Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.
Visar inlägg med etikett advent. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett advent. Visa alla inlägg

fredag 25 november 2011

En stark tro


Så här i adventstider blir svensken i gemen lite mer kyrklig än annars. Och trots högljudda protester från politiskt korrekta, kommer ett flertal skolor att ordna adventsfirande. Det är ju så i vår skiträdda del av världen att numera får man inte ens tänka kyrklig högtid utan att beskyllas för att kränka andra religioner. Var och en blir salig på sin tro. Liksom.

I Ryssland når religiositeten nya höjder och där ska byggas ett stort antal kyrkor och andra religiösa rum de närmaste åren. Känns kanske som att det vore viktigare att se till att befolkningen hade tak över huvudet, men vad vet väl jag. I dag skriver DN att folk köar i timmar för att pussa på en tuss kamelhår som sägs ha tillhört Jungfru Maria. Reliken Marias gördel anses ha hittats av aposteln Tomas strax efter Marias död och förvaras numera i ett silverskrin i ett grekiskt kloster. Tjugo munkar följer med på turnén och i Moskva tjänstgör ca 14 000 man för att hålla ordning kring hårtussen.
Mycket väsen för ingenting är en fin pjäs av Shakespeare.
Kejsarens nya kläder skrevs av H.C. Andersen.
Hur jag nu kom att tänka på det helt plötsligt...

Första pris i kategorin Tron kan försätta berg (ja, förutom Håkan Juholts övertro på sin förmåga att leda partiet - såklart måste han få en släng av sleven även i dag när partiet fått sitt historiskt sämsta resultat någonsin) måste ändå gå till Mora kommun.
Alltså. Det där är helt sjukt.
En gubbe har bråkat med kommunen i åratal eftersom han anser sig vara elöverkänslig. Och nu har kommunen bestämt att införa en strålningsfri zon i kommunen.
Så här är det.
Det finns ingenting som vetenskapligt klassas som elallergi eller elöverkänslighet. Däremot finns det massor av människor som blir jättesjuka av el. De får hjärtklappning, utslag, håravfall, andningsproblem och en massa andra obehagliga symptom. Man har gjort omfattande studier av detta fenomen. Det enda som utlöser de fysiska besvären är när människor TROR att det finns elektricitet i närheten. Det är illa nog och skapar svåra problem både för de drabbade själva och för deras omgivning. Och för folket i länet kan kommunens beslut få ödesdigra konsekvenser; halva Dalarna kan bli utan tv och många kommer att få problem att ringa med sina mobiltelefoner.
Mora och Orsa kommuner har nu krävt att mobiloperatörerna ska rikta om sina antenner vilket också gäller tv-distributören. Miljöinspektören fick frågan hur man kommit fram till dessa drastiska åtgärder som gynnar EN person och missgynnar flera tusen. Han svarar att man baserar sitt beslut på vad den sjuke mannen påstår är en rimlig nivå på strålningen kring hans hus och som skulle ge honom en "dräglig vardag". Därutöver stöder man sig på vad man hittat på Google och "lite inlägg" som man har hittat på nätet.
Seriöst.
Frågan är vem som är mest sjuk i det här fallet. Gubben eller kommunledningen.

Eller så är det bara ett smart trick för att gubben ska sluta tjata. Han har
Om han TROR att han bor i en strålningsfri zon kommer besvären att försvinna.
Jag säger som Baloo.
Jösses.

tisdag 12 oktober 2010

Nu är det jul igen...



Dom är tamejfasen inte riktigt kloka.
Här drar man i sommarvärmen så länge det bara är möjligt. Njuter av att fortfarande kunna ta en fika på trappan.
Och så börjar några stollar julskylta!
Är dom sossar hela högen?
”Vi kan inte vänta.”
Nähä. Men nån måtta får det väl ändå vara?

Visst, en gammal fossil som jag minns skyltsöndagen.
Det gör inte varuhuschefen i Kungens Kurva. Han säger ”en gång i tiden började skyltningen i november”.
Det är möjligt.
Men en gång tidigare i tiden började den i december. Någon enstaka gång i november, om första advent inföll då. Det var nämligen första advent som var skyltsöndag.

Förväntansfull stämning utanför det Stora Varuhuset på Hamngatan. Och sedan ett samfällt ”Ohhhhh.....” när skynkena togs bort.
Sen fick man träffa Tomten.
Och dricka varm choklad med vispgrädde på konditori.
Därefter inträdde den långa Väntan.
Som egentligen inte var särskilt lång. Bara fyra veckor, faktiskt.

På den tiden fick man vackert vänta, sosse eller ej. Det finns en viss tjusning i det. Spänning, faktiskt. Hur blir det när man börjar julandet redan i september? Risken är uppenbar att man blir trött på bjällerklang och juleljus redan i november. Och hur kul blir julen då?
Helt uttjatad.

Kan man inte tidigarelägga själva julafton också, så inte väntan blir för lång?
Jag menar, hur mycket kan man kräva av små barn egentligen? Vänta i tre och en halv månader!
Eller av de små barnens föräldrar? Orka hålla klapparna hemliga i månader, liksom. Och bytesrätten gäller inte hur länge som helst och barnen hinner växa ur julklappspyjamasarna med flera centimeter och tänk om det bara är snö i början av december!

Nej, lika bra att köra jul lite då och då faktiskt. Så blir det inte så mycket fokus på en enda dag. Man slipper trauman. Och alla behöver inte jaga upp sig så dant och julstäda och umgås med släkten eller känna sig ensamma och övergivna.
I valfrihetens tidevarv kan man väl få fira jul lite när man vill?
Ungefär som med kräftorna.
Så att det passar den egna kalendern som brukar vara så fullspäckad.
- Har ni lust att komma över på en fika?
- Nä tack vi firar jul idag.

Varför inte?
Det är ändå ingen som kommer ihåg varför

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.