Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

fredag 28 oktober 2011

Kålsupare


Alltså. Var det så himla genomtänkt av verkställande utskottet och Juholt att inte ta chansen och byta ut honom. När tillfälle gavs liksom. Men nehej då, Håkan-bråkan hoppas kunna plocka pluspoäng genom att prata sig ur knipan och sedan kunna peka på vilken fantastisk kämpe han är. Eller nåt sånt. Kan funka, vad vet jag. Men jag tillhör inte den skaran som köper konceptet.

Å andra sidan var det väl bra att få det fastslaget en gång för alla. En god sosse fuskar så länge det går. Det var något jag fick lära mig i början av mitt yrkesverksamma liv. Facket, som sålde in sig med argumenten att man var politiskt obunden (a tjena), som inledde alla sina möten med att sjunga Internationalen (ja, inte den som börjar "Mera sprit uti glasen" utan den andra) och där man raskt fick lära sig hur man kunde fuska till sig både sjukpenning och lön genom att sjukanmäla sig dagen innan man tänkte vara sjuk. Hur man kunde säga att man gick på fackmöten men i stället drog ut på stan med full lön. Och så vidare. Kulturen går igen hela vägen upp i den röda toppen.

Bostadsersättningarna.
Reglerna är för otydliga, har det sagts. Må så vara, men måste man vantolka allting bara för att man kan? Tydligen.
Det säger sig självt, kan en normalbegåvad människa tycka, att man inte kan få ersättning för mer än de kostnader man faktiskt har. Som att bli sjuk och begära dubbel sjukpenning för att man brukar få stålar av sina föräldrar. Typ.

Nu är inte Håkan helt ensam om att ha problem att tolka regelverket. Tre lika goda kålsupare finns i regeringen. De är alla skrivna på adresser utanför Stockholm och har då rätt att få betalt för den övernattningslägenhet de är tvungna att ha för att kunna sköta sina uppdrag som politiker. Bra tänkt. Man ska inte behöva slita upp hela familjen från sitt inrotade hem med barn och jobb och skola och allt bara för att man blir invald i riksdagen.
Men när man har en pyttelägenhet i Byhåla och skriver sig där, och sedan bor med hela sin familj i en normalstor familjelägenhet i Stockholm och får halva Stockholmshyran betald, då är det något som är väldigt galet.

Det var knappast så det var tänkt. Men det är så det ser ut.
Skäms Tobias Billström.
Skäms Annie Lööf.
Och skäms Sten Tolgfors.
Dessa tre hade dock inte Juholts dåliga smak att kräva ersättning för hela hyran.
Alltid något.


Men alltså, vad är en kålsupare?
Enligt Wikipedia är det "När någon i dagligt tal kallas för kålsupare menar man oftast någon som överdriver sin goda sidor för att framställa sig själv i bättre dager än någon annan."

Ett gäng människor kan sägas vara "lika goda kålsupare". Finns det dåliga kålsupare?
Och är det i så fall bra eller dåligt?

Fick jag något att fundera på.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.