Kampen mot enfalden

Egentligen vet jag inte vad jag ska bli mest upprörd över. Hyckleriet om miljön, politikers ovilja att se verkligheten eller att jag fick pensionärsrabatt på Hemköp i går.

Skulle väl också kunna oja mig över floderna av språkfel i dagspressen. 

Norrtelje Tidning (ja, den stavas så) leder ligan med hästlängder. Här är några av de mest hårresande klippen. 

 Jag har mailat redaktionen ett par gånger och fått typ icke-svar varenda gång. Ända tills en vikarie satte sig på nyhetschefens stol och lovade ”att ta upp detta med korrekturläsning med samtliga reportrar”. En klen tröst då han i nästa mening visar prov på sina egna bristande kunskaper i grundläggande grammatik…

Att svenska folket numera har svårt att skilja på DE och DEM och VAR och VART är väl känt, men när en rubrik i Expressen ser ut som nedan kan jag bara instämma med fru B som ”kräktes rakt över skärmen”. Så är det att vara drillad i den gamla journalistskolan.

 Miljön är numera det allt överskuggande samtalsämnet. ALLA är plötsligt miljöaktivister. Till exempel alla skolbarn som lekte Gretas lärjungar och skolstrejkade för klimatet i våras. Vart tog det klimatengagemanget vägen när studentdagen nalkades? Fanns väl inte en enda student som vägrade åka törstig lastbil flera varv runt stan? Ännu mer intressant är alla som hojtade om köpstopp och flygskam och fan och hans moster men som nu med ny semestergarderob glatt flyger till fjärran resmål. Det är väl ändå det man GÖR som räknas? Inte det man TYCKER. Eller?

Och sommarens stora nyhet från en semestrande regering är att nu ska Sverige vara bäst i klassen igen och gå längre i EUs plastförbud. Man vill totalförbjuda alla slags engångsförpackningar av plast. Inget fel i det, men det känns som att Sverige har liiiite större problem än plastmuggar och sugrör just nu.

Den som ännu inte har läst Björn Ranelids krönika kan hitta den här:https://www.expressen.se/kvp/kronikorer/bjorn-ranelid/sverige-befinner-sig-i-krig-och-det-ar-politikerna-som-bar-ansvaret/?fbclid=IwAR1CkhAZljwfysxe1nX_1fC6PkhHs2uS-8H04qPiRpufAR9-afVoq35TlLI

Som omväxling en text från honom som man faktiskt begriper.

Sorgligaste nyheten i går: en morfar som tappade sitt ettåriga barnbarn ut genom ett fönster på elfte våningen på ett kryssningsfartyg. Flickan överlevde inte fallet och föräldrarna är nu rasande på rederiet för att fönstret var öppet. Jo, det är kanske lättare att ta ut sin sorg, ilska och förtvivlan på någon neutral än på morfar. Varför ställde han sig med den lilla vid ett öppet fönster på den höjden? Känns som en rimlig undran. Som inte hjälper ett dugg just nu. Så ledsamt.

Och vad händer i den lilla världen där jag befinner mig?

 Offert från firma som vi tipsats om för renovering av badrummet:

”Det kostar X kronor plus moms. Har ni några frågor kan ni ringa X.”

Jaha? Alltså, vad som ingår och när jobbet kan göras är ju ett par saker man undrar över. Fortsättning följer…

Lagt ut drejskivan till försäljning. Jag inser att jag inte har tid för det nöjet just nu. Frågor från spekulanter:

-      Låter den något? (Eh, ja den har en motor…)

-      Kan du skicka den med buss? (AVHÄMTAS innebär inte hemleverans)

-      Har du uppgifter om tidigare ägare? (Utdrag ur brottsregistret eller vad?)

-      Kan du ta den till en plats närmare Stockholm? (Alltså, den väger 55 kg.)

Ja, så där håller det på. Förutom alla som egentligen vill ha en alldeles NY drejskiva men betala för en begagnad. Fortsättning följer…

I övrigt har sommaren så långt varit något av en berg-och-dalbana. 

Vädret var ena veckan Medelhavslikt för att nästa bli som en usel höstvecka. 

Jobbet var superstressigt fram till midsommar för att sedan i princip tvärdö. 

Och sista fredagen i juni begravdes min storasyster efter lång och svår sjukdom; på kvällen inleddes ett tre dagars hejdundrande firande av en 60-åring. 

Livet gör tvära kast ibland.

Och man vet aldrig när ens dagar på jorden är till ända.