Läser debattartikel efter debattartikel och hör det ena
utspelet efter det andra. En massa kloka, och lika många korkade, förslag till
förbättringar/förändringar kastas fram från olika håll. Och jag tänker – vore
det inte bättre om det kom konkreta förslag? Motioner till riksdagen? Krav på
lagändringar? Lite verkstad och inte bara en massa snack?
Vi tycker. Vi vill. Man borde.
Und so weiter. I oändlighet.
Dags att kavla upp ärmarna nu. Sluta skylla på vad alla
andra gjort. Och inte gjort.
Dags att göra något själv.
Det gäller i och för sig inte bara politiker på riks- och
kommunnivå. Folk som tycker att de är för feta och borde banta, för
stillasittande och borde röra på sig, för missnöjda och borde byta
jobb/parter/bostad. Jamenförihelvete GÖR DET DÅ.
Alltså, med en druckens envishet hävdar jag att den enda
människa man kan förändra är sig själv. Är man missnöjd får man antingen ändra
sina yttre förutsättningar eller sig själv och sin inställning. Eller så håller
man truten.
Men för en del är själva gnällandet som livsluft.
Jag hade en arbetskamrat för många år sedan som var
negativiteten personifierad. Hon hade baske mig inte ett enda positivt ord i
sitt förråd. Dagligen gnällde hon om jobbet men fick aldrig tummen ur att söka
nåt nytt. Inte ens då hon blev bjuden på en längre rundresa i USA kunde hon
glädjas och berätta om allt det roliga när hon väl kom hem igen. Hon sa ”Nej men det var inte alls kul” menat som
ironi, innan hon övergick till att berätta om allt hon hade velat
se/köpa/uppleva men inte fick.
Energitjuv är bara förnamnet.
Apropå energi. Det är inte klokt så många korkade
kommentarer det har fällts till stöd för alla som påstår sig vara elallergiska.
Hur mycket forskning det än presenteras, håller folk fast vid tron att
elektricitet kan orsaka en massa sjukdomar. Ja, alltså man dör om man nuddar
vid en högspänningsledning, men ungefär där går väl gränsen för hur farligt det
är att vara nära ett eluttag. Hanne Kjöller i DN levererade dagens roligaste
kommentar med anledning av centerpartisten Mattias Larssons påstående att ”om inte strålning vore skadlig skulle ju
inte mikrovågsugnen fungera!”. Kjöller kontrar då med att hans slutsats
innebär att det går att laga mat med mobilen.
Morgonens första gapflabb. Tack för det!
En annan av mina favoriter i DN, Erik Helmerson, skriver en
ledare om judehatet i Malmö och kommunledningens flathet inför detta med
ursäkter om att de som trakasserar, mobbar och går till handgripligheter
tillhör en ”utsatt grupp” eftersom de
flesta av förövarna har en bakgrund i mellanöstern. Veckans Uppdrag granskning
visade att det till och med går mass-sms om en jude skulle visa sig i
Rosengård, med uppmaning att kasta ägg på dem. ”I en svensk stadsdel” skriver Helmerson. Jo, Rosengård ligger i
Sverige och är geografiskt svensk. På samma sätt som Chinatown är en del av New
York och därmed är en amerikansk stadsdel. Men jag har svårt att tro att samma
saker skulle hända exempelvis på Kungsholmen i Stockholm, eller i Majorna i
Göteborg där befolkningen är lite mer blandad. Eller hur man nu ska uttrycka
sig utan att få rastist-stämpel på sig. Och bara för att man tillhör en
minoritet är man väl knappast ursäktad när man bär sig åt som ett svin? Va?
Dags att ta itu med de här vidrigheterna. På riktigt. Man
pratar om islamofobi och nazism, medan en del muslimer kan ägna sig åt
antisemitism mer eller mindre obehindrat. Och de här unga grabbarna som skyller
Malmös judar för konflikterna i mellanöstern, var får de luft ifrån? Och fick
de ännu lite mer stake av att regeringen i höstas erkände Palestina?
I kategorin klantskallar har paret utanför Kramfors intagit
tätplatsen. Jag hoppas de hittas vid liv snart. Men alltså. Ge sig iväg på
skoter. Ut på Ångermanälven. I mörker klockan åtta på kvällen. Utan att ta med
sig mobiltelefoner. Och nu letar alla som galningar efter dem. Skoter åker man
i dagsljus. Eller på säkra skoterleder. Punkt. Det vet till och med jag som
inte ens har förarbevis.
Och just som jag skrivit elakt om kung Abdullah av
Saudiarabien så gick karln och dog. Inte helt oväntat kanske, han närmade sig väl
100. Blir det nya, moderna tider i landet nu när sonen tar över?
Ja, jag var ironisk. Nästan sarkastisk faktiskt. Det var
svårt att säga högt. Sarkastisk faktiskt. Värre än sex laxar i en laxask.
Verkstad va’re ja. Dags att ta itu med riktiga arbetsuppgifter.
Inte sitta här och svamla.
”Get started” som
Stadium hojtar i sina annonser. Pja, man kanske skulle gå och köpa lite
träningskläder? Det är väl en bra början på ett sundare liv?
Och elastabrallor är SÅ mycket skönare än jeans när man
kryper upp i soffhörnet med en skål Ben & Jerry…
Trevlig helg!
Lördagsgodis |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar