Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

onsdag 21 september 2011

Back in business


Jaha, så var man tillbaka i vardagen igen. Vädret i dag kan beskrivas som ett sådant väder de flesta tror att Storbritannien har jämt. Det är fel, kan jag meddela. Fetfel.
Eller så har vi bara haft en himla tur alla gånger vi besökt landet. Varmt, ganska soligt och väldigt sällan regn. Annars skulle väl inte alla palmerna i London överleva?

Nåväl. Under resan kunde jag konstatera att inte ens en så känd och välbetald författare som Mankell har koll på svenskan. Han kan inte stava till te, kan inte använda begreppet "ju mer NN, desto mindre NN" och han vet inte att det heter byråar. Ja, om man inte menar rese-, pr- eller reklambyråer förstås. För att nämna några få exempel på sånt jag retar mig på i hans böcker.
Är alla redaktörer avskaffade nuförtiden förresten?

Dagstidningarna här i stan tycks nu helt ha tagits över av ledarskribenterna. Det levereras politiska åsikter i nästan varenda artikel och ibland får man läsa texten flera gånger med oerhört kritisk blick för att inte bli smygindoktrinerad. Jobbigt. Sen blir jag sur när en människa som satts att analysera politik skriver att "både regeringen och alliansen lovade pensionärerna skattesänkningar i valrörelsen 2010". Ursäkta, men var det inte alliansen som utgjorde regeringen 2010?

Säga vad man vill om (v) men de står fast vid sina ideal. Den ekonomiska talespersonen tycker att det är för få människor som äger kapital i Sverige och vill därför höja skatten. Det är väl en vacker tanke att alla ska ha lika mycket pengar oavsett hur mycket man utbildar sig och/eller jobbar men inte är det så himla välgörande för människors ambitioner...

Apropå stålar, Aftonbladet listar ett gäng gubbs med höga inkomster. "Drar in jättelöner, lägger pengarna på lyxbilar." skriver tidningen. Pja, tjänar man storkovan får man väl köpa vad man vill? En och annan skattekrona kommer kanske in också, får man anta.

Sen undrar jag varför AB envisas med äckelbilder. Just som alla macroplåtade svampangripna naglar försvunnit från näthinnan, kommer nu variga munsår. Och vem f-n pröjsar medlemskap i Plus för att få se ännu fler såna bilder? Finns det någon diagnos för den fascinationen? Lite längre ner på tidningens websida kan man läsa om blodiglarnas återkomst i vården. Hjälp.

"Saab fick ja till rekonstruktion" - alltså, förhoppningen var att slippa läsa mer om katastrofen Saab efter semestern men nähädå. Hovrätten ändrade tingsrättens dom. Men hur kom det sig att man kunde få igenom en omprövning av domen så himla snabbt? De juridiska kvarnarna mal ju annars otroligt långsamt. Facken jublar, står det i tidningen, trots att personalen inte fått någon lön sedan i juli. I say no more, liksom. "Till sist blir det kunderna som avgör" skriver DN. Om kunderna hade avgjort skulle fabriken varit nerlagd för åratal sedan...
Ja, jag är trött på SAAB. Stig Av Använd Benen eller Sälj Aset Annars Byt var två alternativa förklaringar på bilnamnet när jag var liten. Fler förslag? Någon?

I Georgia pågår en kamp mot klockan. Man ska avrätta en man som dömts för polismord 1989. Med åren har sju av nio vittnen ändrat sig och mannens advokater krävt att rättegången ska göras om. Den mördades familj säger att "rättvisa skipas" om mannen avrättas. Alltså, hör inte sådana åsikter hemma för typ tvåtusen år sedan? Va?

Hbt-personer vågar inte avslöja sin läggning på jobbet. Alltså, varför måste man prata om sin sexuella läggning med arbetskamraterna? Spelar det någon roll vad man har för sig i sängen liksom? Eller med vem man har för sig i sängen?

"Nästan alla jobbar övertid" skriver DN. Någon borde tillsätta en utredning om varför företagen kör skiten ur sin personal i stället för att anställa fler. Fick folk jobba sina 40 timmar under drägliga arbetsförhållanden skulle utmattningsdepressionerna snart vara ett minne blott. Färre sjukskrivningar, minskad arbetslöshet och ökad trivsel. Ska det vara så himla omöjligt?

Sen har jag kollat in lite vad mina FB-kompisar delat med sig av under min semester. Artikeln "Generation pjosk" handlar om att ungdomarna tar plats på akutmottagningarna. Det eviga curlandet gör att 20-30-åringar ojar sig för skavsår, magknip, småfeber och andra bagateller och stjäl resurser som är avsedda för hjärtinfarkter, stroke och olycksfall. Man tar sig för pannan.
Tack alla föräldrar som har fostrat en generation lipsillar och hypokondriker. Bussigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.