Seriöst?

Pinnen som ser ut som en dusch är flyglarmstutan. Som FAN tutar den.

Vi var två av många som satte kvällsfikat i halsen i söndags kväll när flyglarmet började tjuta klockan 22. Signalen som betyder ”stäng fönster och dörrar, håll er inomhus, sätt på radio P4” ljuder extra starkt här hemma eftersom det sitter en tuta på hustaket mitt emot. Dessutom hade vi, såklart, balkongdörr och fönster på vid gavel.

Man påstår att det var ett test som gick fel. Stockholms Brandförsvar testar larmet vid tiotiden en söndagskväll? Tillåt mig tvivla. Att dessutom alla webbsajter, som ska förse medborgarna med information när larmet tjuter, kraschade i samma veva – samtidigt – låter helt osannolikt att det ska vara en tillfällighet. ”Överbelastning” var det nåt beslutsfattande snille som föreslog. För fasen, minst hälften av alla stockholmare är bortresta. Ska inte de mest viktiga webbsidorna klara den belastningen? Seriöst?

Inte för att jag brukar ägna mig åt konspirationsteorier, men som världen ser ut just nu med stollar i både öster och väster kan man förvänta sig vad fasen som helst.

De vilt strejkande sopåkarna i Stockholm har nu sagt upp sig. De gillade inte att företaget, som förra året var nära konkurs, vill göra om lönesystemet. Fullt begripligt att man inte gillar när lönen sänks, men i mina öron låter systemet väldigt gammaldags. Lite som de grekiska fabriksarbetarnas lönetillägg för varmkörning av dieselmotorer som fortfarande hänger kvar. Sophämtarna tjänar i snitt 35 000 kronor i månaden. Enligt arbetsgivaren kan vissa tjäna upp till 40 000 – 45 000/månad. Och så jobbar de 28-29 timmar i veckan. Hyfsad lön. Och om man tänker på hur jobbet förändrats de senaste decennierna med alla hissar, sopsugar, rullvagnar mm kanske man får se över anställningsvillkoren? Tänker på de karlar som slet med soporna när man var liten. De bar svintunga säckar på ryggen, i trappor och längs trånga källargångar. Många fick skärsår av trasiga flaskor och konservburkar. Och var helt utslitna i rygg och leder innan de fyllt 50. Men det var då. Möjligheten att strejka är ett bra sista vapen att ta till när förhandlingar strandar. Vilda strejker, som dessutom drabbar tredje person, är inte okej. Att de nu, dessutom, vägrar märka upp nycklarna de kvitterat ut till adresserna där sopor ska hämtas, är verkligen inte alls okej. Blir intressant att se vad Arbetsdomstolen säger på fredag.

Ensam hemma i går kväll = makten över fjärrkontrollen. Kollade ”Svenska Hollywoodfruar” för första gången på flera år. Gunilla Persson lider fortfarande av grav hybris och är som en karikatyr på sig själv. Och när hon började sjunga blev jag påmind om att hon för en miljard säsonger sedan påstod att hon sjunger lika bra som Whitney Houston. Seriöst? Tillåt mig gapskratta.

Janne Josefsson har rört upp känslor med sitt sommarprat om att Botkyrka bibliotek bränner böcker. Ordet ”bokbål” väcker bruna tankar och kommunen menar att det inte alls är fråga om något sådant. Semantik, om ni frågar mig. Böcker rensas ut och skickas till återvinningsstationen där de bränns upp. Eller körs till fjärrvärmeverket. Eller vart nu Botkyrkas brännbara sopor tar vägen. Grejen var väl att man inte gillar originalversionen av ”Pippi Långstrump i Söderhavet” där hennes pappa omnämns som ngr-kung. Så får man inte säga idag. Men så sa man då. Jag vidhåller det jag skrev när Stockholms Kulturhus plockade bort ”Tin-Tin i Kongo” från hyllorna. Hur mycket historna ska man radera? Och vem avgör vad som är lämpligt/kränkande/stötande och så vidare? Det påminner om en Magnus & Brasse-sketch där de satt och censurerade tidningarna.

”Det står arsle här!”

”Var då?”

”Murarna tog sina murarslevar…”

Och skulle döpa om Emerson Fitipaldi och jag vet inte vad.

Får Systembolaget sälja vinet Pata Negra, förresten?

Apropå seriöst. Med frågetecken. Var en sväng i centrum på förmiddagen. I skoaffären stod två anställda från Vardaga och provade skor. Inget märkligt i sig. Om det inte hade varit för att de hade med sig varsin brukare. En kvinna i rullstol och en kvinna som stod och höll sig i en bänk. Allt medan de Vardaga-anställda provade skor i godan ro. Seriöst?

Alltså, om vård- och omsorgspersonal nu har så himla lite tid för patienter/brukare/kunder, är det då så himla lämpligt att ägna sig åt shopping till sig själv på arbetstid? Jag måste skriva till Vardaga och kolla deras policy.

Hit får man gå på sin fritid. Om man inte jobbar hos Vardaga.