Bara så ni vet.
Jag är antagligen inte den enda som drar lite på munnen när
namnet Hjalmar dyker upp. Och jag är antagligen inte den enda som associerar
med Hjalmar-revyn, örebrodialekt och lite buskis. Namnet har, för mig i alla
fall, en positiv klang. Tyvärr har namnet kidnappats av ett riktigt uselt
hotell i Örebro. Så den som eventuellt ska övernatta i stan rekommenderas
härmed att välja något annat ställe. Vanligtvis väljer vi Behrn, men det ligger
precis vid raggarrundan och stojet på torget, det är svårt att hitta
parkering och det är ett j-la liv som stör nattsömnen. Så vi tog ett som
låg lite mindre centralt. Det gör vi inte om.
Hjärtligt välkomna! Eller? |
Välkommen in, liksom.
Att mötas av gammal matos-stank gör sällan att man känner
sig välkommen. Att korridoren dessutom är belamrad med städgrejor gör inte
saken bättre. Ett sämre första intryck kunde vi knappast ha fått.
På bilderna på webben ser det jättefint ut. Men jag hajar, man vill
inte gärna visa att golven är trasiga, väggarna i korridorerna repade och
möblerna superskitiga. Då skulle man inte få några gäster. Det var inte mycket
som stämde överens med det som stod i bokningsbekräftelsen och dessutom var det
svinkallt i rummet. Alltså, vi snackar SVINKALLT. Inte nog med att elementet
var kallt. Fönstren var trasiga och gick inte att stänga. Och det var typ 5
plusgrader ute. Och halv storm.
Absolut säker fönsterstängning. Inte. |
Drog för gardinerna så gott det gick och skulle tända
sänglamporna.
SPRAAAAAK sa det om strömbrytaren. Som slog gnistor. Och
lampan blinkade till.
Nytt försök.
SPRAAAAAAK, lät det igen.
Okej jag hajar. Tänkte jag och gick runt sängen för att
testa den andra lampan. Samma visa där. Så det fick bli lilla lampan på
skrivbordet, när jag väl hittat ett eluttag att stoppa sladden i. Och sen
gällde det att inte röra lampan, som blev skållhet efter typ fem minuter.
Rummet skulle innehålla en ”matplats” stod det.
Min definition av det begreppet är en stol och ett bord.
Gärna två stolar om det är ett rum avsett för två personer.
Det fanns två stolar i rummet. En stod i ”hallen” och en i själva
rummet. Båda var så illa skitiga att vi inte ens ville ställa väskan på dem. Än
mindre sätta oss.
Hotellets uppfattning av "matplats". |
Överkastet var lika skitigt och i sängen hittade vi hårstrån
från åtminstone fyra andra personer. Såvida det inte sovit någon med väldigt
många olika hårfärger och –längder på skallen. Jo, jag är ganska säker på att
det var huvudhår. Men bara ganska. Hade ingen lust att göra en mer ingående
undersökning.
Badrummet såg fräscht ut men lamporna runt spegeln var
trasiga så att sminka sig där var lönlöst. Duschen saknade en duschvägg och den
som fanns gick inte att ställa i något bra läge så hela rummet blev genomblött
hur man än försökte vika både sig och duschen.
Nåväl, efter en innehållsrik dag somnade vi så småningom. Och
ingen hade blivit särskilt förvånad om man vaknat med röda, kliande bett
någonstans… Så kändes det.
Varsågod och sitt. Nej tack. |
Utlovad strykbräda och strykjärn hittade vi inte men det är
ju trendigt att se lite halvsjaskig ut och hungriga som vargar hastade vi iväg
för frukost. Bland det bästa med att bo på hotell är frukosten. Särskilt i
Sverige. Massor av godsaker att välja bland, sitta länge, äta något onyttigt,
ta en påtår… Och på hotell Hjalmar? Långnäsa. Efter 10 minuters köande kom vi
på att vi kanske skulle kolla tillgången på bord. Jovisst. Hela stället var
knökfullt. Inte en enda ledig plats.
Tack och lov för Espresso House. Trevligt bemötande, gott
fika, suverän smoothie och en lagom nyttig och superfräsch macka. I lugn och
ro, dessutom. (Och ingen trippeldebitering som i Täby.)
Så.
Nu har vi bott på hotell Hjalmar två gånger.
Första och sista.
Natten kostade oss 1 036 kronor. Så ovärt.
Tur att hotellutbudet är stort i Örebro.
Och jag undrar vad gästerna som gett hotellet toppbetyg har
haft att jämföra med?
Koja i skogen? Barack på lägerskola? Råtthål?
Rummet har A/C. Eller hur. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar