Tiggeriet

”Länsstyrelsen föreslås få ansvar för tiggeri” skriver Expressen idag.

Alltså, nog för att Andersson har aviserat att alla lador är tomma, men att det var så illa med finanserna i landet att länsstyrelserna nu ska ägna sig åt tiggeri? Det var oväntat.

Nej, men som vanligt är det tidningens rubriksättare som svamlar. Ladorna kanske är tomma där också? Regeringen har ju tillsatt en ”tiggerisamordnade” (gu’ vilken märklig titel) som ska leverera lösningar på problemet med alla ”utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i landet”. Nu vet jag väl inte om det är så himla tillfälligt som de befinner sig i landet. De som intervjuas i tidningarna har ju suttit på samma ställen i åratal. Och bott på någon annans tomt. Eller på någon offentlig toalett. Just de timslånga ockupationerna av toaletter som ska vara tillgängliga för alla är ett problem för alla oss hundratusentals människor som har problem med magen. Många restauranger och kaféer har nu stängt sina gästtoaletter just för att de används som vilrum, tvättstuga och duschrum av ”utsatta EES-medborgare”. Och det var inte riktigt så gästtoaletterna var tänkta att använda.

Och minsann har inte vår barn-, äldre- och jämställdhetsminister (herregud…) varit i Rumänien och kommit överens om att man där ska ägna sig åt ”jobbskapande, social inkludering liksom jämställdhetsfrågor”. Alltså. Tror ministern verkligen på det där? På riktigt?

Jämställdhetsfrågor är något som vi gärna vill att andra länder ägnar sig åt. Sida-projekt plöjer ner miljarder på sånt, i länder som knappt har någon infrastruktur och högst troligt gärna hellre skulle ta emot bistånd för att bygga vägar, skolor och VA-anläggningar. Men nehej då, präktiga Sverige tycker att man ska ägna sig åt jämställdhet först och främst.

Men tiggeriet. Nu säger den här samordnaren/utredaren att det är olagligt att upprätta boplatser på någon annans mark. Det visste väl alla redan? Bara att polisen inte vågar ta itu med den sortens kriminalitet. Eller ids. Eller vad det nu beror på att folk kan få sina tomter ockuperade i månader utan att få hjälp med att köra bort de som barrikaderat sig där.

Samordnaren/utredaren har också kommit fram till att man inte ska erbjuda skolgång åt tiggarnas barn, det uppmuntrar bara tiggarna att ta med barnen hit där de far väldigt illa. Vem skulle inte göra det? Under en presenning på en ödetomt? Till exempel.

Slutligen slår han också fast att man inte hjälper de här människorna genom att ge dem pengar. ”Det är bättre att skänka pengar till en organisation som verkar i hemlandet än att ge pengar direkt i muggen.” Det är ju det jag har sagt hela tiden. Varför lägger man pengar i tiggarnas pappmuggar? Svar: ”Det känns bra för mig” (med tillägget "han sitter ju utanför jobbet varenda dag"). Aha! Är det så det ligger till? Inte medmänsklig omtanke, alltså.  Svensken i gemen är försedd med dåligt samvete. Som renas genom att lägga en tjuga i en pappmugg. Alltså, det borde väl finnas en uppsjö av andra ego-kickar man kan ägna sig åt? Som inte har negativ inverkan på omgivningen? Och vill man däremot hjälpa dem på riktigt, kan man gå via kampanjen Hjälp människor som tigger. Länk: http://hjalpmanniskorsomtigger.se/

I ett års tid har samordnaren/utredaren jobbat och kommit fram till de här självklara slutsatserna. Kunde jag ha levererat på stubinen. Antagligen till ett avsevärt mycket lägre konsultarvode.

Men lycka till med projekten för jobbskapande och jämställdhet i Rumänien. Det ska visst slutas liknande avtal med Bulgarien. Blir spännande att se när de avtalen ger effekt här hemma. Och när livet kommer att bli drägligt för dessa utsatta människor i deras hemländer.

Lycka till.

Säger jag bara.