiddagens sms. Har lagt ut en del grejer till försäljning. Ibland drabbas man av Stora röjar-manin ju. Inte för att feng-shui är något vi eftersträvar men rensa, slänga, skänka och sälja är ganska bra mellan varven. Nåväl, via Tradera kan man kränga det mesta. Värre är det med stora grejer. Sånt man inte gärna kan skicka med posten. Men det kostar ju inget och ju fler annonser desto bättre, så jag har lagt ut en del på både Tradera och Blocket. Dagens sms från sur spekulant (som ville pruta på ett redan hutlöst lågt pris) ”Det är inte så bra att försöka sälja på Blocket och Tradera samtidigt.” och vänliga hälsningar från ”Gunnar”. Med den inledande vänligheten att han ville ge mig några goda råd. Vill jag ha några så ber jag om dem. Men tack ”Gunnar” för ditt engagemang. Inte.

Men ett gott råd vill jag dela med mig av. Utan att vara ombedd. Snälla pressen, skriv inte NYHET varenda gång Anna Book bölar. Det är faktiskt ingen nyhet. Inte heller är det någon nyhet att hon har magproblem, att hon har gjort en gastric by-pass, att hon har värsta gäddhänget eller är kränkt över nåt. Så. Nog med rådgivning för idag.

Och sen det där med ”hemlig” som kvällspressen kör med ideligen. Idag är det Expressen som presenterar Måns Zelmerlöws ”hemliga” flickvän. Med bild och allt. Hur hemligt var det? Liksom.

Eller Erik Saades ”okända talang” som är att spela fotboll. Hur okänd är den talangen efter att ha åkt runt på nätet i flera veckor?

Aftonbladet har en intressant artikel om den så kallade ungdomsarbetslösheten. http://arbete.story.aftonbladet.se/chapter/de-lata/ Det är ju det jag har sagt hela tiden. Bland alla de ungdomar vi känner finns inte en enda som är arbetslös. Ambitiösa, duktiga och seriösa ungdomar som sportar både två och tre jobb om det behövs. De som påstår sig inte hitta något jobb har inte ansträngt sig tillräckligt. Eller anser sig för fin, överkvalificerad eller vad-fasen-som-helst för att slippa. Det är något allvarligt fel med våra bidragssystem om folk kan VÄLJA att inte jobba. Varför ska vi andra slava ihop till deras uppehälle? Va? VA?

Curling lära vara kul på många sätt. Men då ska det vara SPORTEN curling. På is. Med stenar och kvastar. All annan curling borde förbjudas.

Men, förresten. Jag levererar ett gott råd till, eller två. Utan att ha blivit ombedd. Och det riktar jag till Fredrik Lindström: Försök att träna bort ditt eviga ”eeeääähh”-ande. Det är så otroligt irriterande och gör att man knappt hör något annat du säger. Och har gjort att vi inte kollar ”På spåret” längre. Nästan lika störande som GWs ständiga fipplande med glasögonen. Men det har han (nästan) slutat med. Nu är det bara Camilla Kvartofts semaforerande som gör att man tappar fokus.

Och Trump då’rå. Åker runt på segerturné. Något som inget statsöverhuvud gjort någonstans i världen, enligt amerikanska medier, sedan 1930-talet. I Tyskland. I say no more. En annan sak som slog mig var när jag såg bilden på Boris Johnson, de där två snubbarna måste vara – om inte brorsor – så i alla fall släkt på något sätt. Eller?


Dags att baka pepparkakor, känner jag…


torsdag 1 december 2016

Vilket mörker


Jaha ja. November är över och december börjar med strålande sol, lite pudersnö på marken och adventsstjärnor i nästan alla fönster. December är en uthärdlig månad med alla ljus, pysslet inför julen och dofter av pepparkakor och saffransbullar. Men jag fattar inte varför det JUL-pyntas redan nu? Tomtar och julgranar och änglaspel och jagvetintevad. Men jag är väl gammaldags som tycker att julen ska infalla kanske.... just på…jul?

Rånhärva i Alingsås. Sex ungdomar (alla verkar vara under 18 år) är misstänkta för några väldigt råa och grymma rån. Alltså, vad lider dom av? Hur kommer man på såna där otäckstyg? Va?

Och pedofilhärvan i England ska vi inte tala om bara. En massa småkillar i en hel rad kända fotbollsklubbar som i åratal utsatts för sexuella övergrepp av tränare och talangscouter. Sånt gör mig faktiskt illamående. På riktigt.

