Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

måndag 21 november 2011

Blandade kramar


Alltså, är det inte lite tjatigt med den där hunden nu?
Frågan kom härom dagen.
Jovars, det kanske det är men jag tyckte den liksom passade in.

Några bilder på Juholt tänker jag inte ta in mer i bloggen. Men skriva om honom, det tänker jag minsann. "Raset i (s) har stannat upp" sa mätningen som gjordes för någon vecka sedan. Tacka 17 för det. Juholt har inte visat sig på ett tag.
Fast nu tog tydligen raset fart igen. Det kom väl när han bladdrade om en överenskommelse med M och VP som ingen annan känner till. Milda makter.
Han måtte väl känna sig ungefär som Berlusconi. När ryktet gick att han skulle avgå, steg världens börser och när han senare gick ut och dementerade ryktet sjönk börserna som stenar.
Hur kul kan det kännas på en skala.
Men han har väl inte större självinsikt än att han tolkar det som att han är en inflytelserik person. Vad vet jag.
Nu är han väck i alla fall och vi väntar med spänning på vad super-Mario ska ta sig för.
Men åter till (s). Ve den som vågar sig på att framföra kritik mot ledaren! Och i ett sms dessutom. Som blev känt i kvällspressen. Högt i tak kan man inte anklaga dom för att ha där på Sveavägen i alla fall...

Och när ska man göra något åt de livslånga pensionerna som betalas ut. En fallskärm på sex månader är väl maximalt vad som ska betalas ut. Motsvarar uppsägningstiden då en mångårig medarbetare sägs upp av arbetsgivaren. Sen får väl politikerna gå till Arbetsförmedlingen som alla andra. Är dom med i a-kassan månntro?

Och äldrevården. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Så länge attityden mot äldre människor är så usel som den är, hjälper varken regleringar eller mer stålar. Att jobba med människor har låg status. Att arbeta med gamla människor är ännu värre. Och eftersom gamla människor inte säger ifrån (för att de är uppfostrade så, för att de inte törs eller för att de inte kan) kan man behandla dem som skit. Dessutom får de så sällan besök av sina anhöriga, så det är liten risk för att vanvården upptäcks.
Det är som gamla tiders fattigvårdsauktioner. Den som kräver minst betalt får ta hand om hjonen. Längre än så har vi faktiskt inte kommit i det här landet. Det ska f-n bli gammal. Kanske skulle det hjälpa att bli religiös, om nu kyrkan ger sig på äldrevårdsmarknaden?

Efter ett par dagar i stadens vimmel börjar jag fatta varför det är så himla mycket reklam för medel mot fotsvamp. Gummistövlar. ALLA unga tjejer lufsar runt i GUMMISTÖVLAR. Varför då liksom? Inte ett moln, så långt ögat kan nå. Liksom.

Youtube-klippet med den "talande" hunden har visats mer än 70 miljoner gånger. Jag erkänner, jag har bidragit med rätt många visningar. Den är SÅ bra. Här är den (om någon händelsevis råkar ha missat den.)
http://www.youtube.com/watch?v=nGeKSiCQkPw

Tänk så glad man kan bli av en hund.
Eller en varg. Vargkramare kan man vara på Kolmården (som synes). Bor man i vargrika trakter är man inte lika förtjust. Jag har full förståelse för det.
Ibland kunde man önska att folk tog reda på lite mer fakta innan de höjde sina röster. Ek-kramarna utanför tv-huset till exempel. Klipp er och skaffa er ett jobb, säger jag bara. Trädet är angripet av svamp. Trädet är i princip DÖTT. Bättre att plocka ner det innan det ramlar omkull av sig självt och slår ihjäl någon.
Ska det vara så svårt att haja? Va?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.