Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

onsdag 19 april 2017

The bright side of life


Ibland bara börjar den där låten ringa i skallen. ”Always look on the bright side of life” från filmen Life of Brian. Brian och hans lärjungar hänger på sina kors och sjunger. ”Life’s a piece of shit, if you look at it”. Jomenvisst. Så känns det ibland. Även om man vet att det finns de som har det värre. Det är lätt ibland att glömma vad man har, lätt att få fokus på vad man inte har. Korkat.

Apropå korkat. Hörde Gudrun Schyman berätta om partiets budget. Fi, numera. Kortare arbetsdag med bibehållen lön. Fri invandring. Gratis ditten och gratis datten. Utan ett enda konkret förslag till hur alla kostnaderna ska finansieras. ”Det löser sig” och så nåt mummel om skattehöjningar (såklart, för alla svinrika som Fi-anhängarna inbillar sig är så himla många). Jovisst kan man önska sig. Jag vill gärna ha en Range Rover och ett fritidshus med sjötomt. Man behöver inte vara ett mattesnille för att fatta att Fi-planerna inte går att genomföra.

Apropå mattesnille. S ska tydligen köra stenhårt på förslaget att slopa vinster i välfärden trots att de vet att det inte kommer att gå igenom i riksdagen. Och jag skulle jättegärna vilja veta hur man har tänkt sig med kommunal och landstingsbedriven vård och omsorg som går plus. Såvitt jag vet har ”välfärden” inte blivit dyrare sedan man tillät privata aktörer. Inte sämre heller (annat än enstaka undantag och skolorna möjligen, men det har helt andra orsaker). Och då undrar jag; om det nu finns en massa knösar som gör sig enorma förmögenheter i den här typen av verksamheter, vart tog pengarna vägen förut? När det var kommuner och landsting som skötte det hela?

Jo, till viss del vet jag faktiskt det. Om t ex ett gruppboende eller en vårdcentral inte hade utnyttjat hela sin budget när året närmade sig sitt slut, så köpte man nya möbler, ordnade meningslösa möten eller konferensresor osv för att inte budgeten kommande år skulle minskas. Skulle det på något sätt vara bättre?  Eller välare använda pengar?
Nej alltså välare är inget godkänt ord. Men det är klockren småländska.

Kim Jong Trump? Elakt bildmontage, snott från nätet.
De stora frågorna orkar man inte ens ta in. Som stollejocken i Washington och stollejocken Kim. Just nu känns det läskigt nära ett fullskaligt världskrig. Då känns det skönt att fokusera på herrarnas märkliga frisyrer. Vet egentligen inte vems som är fulast. The Don kanske ska kräva ensamrätt på sin comb-over, precis som Kim gjort. Och endast tillåta 15 olika frisyrer. Fast det där med supersnagg på sidorna och en backslick upptill känns lite Östermalm. Undrar vem som kopierat vem?


De 15 godkända frisyrerna
På hemmafronten då? Intressant hur folk hanterar reklamationer. Som Espresso House i Täby som serverade en paj och tog betalt för tre. Upptäcktes vid hemkomst. Mail till Espresso House. Som svarade att vi kunde åka tillbaka till Täby och få ett tillgodokvitto. Alltså. Tack, men nej tack. Vi fikar nån annanstans nästa gång i stället. Det finns många bra fik där.

Eller Taxi Stockholm. Två obehagliga händelser en lördagskväll vid Centralen där en förare ville få oss att pröjsa hans bomkörning och sedan köra oss utan taxameter hem. Världens diskussion uppstod och vi undrade om vi verkligen satt i en Taxi Stockholm-bil. Jojomensan, det gjorde vi. Och vägrade såklart att lösa hans problem, lämnade bilen följda av långa, förbannande haranger på något främmande språk. Givetvis mailade jag Taxi Stockholm som ifrågasatte det hela. Och trots att de fick både tidpunkt för händelsen och en massa annan info för att leta reda på sin otroligt oseriösa förare kom svaret att ”vi har inte hittat något i våra loggar som stämmer med din berättelse”. Nej men då så. Aldrig mer Taxi Stockholm. Efter åratal av åkande, nästan uteslutande med dem är det nu ajöken. Det råder ingen brist på bilar precis.

Livet från den ljusa sidan. Jo, alla pensionärer gläds åt regeringens budget. 200 spänn mer i plånkan framöver. Men det gäller visst bara dem som har en pension under 14.000 i månaden. Och är man sjukpensionär får man drygt en hundring extra. Wow, det räcker ju till en lunch på stan! Och en kaka till kaffet. Allt detta finansieras med höjd skatt för höginkomsttagare dit numera bl a barnmorskor, brandmän, lärare och poliser hör.

Det fattas 50 miljarder för att kunna klara notan för det stora flyktingmottagandet. Och alla extrapengar som man nu vill dela ut till socialtjänst, skolor och vård är tillfälliga bidrag som måste utnyttjas innan året är slut. Vad som händer sen vet man inte.

Och jag undrar varför man inte har någon plan för bostadsmarknaden. Varför inte slopa ränteavdragen och reavinstskatten så det blir lite omsättning? Hur väl stämmer det med S värderingar att den som köper svindyr villa får skyhögt bostadsbidrag från staten? För det är ju vad det handlar om, galenskaperna med ränteavdrag. Förvisso ännu galnare på 70-talet då det var gratis att låna pengar, men ändå. Och varför inte staffla skalan med reavinst? Har man bott mer än 5 år minskar eller försvinner skatten. Eller att man får skatta när man säljer för sista gången (typ när man dör och arvingarna får ta smällen haha).

Slutligen. Efter Löfvens nyväckta insikt att här finns ungefär 12.500 personer som uppehåller sig i landet illegalt. Vad händer? Kommer man att effektivisera handläggningen hos Migrationsverket? Verkställa utvisningar så snart de beslutats? Sätta människor i förvar? Fotboja var ju ett kreativt förslag. Inte. Man hör inte talas om ett enda konkret förslag.
Men hans förtroendekapital ökade efter terrordådet i Stockholm. Jo, läsa efter manus har han blivit rätt bra på. Svara på frågor klarar han fortfarande inte. 
Mycket snack och lite verkstad. Borde det inte vara tvärtom, med hans bakgrund?
Men icke.
Tomte.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.