Illamående kan man också bli av Expressens bilder på mannen som rakade sig och sedan började skinnet på halsen växa. Han har någon ovanlig sjukdom som utlöstes av rakningen. Han ser ut som om han lindat hela Barbapapa-familjen runt halsen. Arma karl!

Och så följetongen om Johaug då. Men kom till skott nån gång så man kan få slippa snyftbilderna på den gråtande skidåkerskan. Enough is enough, liksom. Men vilken bra boktitel jag kom på nu; Den gråtande skidåkerskan. Måste spara i idébanken.
Det räcker nu!

 Samma tidning larmar om bank-ID-appen. Bedragare kan komma över inloggningsuppgifter. Hur då? Jo, genom att ringa upp och fråga om inloggningen. Vem fasen är så korkad att han/hon lämnar ut såna uppgifter? Jag fattar inte.

Isabella Löwengrip aka Blondinbella är trött på kommentarer om sin kropp och ”ryter ifrån” till alla som har åsikter om hur hon ser ut. Men alltså, om man viker ut sig naken får man inte typ räkna med att folk kommenterar ens kropp? Visar man sig i bara mässingen på tidningsomslag och Instagram och bloggar så är det väl ganska självklart att det blir reaktioner? Är det inte det som är själva poängen med sociala medier?
Jag fattar inte.
Igen.

Men äntligen ett bra förslag från regeringen. Man ska ta hårdare tag mot skattesmitare. Det var baske mig på tiden. Ett ökat och mer automatiserat informationsutbyte mellan skattemyndigheter i andra länder så att man verkligen kan kolla så Amazon, Ikea, Apple och andra storfräsare gör rätt för sig. Bra där!

Apropå skattesmitare. Nä, jag tänker inte orda en massa om Trump. Honom är man hjärtligt trött på innan han ens tillträtt. Men jag tänkte på en sak när han höll sitt segertal (ja, förutom att jag tyckte han var läskig när han försökte verka mänsklig) och det var den lille sonen. Hur gammal är han? Tio? Och tvingades stå där i kostym och slips utan att riktigt veta vad han skulle ta sig till. Han applåderade lite halvhjärtat ibland ungefär som om han liksom kom på att han borde göra något. Ingen pratade med honom. Ingen la en hand på hans axel. Ingen verkade ta någon som helst notis om honom. Och sen fick man se en familjebild från Trump tower. Det är tamejfasen den sorgligaste familjebild jag har sett nån gång. Arma barn. Säger jag bara.
En lycklig barndom?

I den lilla världen där jag befinner mig kom i går ett upprörande brev från Norrtälje kommun. Igen. När man har uttömt alla möjligheter att dra in fetmycket mer pengar på sophämtningen (minskat antalet hämtningar, höjt taxan och slopat hämtning av grovsopor) har man haft något som inte kan bedömas som annat än brainstorming. ”Hur ska vi kunna pungslå nollåttorna på ännu mer stålar?” var ämnet för den tillställningen. Det är ju främst stockholmare som har fritidshus och behöver de här tjänsterna och fritidsboende är ju inte skattebetalare, så då får man vara kreativ.
Och?
Jo, slamtömning görs med jämna mellanrum. Slambrunnarna ligger liksom där de ligger. Och fram till nu har det varit okej med slambrunn 30 meter från vägen, dvs slangen från slambilen till brunnen ska vara 30 meter. Men nu har nåt snille kommit på att om man sänker den gränsen till 10 meter så måste följaktligen en massa fritidshusägare betala extra. För varje meter som överskrider 10-metersgränsen. Genialt. De flesta har nämligen inte fått tillstånd av kommunen att anlägga slambrunn så nära sin tomtgräns så en kvalificerad gissning är att majoriteten av alla fastighetsägare nu kommer att få betala extra.
Blir man trött eller blir man trött?


onsdag 30 november 2016

Swish


Jodå, jag har upptäckt fördelarna med swish. Och det är så himla bra och har en massa användare så nu ska man visst stoppa tjänsten. Det är väl någon sysslolös politiker som fått en genialisk idé. Så fort folk gillar något bör det förbjudas. Liksom. Fan ta den som är nöjd.

Missnöje är inne. Det är väl den troligaste förklaringen till att Trump nu blir USAs näste president. Undrar hur missnöjda alla hans anhängare kommer att vara när de upptäcker att han verkligen inte står på låginkomsttagarnas och de arbetslösa industriarbetarnas sida. Leif GW gjorde en strålande och sansad analys. Trumparna gillar ”den gamla goda tiden” när karlar var karlar och kvinnorna stod vid spisen. Ordning och reda. Inga himla nymodigheter som gay-äktenskap, kvinnliga chefer och fri abort. Eller att solidariskt betala för barnomsorg, skola och sjukvård. Hugaligen. Cash is king. Och vill man ha något får man betala för sig. Och gärna mygla med skatten, vara korrumperad och ljuga sig blå. Ändamålen helgar medlen. Eller vad det heter.

