Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

onsdag 16 januari 2013

Märkliga olyckor

Dags att vidga vyerna

Riktigt ruskig olycka utanför Helsingborg i går. Olyckssträckan var två kilometer. Och det var ungefär hundra bilar inblandade. Det var snorhalt och tät dimma. Räddningsledaren berättade att han på väg till olycksplatsen blev omkörd av både personbilar och lastbilar, trots väderleken.
Jag skulle vilja veta hur många av bilarna som hade dubbdäck. De är ju så utskällda för att de är miljöfarliga. Dubbar är det enda som biter på isigt väglag. Spelar ingen roll hur bra eller nya vinterdäck man har, man kanar i alla fall bara på isen. Och lastbilar behöver inte ens ha vinterdäck...
Läste i dagens tidning att man vill införa krav på halkutbildning vartannat år. Vad hjälper det när det är omdömet det är fel på? Va?
Hade en liten lastbil från Arbetspartner Flytt & Bemanning nosande i ändan i dag. Ja, bilens ända alltså. Det var moddigt, halt och snöade. Struntade han fullständigt i och det var riktigt nära att han körde på mig ett par gånger. Så snart han fick tillfälle kastade han sig ut för omkörning, sladdade hejvilt och for som en smörklick i het stekpanna. Med firmatext över hela lastbilen. Jag försökte ringa och tipsa firman om att visa chauffören några bilder från olyckan i går, men efter fyra minuters väntan i telefonen la jag ner. Men lägg namnet på minnet. Eller skriv upp det i mappen över företag att bojkotta. Såna drullar vill vi inte ha ute på vägarna.

Men jag tänker på det här med dubbdäck. Om det nu är så att det är partiklarna från vägbanan som är så hemskt skadliga, varför gör man inget åt själva vägbeläggningen? Så att den inte blir så väldigt giftig när dubbdäcken nöter på den.

Anpassa farten efter väderlek och väglag och hålla avstånd till framförvarande bil.
Svårare än så är det inte.
Faktiskt.

I dag small det rejält igen. På E4-an utanför Hudiksvall. Fem personbilar och fem lastbilar.
I say no more.

Såg min insändare i dagens DN, förresten. Längesen jag skrev den så jag hade slutat titta, men sen fick jag ett meddelande på Facebook från en kvinna jag inte känner men som tyckte insändaren var bra. Sånt värmer.
Man kan bli galen på alla gnällspikar.
Kom igen när ni har något riktigt problem att oja er över.
Liksom.

Och det är bara att hålla med Anna L när det gäller de högljudda protesterna efter gårdagens tågolycka. En tågstäderska som ville leka lokförare och åkte iväg med ett helt tågsätt på Saltsjöbanan och sen inte kunde bromsa och brakade rakt in i ett hus. De boende klev raskt fram och sa att de hade försökt få slutstationen flyttad eftersom det inte är klokt att ha den 60 meter från ett hus. Men varför byggde man huset så nära ändstationen? Järnvägen var faktiskt där först...

Larry Hagmans lyxvåning i Los Angeles är till salu. Det räckte med att kolla in sovrummet för att bli yr i huvudet. Tak, väggar och golv i samma guldbrokiga mönster. Och som om inte det räckte har tyget i överkast och kuddar samma skrikgula palmer. Hjälp. Men utsikten gick inte av för hackor.

En massa kändisar är åtalade för skattebrott. De har fått pengar i handen när de uppträtt i köpcentra och andra liknande platser. Lotta Engberg säger att hon inte alls fått några pengar, hon uppträdde helt gratis. Sextio gånger. Hon kallar det för marknadsföring. Eller hur.

Robinson-snubben Jan Emanuel som sedan blev s-politiker och därefter entreprenör i vårdsvängen sålde ju sina bolag och gjorde i runda slängar en kvarts miljard i vinst. Nu är även han åtalad för skattebrott. Hans advokat är säker på ett frikännande.
Hans advokat heter Tomas Bodström.
Frågor på det?

Ett företag i Skåne bjöd på personalfest. Med motiveringen att på fackklubbens fester är det bara de fackanslutna som är välkomna, bjöd man alla utom de som är med i facket. Nu har företaget dömts att betala skadestånd. Femtusen spänn till var och en som inte var bjuden på festen. Var inte det ganska bra betalt för att slippa en firmafest?

I USA sker betydligt fler mord med skjutvapen än i andra jämförbara länder, skriver DN i dag. Det är så himla märkligt att folk som åtminstone borde vara normalbegåvade inte ser sambandet mellan antalet skjutvapen och antalet mord. Värst hittills är väl ändå att det nu pågår vapenutbildning för en massa lärare. Alltså, man har ju stött på en och annan aningen labil lärare genom åren. Hade någon av dem haft ett skjutvapen kunde det gått riktigt illa. Man får vara tacksam att de bara hade linjaler, pekpinnar och hårda nypor att tillgå.

Och nu diskuteras förändringar i pensionssystemet. Igen.
Och vinnarna denna gång är fyrtiotalisterna. Igen.
Eftersom det nya systemet missgynnar alla födda efter 1954, satte alla i min generation igång och öste in stålar i privata försäkringar. Man vill liksom inte leva på enbart nudlar efter 65. I går kom beskedet från Skandia Link-försäkringen. På fyra år har den minskat i värde med 100.000 kronor.
Tack så j-la mycket.
Garantipension, hette den när jag tecknade den.
Men Skandia var visst tvungna att ändra namnet sedan. Jag fattar varför.

En statsvetare ojar sig i tidningen över att hennes Mulberry-väska blev stulen. I väskan förvarade hon sin dator. I samma väska förvarade hon också de två usb-minnen där hon sparat alla uppdateringar.
Att man är korkad är väl en sak, men att berätta om det i tidningen? Va?

Barnrättsorganisationen Bris har bestämt sig för att sluta använda begreppet barnfattigdom eftersom det inte finns så värst många barn som kan betecknas som fattiga i Sverige. Jag har med en druckens envishet skrivit om de här undersökningarna som använts som slagträ i en massa debatter. Sedan man började mätningarna 1991 har andelen fattiga barn halverats. Det säger varken Rädda Barnen eller Bris något om. Tappad trovärdighet är bara förnamnet. Men när Uppdrag granskning röt till, då vaknade man visst. Bättre sent än aldrig. Sedan är det sorgligt att det finns barn som lever i mycket knappa omständigheter, och det vore väl bättre att ta itu med de verkliga problemen än att försöka göra politik och slagträ med hjälp av feltolkad statistik.

Nehej, dags att vidga sina vyer lite. Har fått i uppdrag att skriva om katter, kaniner, marsvin och andra små sällskapsdjur och känner att jag behöver läsa in mig lite.
Boken om origami har inte kommit än, så den artikeln får jag vänta lite med att skriva.
Ombyte förnöjer, sägs det ju.
Slutgnällt för i dag alltså.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.