Att välja bort

Det handlar mycket om att välja nu. Valfrihet. Är det bra eller dåligt?
Råder delade meningar om det uppenbarligen.

Något som allt fler tycks vara ense om är i alla fall att Buffeln Juholt borde välja att tänka sig för innan han öppnar truten. Han har gjort det igen. Pladdrat. Nu tycker han att alla ska ha rätt till täckning hos alla telefonoperatörer. Oavsett var man befinner sig i landet. Till och med den enstöring som bosätter sig bortom all ära och redlighet, ska ha tillgång till all telefoni som finns på marknaden.
Inte så himla genomtänkt. Chefen för Post & telestyrelsen säger att det är omöjligt. Torde väl ha varit omöjligt även på monopolets tid.

Välja rätt julklappar, upptar mångas hjärnverksamhet just nu. Det är väl trevligt att ge bort något som man tror att mottagaren blir glad för. Självklart. Fast när Expert tycker att Alva, 26 ska köpa en systemkamera för flera tusen till pojkvännen har det väl ändå gått för långt? Eller har vi det verkligen så gott ställt? Julhandeln väntas slå rekord igen. Och det i tider när folk är oroliga för arbetslöshet och indragen sjukpeng och jagvetintevad. Jag får inte ihop det.
Kanske är det bara fråga om den gamla vanliga mätningen.
- Vad fick du av din fru? Jahajasså, den där simpla prylen. Hrm hrm.

Julfirandet i största allmänhet verkar också ställa till det. Familjerna har antagit sådana märkliga proportioner nu att många gör julen till ett enda långt stressande. Man ska hinna med ALLA, till och med människor man vanligtvis inte umgås med. Jättekonstigt.
Kanske därför DVD-spelare till bilar säljer så bra. Ungarna får kolla på Kalle på väg till farmors kusins nya sambo.
Hjälp.

Man får faktiskt välja bort.
Utan att betraktas som suspekt eller avvikande.
Eller kanske inte.
Men man kan välja att inte bry sig. Om man betraktas som suspekt eller avvikande, menar jag.
Bry sig ska man faktiskt göra. Om dem som uppskattar det. Och som bryr sig tillbaka.
De som bara hör av sig när de vill ha något. Bort.
De som aldrig bjuder igen. Bort.
De som lånar en massa prylar och aldrig lämnar tillbaks dem. Bort.
De som aldrig ringer och frågar hur man har det. Bort.
Så där kan man hålla på ett tag.
Om det blir ensamt? Nää, faktiskt inte. Kanske en mindre vänkrets, men bestående av riktiga vänner. Det är faktiskt viktigare.

Kungen verkar ha riktiga vänner.
För trots att Anders Lettström numera är bannlyst i kungliga kretsar, försvarar han kungen och tar på sig hela skulden för alla skumraskkontakter, på DN Debatt i dag.
Vad har han för det?
Liksom.
Och nej, jag tänker inte "ge f-n i kungen" som signaturen En sann rojalist bad mig om härom dagen. Beter man sig som en buffel hamnar man hos Häxan Surtant. Säkert som amen i kyrkan.

Något mer som är säkert är att vi inte ska ha åttiotre saker på julbordet.
Vi tänker inte köpa julklappar för tusentals kronor. Som sedan säljs på Blocket.
Och nej, vi tänker inte kolla Melodifestivalen nästa år.
Startfältet innehåller både Torsten Flink och Christer Sjögren. Fast inte tillsammans denna gång. Och sen har vi Björn Ranelid som gör en Henning Sjöström, dock inte solo.
Hur mediakåt får man bli? Bara för att ingen köper böckerna. Liksom.
Jag säger som Magnus Uggla:
"När sedan Henning Penning gör schlagerdebut, då går min gräns för vad jag pallar med, då lägger jag en pizza och går ut".