Missnöjet pyr även här hemma. Mest missnöjd verkar Svensson vara med den misslyckade migrationspolitiken. Och regeringen hajar nada. Den ägnar sig åt navelskådning i den högre skolan och verkar mest spela ”Rita – Gissa” än den bistra verkligheten. Det lutar åt skrällseger för SD om inte såväl regering som opposition skärper till sig.

I den lilla världen där jag befinner mig då? Haft svinmycket att göra hela hösten, vilket jag såklart är tacksam för. Är man egen företagare trillar det liksom inte in några kulor om man inte gör nåt. Hela tiden. En ny erfarenhet fick jag också för någon vecka sedan (eller två egentligen - det tar nämligen tre månader för F-kassan att handlägga en ansökan om sjukpenning). Blir man sjukskriven som anställd får man ju 80% av sin lön (nåja, det finns ett ganska lågt tak även där såklart) från dag två. Är man egen har man sju karensdagar. Och kaffepengar för resten av sjukskrivningen. Så trots att man betalar skatt på varenda intjänad krona (vägrar jobba svart, ja ibland är jag alldeles för präktig) ger en tre veckor sjukskrivning sisådär tretusensjuhundra spänn i plånkan. Försök överleva på det den som kan.

Men nu, efter nästan tre månader, är jag äntligen botad från matförgiftningen. Tack så j-la mycket Bistro Linné för den. Dit vågar man inte gå igen. I alla fall inte äta deras kyckling.

Andra pyttesmå nyheter är kvinnan som upprörd ringde pressen efter att ha hittat en vanlig kanelbulle i påsen med saffransbullar. Oerhört upprörande. Eller hon som gjorde det sensationella avslöjandet att under julmustetiketten kan man hitta en etikett med texten ”påskmust”. Man kan bli kränkt för mindre… Som till exempel att Sanna Nielsen instagrammar en bild på sin teaterkostym och genast blir anklagad för att vara rasist. Kan man hålla på med sånt där har man alldeles för lite att göra.

Och Kent Ekeroth då. SDs värsta bråkstake? Nu är han under utredning igen. För ännu ett slagsmål. Jag håller med Leif GW; dra in livvaktsskyddet och låt honom gå ut och festa bäst han vill. Ska vi betala tiotusentals kronor varje gång han röjer runt? Livvakterna kostar tretusen spänn i timmen och har som främsta uppgift att se till att Kent inte börjar veva med järnrör eller nävarna.

Åter igen häpnar jag över hur JAG har blivit det absolut viktigaste i världen för en stor del av mänskligheten. Mannen som upprepade gånger knuffar hårt på mig med kundvagnen för att han tycker jag tar för lång tid på mig att välja bröd på ICA. De tre mammorna som prompt måste gå i bredd med sina barnvagnar så alla som möter dem måste pulsa i snödrivorna vid sidan av gångvägen. Snubben som tar upp fyra sittplatser i tunnelbanan så att andra tvingas stå upp (han har givetvis lurar med hög musik och är strängt upptagen med sin telefon så han varken hör eller ser). Tanten som släpper dörren trots att hon ser att personen som kommer efter har händerna fulla. Grannen som skyndar sig in i hissen för att slippa sällskap. Bilägaren som skottar fram sin bil och lägger högarna som hinder för grannbilen. Och så vidare. Det finns bergis en miljard liknande små tecken på att folk har slutat bry sig. Om något annat än sig själva.
Sånt gör mig orolig. På riktigt.

Och apropå presidentvalet som föregicks av en massa propaganda och rena lögner, varav ett flertal falska nyheter som efter några varv i cyberspace plötsligt blev ”sanningar”. Jonas Gardell har skrivit brev till Mark Zuckerberg med ett antal relevanta frågor. Man undrar ju hur länge Facebook-grundaren kan huka för sitt ansvar? Läs Gardells brev här. http://www.expressen.se/kultur/du-maste-skammas--annars-ar-vi-forlorade/

Som tur är har jag människor i min absoluta närhet som inte har drabbats av ego-sjukan. Grabben som var på Hellström-konsert och filmade en snutt av låten ”Kom igen Lena” och skickade till mig. Ungdomarna som mer än gärna kommer och hälsar på. Inbjudningarna till glöggmingel, adventskonserter, julmarknader och andra trevligheter som ramlar in. Omtänksamhet som värmer. Det gäller att välja sina vänner med omsorg.

November försvann med ett swish. Inte mig emot. Jag skulle gärna hoppa över just den månaden. I år var den extra knepig med sitt snökaos och sedan ihållande ösregn och storm. Och när vi här i stan fick det värsta snöfallet på över hundra år var det många som blev stående/liggande/snurrande med sina dubbfria däck. Vår egen bil gick som en bandvagn på isen. Miljöbov? Moi? Inte om man läser det här: http://www.expressen.se/motor/debatt/nu-far-det-bli-ett-slut-pa-dubbdackshatet/
Häpp.


måndag 10 oktober 2016

Långt som ett snöre



Morgonens första-nyheter i pressen är nattens och gårdagens två Debatter. Om den svenska partiledardebatten skriver Aftonbladet ”Löfven vann” medan Expressen menar ”Björklund vann”. Det väcker omedelbart den lika vanliga som självklara frågan: Hur färgade eller sakliga är våra medier? I och för sig är det väl svårt att tycka något neutralt när man redan har sin politiska ståndpunkt klar.

Och Expressens Anne-Sofie Näslund skriver ”Hillary Trump” och jag som inte såg debatten undrar om de två kombattanterna nu är så sams att de ingått äktenskap. Nä, det undrar jag såklart inte. (Och nu mejlade hon och tackade för att jag uppmärksammade henne på tabben.) Det var tydligen den smutsigaste debatten i amerikansk historia. Borde de inte ha viktigare saker för sig i världens mäktigaste land, än att kasta skit på varandra? Två vuxna människor som bär sig åt som fyraåringar. Den ene mer än den andra i och för sig, men ändå. Sen undrar man, på riktigt, hur det kommer sig att hr Trump över huvud taget kom så långt som till presidentkandidat? Vill verkligen nästan halva befolkningen over there ha en ledare som förolämpar alla han inte gillar, som är en av de värsta mansgrisarna i modern tid och som har noll koll på det mesta en president ska ha koll på? Jag fattar baske mig inte.

Löfven kallade SD för ”ett na-iskt parti” (man får inte skriva ut hela ordet, då blockerar Blogger hela inlägget) men ångrade sig tydligen lite senare och sa att det var en felsägning. Får man slinta så med tungan när man är statsminister? Och visst, de har sina bruna rötter precis som V har sina rötter i kommunismen. Men det är det aldrig någon som säger. Inte så att det är någon tävling i vem som kan uppvisa den värsta bakgrunden, men lite konsekvent bör man kanske vara?

Det som verkade vara mest förvånande annars är att Löfven tycker det är ”bara några” av de invandrade som har låg utbildning. Det är mellan 25 000 och 30 000. Och visst, jämfört med hela jordens befolkning är 30 000 ”bara några” och allt är ju relativt. Hur långt är ett snöre? Liksom.

Men utöver in- och utrikespolitiken då? En kvinna har blivit ”brutalt överfallen” enligt kvällspressen. Hur blir man annars överfallen? Om inte brutalt? Kim Kardashian blev ”brutalt rånad”. Möjligt att det finns olika grader av rån också. Eller så har ”brutalt” bara blivit ett nytt modeord. Chock och naken är så uttjatade så de kanske inte säljer några lösnummer längre?

Annars är det en hel del bråk faktiskt.
Bingobråk (vem blir bjuden på jubileumsfesten och inte).
Avtalsbråk (hockey, någon spelare som kräver 400 miljoner i lön).
Konsertbråk (man blev biten av annan man på Markoolio-konsert).
Lappbråk (nä, har inget med samer att göra).
Och så det nästan dagliga Knivbråket (bedrövligt, är vad det är).

Och Expressen publicerar en checklista med ”18 tydliga tecken på att du är mamma”. Behövs det mer än ett tecken? En endaste liten sak att kolla? Eller?

Tragisk händelse i Malmö. En rullstolsburen kvinna besökte toaletten i ett köpcentrum och verkade ha fallit så illa att hon avled. Aftonbladet vinklar det hela till att det är Försäkringskassans fel eftersom de dragit ner på kvinnans rätt till assistanstimmar. Jättekonstig slutsats. Ska man peka finger åt någon så är det väl vaktbolaget, som har i uppgift att kontrollera att alla kunder lämnat gallerian innan den stänger?

Så några nya ord:
Skandalbänk (stenhuggaren som råkade sätta ett bindestreck mellan Carl och Philip).
Fejkstockholmare (om utbölingar som försöker snacka stockholmska och misslyckas).
Iphonedödare (om Googles nya mobiltelefon).
Supermobil (se ovan).



fredag 7 oktober 2016

Ansvar


Trist ord. Ansvar. Och himla fel använt så många gånger blir det ännu tristare. NN tog på sig ansvaret för bombdådet. Ja jag vet att jag tjatar. Men det stör mig så in i h-vete.

Men trots det. Ansvar verkar folk annars inte vara så himla pigga på att ta. Nån hög boss som blir påkommen med bestickning eller nåt annat fiffel. Tar sitt ansvar och avgår. Vad är det för himla ansvar? Vore väl mer rakryggat att stanna kvar och reda ut skiten och stå för vad man har gjort? Va?

Lyxfällan på TV3. Man undrar ju hur många flatpall det finns. Som tycks ha sovit på varenda mattelektion sedan andra klass. Typ. Man har X antal kronor i plånboken men vill handla för XX kronor. Nej men se det går inte. Då får man köpa X ena månaden och X andra månaden. Fast så funkar det inte idag. I stället finns alternativen 1) skita i att betala räkningar 2) ta sms-lån 3) låna från svärföräldrar, päron eller kompisar. Eller, som i de flesta fallen på TV, alla tre alternativen. Paret i gårdagens program såg inte ens bekymrade ut. Inte förrän programledarna påpekade att de inte verkade fatta allvaret. Då lyckades de klämma fram några krokodiltårar, mest för att sånt gör sig bra i rutan. Suck.

På den mindre allvarliga skalan av brist på ansvar finns:
Viktökning ”Jag fattar inte varför jag går upp i vikt, jag äter ju bara sallad varenda lunch” (och en tårtbit på eftermiddan och pizza till middag…).
En minskad vänkrets ”Jag fattar inte varför alla är emot mig” (kan bero på att du är ett ärsle kanske?).
Ingen extra löneförhöjning ”Jag som gör ett så bra jobb” (tycker ingen annan eftersom du går runt och pratar skit halva dagarna, är ”sjuk” efter varje semester och fikar en halvtimme både för- och eftermiddag).
Få sparken "Jag som är den bästa chef dom har haft" (fast hela personalen tycker tvärtom).
Allt är alltid alla andras fel. Aldrig ens eget. Så inibomben tröttsamt.

Rättegången mot 33-åringen som erkänt att han slagit sin flickvän sönder och samman så hon till sist dog, pågår just nu i Solna tingsrätt. Han verkar inte heller ha någon lust att ta ansvar för vad han gjort, även om han är av motsatt uppfattning. Han ringde ju faktiskt efter ambulans. Och la kvinnan i framstupa sidoläge. Efter att ha slagit och sparkat henne upprepade gånger. Man kan bli mörkrädd för mindre.

Löfven pratar ofta om att ta ansvar. Han säger att regeringen ska göra det. Ta ansvar. För en massa saker. Och vad händer? Inte ett jota. Just nu är alla upptagna med att tjafsa om vem som vill regera med vem efter nästa val. Hallå! Det är TVÅ ÅR till nästa val. Hur vore det om regeringen skulle ta och ägna sig åt att regera i stället? Ägna sig åt inrikes viktiga frågor, nu när den så himlans viktiga platsen i FNs säkerhetsråd är grejad.

Ericssons ordförande Leif Johansson ”bryter” skriver Expressen. Bryter? Vad? …ihop eller? …med sin älskarinna eller? …bröd med några hemlösa?
Nä tystnaden var det visst det gällde. Det var på tiden. Det är nästan tre månader sedan han sparkade Ericssons vd utan att det finns någon ny på gång. Och hela Kumla går åt helvete så det är väl läge att presentera nån plan? Va?

Fegast i klassen ”Vi som vägrar ta ansvar” är kanske ändå fotbollsspelaren Valencia. Han har struntat i att betala underhåll till sin fru och när polisen kom till en match och skulle hämta honom, fejkade han en skada och blev utburen på bår och därefter ivägkörd i ambulans. Snopet för honom att hela snutskocken följde efter honom. Tomte.

Nä men man kanske skulle ta sig en fylla? Det lär vara ett utmärkt skäl att slippa ta ansvar. Till exempel om man våldtar någon. Eller begår något annat brott under rusets inverkan. Helt sjukt. Men det finns en sång som passar till. Förvånad? Någon? Att jag kommer på en sång till något som jag hör eller läser? Nä, jag tänkte väl.

Dom som är nyktra har ingenting roligt
Dom har bara ansvar och alls inget tjolitt-
alej fadderulla
men vi som är fulla
vi har bara kul nästan jämt.

Melodi: Du är den ende


Trevlig helg!


Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.