Har åkt tåg i helgen. I Bålsta såg jag tre tiggare stiga på.
De höll sig väldigt nära dörrarna ända tills tåget gick, som om de beredde sig
på att hoppa av om tågvärden skulle upptäcka dem. Det gjorde inte tågvärden.
Dock dök han upp några minuter senare varvid två av tiggarna smet upp i första
klass-avdelningen. Den tredje hann inte och tågvärden var inte dummare än att
han fattade var som pågick. ”No, no not travel without ticket! THIS IS SWEDEN”
sa han. Som om man kan åka gratis i andra länder. Eller vad? Hursomhelst.
Smitarna fick finna sig i att stå övervakade av två SJ-snubbar till Enköping
där de ”blev avslängda”, som kvällspressen skulle uttryckt sig. Man kan anta
att det var dit de skulle. Möjligen hoppar de på nästa tåg för att komma vidare
en station till. Vad vet jag.
Det var ju ändå gratisåkande i den lägre skalan. Även om det
såklart inte kan gå för sig att planka. Tänk om alla skulle vilja åka gratis?
Tänkte hon präktigt.
Gratisåkande i den högre skalan tycker jag det är när politiker,
denna gång en moderat i Göteborg, (Vad är det med kommunpolitiker i Göteborg?
Lär de sig aldrig?) som åkt på ett gäng semesterresor utan att ta ut semester.
Att hon plockat ut bonuspoängen för att käka på tåget, eller vad hon nu har
gjort, kan jag tycka är mindre allvarligt. Men vet inte alla att man ska ta
semester när man är ledig? ”AVGÅ” skriker S-politikern som enligt kommunens
revisorer är ”det värsta de har varit med om” när det gäller extra lediga dagar
i samband med tjänsteresor. Den som är utan skuld kastar första stenen, heter
det ju. Avgå alla?
I den lilla världen där jag befinner mig är det just nu två
saker på temat Gratisåkare som upptar mitt förvånade tillstånd.
Det STORA företaget som inte hade en tanke på att betala för
beställning av bilder. Kravspecifikationen var ganska lång vad gällde
ljussättning, bakgrund och personens klädsel, ansiktsuttryck och
kroppshållning. Fort som fan skulle det levereras bilder också. Betalning? Jo
men jag skulle ju få några tidningar när de kommer i tryck sedan, med min bild
på omslaget. Undrar vad banken skulle säga om jag kom med dem och försökte
betala bolånen…
Den andra gratisåkaren är ett stort förlag som under mer än
fem års tid haft en av mina artiklar på en hemsida. Ansvarig
utgivare/chefredaktör tycker att det borde jag ju fatta att ”det ingår i
dealen” att om man säljer ett jobb till en tidning så får hela förlaget använda
både text och bilder hursomhelst och varsomhelst. Dessutom hur länge som helst.
Nähädu lille gubben. Dealen var ”publicering vid ett tillfälle i tryckt media”,
precis som det står på min faktura. Tycker att jag är ganska tydlig där.
Dessutom borde herr ansvarig utgivare känna till att man inte får använda
bilder som man över huvud taget aldrig betalat för. Det kallas stöld. Senaste
mailet från snubben ifråga lyder:
Vi
har redan tagit bort din artikel från webben.
Hoppas
att vi kan stanna därvid och att du kan släppa dina ersättningskrav.
Det sägs att
om man skrattar ett gapskratt varje dag, kommer man att leva i 7,4 år längre än
folk som inte gapflabbar. De där meningarna kommer att förlänga mitt liv
avsevärt.
Jag skrattar
fortfarande.
Och sedan
tänker jag: hur kommer det sig att vissa uppdrag anses vara värda absolut noll?
Jag menar, ingen människa skulle väl komma på att be om jobb från en
fastighetsmäklare eller advokat och tro att de ska göra jobbet gratis? Eller
hantverkare? Rörmokare, elektriker, plattsättare… är det någon av dem som någon
enda gång mött förvånade ansikten när de skickat faktura?
Jag kanske ska
testa nästa gång?
Tack snälla trädfällaren för att du tog
ner de där fem tallarna! Så bra det blev. Jag ska berätta för alla jag känner
att det är du som har gjort jobbet. Ska vi säga så?
Skulle’nte tro
det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar