Tvättmaskinen

Jag är ivrig anhängare av trenden återanvändning. Re-cycling som det numera heter, på ren svenska. Varför kasta något som nån annan kan ha användning för? Och varför köpa nytt om det finns något begagnat som är lika bra? Liksom.

Blocket, denna välsignade sajt som gått från tummelplats för hälare till var mans gigantiska varuhus. Vi är numera storkunder där, både som säljare och köpare. Senaste fyndet var en Billy bokhylla. Ikea har slutat tillverka den i 60 cm bredd av någon märklig anledning. Ut på Blocket och några mejl senare har vi hämtat en snygg och prydlig i Sollentuna.

När vårt nya badrum efter sju sorger och åtta bedrövelser var färdigt, blev det ganska snart uppenbart att tvättmaskinen inte alls gick in. Hur Bogdan har mätt vete fåglarne, men ställda inför faktum gällde det att agera snabbt. Fram med kameran och ut med en annons på Blocket. Vill man göra snabba affärer ska man sätta ganska låga priser, har vi lärt oss. Så vår fantastiskt bra (och lite lyxiga) Bosch fick gå för niohundra spänn. Jag brukar skriva: Hämtpris, prutat och klart, för att slippa alla som ska tjafsa om priset.

Först ringde Olga. Ja, hon var av rysk härkomst. Hon ville ha vårt inköpskvitto, vår bruksanvisning och lite annat. Hjälpte inte att jag förklarade att vi just flyttat och att vi är glada om vi hittar något anständigt att klä på oss. Brukisen ligger någonstans, men VAR?

Nej, då var hon övertygad om att vi sålde någon annans maskin.

Ajö.

Sen kom ett sms från Nina. "Jag är intresserad av tvättmaskinen. Har ni möjlighet att köra den till mig i Danderyd? Bor ca 1 km från Mörby centrum. Har ingen bil."

Alltså. Allvarligt.

Vad är det med folk?

Ajö.

Sen ringde Hassan. Nej, inte Fredrik Lindström-Hassan. Riktiga Hassan.

Han ställde några standardfrågor innan han kom till väsentligheterna:

- Alltså, snabb affär. Vad du kan gora på pris?

Ja, alltså jag har inte bråttom men om du har det kan du få den för 1500 spänn.

Önskar jag att jag hade kommit på att säga. Det gjorde jag inte. Jag bara sa att 900 spänn är redan tokbilligt.

Hassan tänkte en stund och sen sa han

- Horrodo, kan jag få din kontonommer? Jag betala handpeng. Hämta maskin måndag.

Men, hur dum tror han att jag är, tänkte jag och sa att det är okej att hämta den på måndag och att hela summan betalas vid hämtning.

Det blev ytterligare några samtal under söndagseftermiddagen. Varje gång ringde Hassan från ett nytt mobilnummer, alla från nummer som inte gick att hitta. Fjärde gången han ringde sa han att bruschan kunde följa med och hämta tvättmaskinen om en timme. Kanske borde jag ha dragit öronen åt mig när det enda han kände till om Solna är var Tingsrätten är belägen...

Nåväl, tre man stormade in i lägenheten och for runt som getingar. Pekade på än det ena, än det andra som de ville köpa. Jag hade fullt sjå att hålla koll på vad de pysslade med, ilsknade till slut till rejält och sa att det enda som är till salu är tvättmaskinen, ska ni ha den eller inte? samtidigt som jag föste ut alla tre mot badrummet.

Minsann, försökte han inte pruta igen!

- Schohondra spenn, snella!

Just då ringde min mobil. Ytterligare en spekulant. Mina ord: Nej, det är några här och hämtar den nu. Jag tror i alla fall det blir affär, annars ringer jag tillbaka till dig, fick så slutligen Hassan att hala upp niohundra spänn. Därefter ville han boka tid för att komma och visa sina fina mattor som han kunde sälja billigt eftersom han stängt sin butik och bara körde privata visningar nuförtiden.

- NEJ TACK, JAG VILL INTE HA NÅGRA MATTOR! Jag vill bara sälja min tvättmaskin!

Suck.

Livet med Blocket har ett visst underhållningsvärde.