Välkommen!
En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.
torsdag 24 november 2011
Förtroende eller ej
Förtroende är något man får göra sig förtjänt av. Som respekt, ungefär. Svårt att köpa. Vissa kan snacka sig till det, men bara tillfälligt.
Tomas Östros är riktigt rolig när han o-har förtroende för Juholt. En tydligare reaktion på jag-blev-inte-partiledare har sällan skådats. Surt sa räven. Och nu såg han sin chans att ploga inför s-kongressen. För inte är det väl möjligt att Juholt kan bli omvald?
Förtroendet för rättvisans riddare, advokater, sjunker ibland lika fort som sossarnas väljarbarometer. En livstidsdömd fånge som rymt, anklagas för våldtäkt på en 12-årig flicka. Advokatens förklaring till åklagarens alla bevis är att den anklagade onanerat på en tidningshög där flickan sedan gick och satte sig. Utan byxor. Eller hur.
Patrik Sjöbergs bok fick stora rubriker när han i samband med utgivningen berättade om de sexuella övergrepp han utsattes för som ung. Stort rabalder (förstås) ett tag och när medieintresset svalnade kom han på nya utspel för att få uppmärksamhet. Nu skriker Expressen att han ska vinna SM (han har redan vunnit VM och EM). Fast det gällde visst nätpoker. Nyhetstorka i november? Det var nåt nytt.
Före detta sd-politikern Petzäll ska ta med en använd knarkarspruta till riksdagen för att belysa vikten av landstingsbekostade sprutbyten. Öh?
Utvisningar väcker ofta stor uppmärksamhet i medierna. Särskilt om det rör sig om små barn eller möjligen en gammal människa. Det bildas facebookgrupper och ordnas namninsamlingar för att människor ska få stanna här och ändå, när man gör enkätundersökningar, så tycker allt fler svenskar att invandringen till Sverige ska minskas. Jag får inte ihop det där. Det kanske inte behövs heller. Man kanske bara ska glädja sig åt att det fortfarande finns ett uns av medmänsklighet kvar i den svenska folksjälen.
TV-reklam kan driva en till vansinne. Överst på topplistan över skitdålig reklam ligger Bredbandsbolaget. Den är rent pinsam. Bafucin ligger också i toppskiktet liksom alla som använder den där skrovliga mansrösten som försöker likna en storrökande Bengt Magnusson (Uncle Ben, Specsavers, Gilette, Jysk m fl). Allra konstigast måste ändå Marabous vara. De där nördarna som kollar chokladbitar i ett mikroskop och får se en man som bär omkring på en häst. Alltså, vad hade dom rökt på den reklambyrån när dom kom på det där? Va?
För övrigt undrar jag när Coca-Cola ska stämma Telenor för idéstöld. Enda skillnaden är att lastbilarna är blå. I övrigt känns hela filmen som ett rent plagiat. Seriöst?
Häpnadsväckande nyhet. Aftonbladet meddelar att en miljard människor världen över är smittade av någon form av mask just nu. Wow. Det måste jag anteckna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bloggintresserade
Om mig
- Lena Heimlén
- Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar