Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

torsdag 16 april 2020

Ännu mera svammel


Det är så himla många som ska uttala sig och ha åsikter om coronaviruset, om handlingsplaner, om behandlingsmetoder och så vidare nuförtiden. Gaphalsarna fortsätter att gapa och alla som brukar ha en åsikt har givetvis fortfarande Åsikter. Om allt. Jag fortsätter att lyssna på Folkhälsomyndigheten och Agnes Wold. Sansade och trovärdiga förklarar de så man begriper. Det var en överläkare i TV4 i går morse också som verkade veta vad han pratade om. Däremot hade SVT i förrgår Lena Einhorn per telefon. Hon kanske är väldigt påläst och kunnig i mycket som rör virusar, men en mer hysterisk person är svårt att hitta. Hon gjorde tappra försök att skrämma skiten ur tittarna, det kunde inte undgå någon. Inte heller att hon påstod att ALLA gamlingar osm blir sjuka ligger och kippar efter andan och dör under hemska plågor och kval. Hon babblade på i falsett i 180 km/h så även om hon hade haft något intressant att berätta så hörde man inte ett skit. Inte jag i alla fall. Jag blev så himla andfådd att det slog lock för öronen. En foliehatt till damen, kanske?

Katarina Zytomierska fick uttala sig i något debattprogram. Varför? Undrar man. Lisa Magnusson i DN beskrev henne som ”en kolerisk coronakvacksalvare” och det är väl ungefär det snällaste man kan säga om henne. ”Uppenbart felinformerad” var ännu snällare, icke desto mindre sant. Virrvante.

Fast det är nästan ännu värre när 22 forskare, professorer och högutbildade sitter på sina höga hästar och hävdar att precis allt som Sverige gör är FEL. Efter deras debattartikel fick de en hel del smisk på fingrarna och såg sig tvingade att förtydliga vad de menade. De blev överbevisade ganska snart i den forskning de hänvisade till. Deras förtydligande innebar att de visserligen erkände att deras statistik inte var helt korrekt men sa samtidigt att det inte var så himla viktigt. Alltså. Hjälp.

Lika tröttsamt som alla självutnämnda ”experter” är de Mycket Goda Människor som nu berättar om sin godhet, direkt eller indirekt. En del av dem har ju ”presstalespersoner” bevars och behöver inte ta hänsyn till Jante. Hovet meddelar att Sofia nu ska ”arbeta inom vården”. Hon har gått en 3-dagars webbkurs minsann. Den kursen lär ut hur man flyttar en person från rullstol till säng och användning av skyddsutrustning, bland annat. Men de momenten ingår antagligen inte i Sofias arbete som ”stödpersonal”.

Det pratas i nästan hysteriska ordalag också om de prioriteringar som vården måste göra. Men alltså, det gör de väl hela tiden? Jag menar om jag sitter på akuten med en bruten handled och det kommer in en person med en stroke, är det kanske inte så konstigt att jag har lägre prioritet? Gäller väl detsamma i corona-tider? En jättesjuk går före en mindre sjuk? Eller? 

Media rapporterar att dödligheten i coronaviruset är högre i landets så kallade utanförskapsområden och värst drabbade tycks människor från Somalia vara. En virolog skrev för lite sedan att många av de döda och svårast sjuka har stort brist på vitamin D och det är ju väl känt att människor med väldigt mörk hudfärg bör äta just D-vitamin eftersom de bor i ett land med jämförelsevis få soltimmar, vistas utomhus i relativt liten omfattning och dessutom ofta klär sig i heltäckande kläder. Kanske, kanske är det inte enbart trångboddhet och språksvårigheter som är orsaken till den högre dödligheten? I synnerhet tänkvärt kanske då dödligheten är förhållande vis hög även bland afroamerikaner i USA?

Att människor från andra kulturer umgås över generationsgränserna och bor mer trångt än infödda svenskar är ett faktum. I går rapporterades att man ska evakuera människor från Rinkeby, Tensta och andra områden med hög andel utlandsfödda. Snarast ska de flyttas till andra bostäder för att minska smittspridningen. Och jag bara undrar: var har de bostäderna funnits hela tiden? Om det nu finns en massa tomma lägenheter, varför har de inte erbjudits till alla tusentals människor som är i skriande behov av bostad?
Jag fattar inte.

Apropå prioriteringar. De som går ut gymnasiet i vår är förbannade för att de inte får ”ta studenten”. Alltså, ”ta studenten” avskaffades väl någon gång på 1960-talet? När man skulle tenta och om man klarade muntlig och skriftlig tenta fick man ta på sig vita mössan och springa ut till väntande släktingar. Klarade man inte tentorna fick man smyga ut bakvägen och gå om sista året. Att gå ut gymnasiet har de senaste åren blivit smått hysteriskt. Det ska åkas lastbilsflak och kastas ölburkar och spelas musik och gapas och hoppas jämfota och skrikas och nu känner jag mig som en riktigt sur gammal tant… Jag fattar hur det är att sluta skolan efter sisådär 12-13 år. På min tid duggade studentskivorna tätt de tre sista veckorna, utan att festandet påverkade skolarbetet (eller – nja, okej lite grann då) och visst var det en del föräldrar och syskon som hängde blommor runt halsen på studenterna ute på skolgården, varefter de flesta åkte hem till sitt innan det var dags för klassens sista fest.

Härom kvällen intervjuades en elev på Viktor Rydbergs gymnasium (Östermalm) som sa sig tala för alla sista-års-elever och tyckte att det vore rimligt om alla skolor avsatte tre veckor i höst till studentfirande. Hon var gravallvarlig när hon framförde detta och tyckte det var ungefär samma sak som att krisande företag får uppskov med skatteinbetalningar. Jag placerar henne i samma fack som den jättegamla damen som prompt skulle till Östermalmshallen och köpa ål. 

Å andra sidan kom liknande önskemål från Karlshamn. Eleven Moltas skriver ”Låt oss bli utsparkade från våra skolor, åka på flak och sjunga studentsången” och jag säger bara HAHAHA! Som om det bara var fråga om att åka flak och sjunga studentsången. Lustigkurre.

Nåväl, de flesta verkar vara sansade och vettiga människor i det här landet. Och trots en massa inlägg på Facebook om att folk sitter på uteserveringar och reser ut till landet och ”majoriteten inte fattar” så höll sig 90 % av stockholmarna på hemmaplan över påsken. Jo, man kan vända på kuttingen och säga att 10 % är monumentalt korkade som inte stängde in sig, men det är trevligare att se det positiva.

Något positivt kan man dock inte säga om hr trump som under sin dagliga pressträff (som ska handla om coronapandemin) visade upp en hyllningsfilm till sig själv, samtidigt som USA rapporterade 23 500 döda av covid-19. Heder åt CNN och andra stora mediebolag som avbröt direktsändningen och nu ska upphöra med sändningarna från hans cirkus. 

Å andra sidan med rådgivare som Conway, som tror att namnet covid-19 är kopplat till hur många coronavirus som finns, är det inte så konstigt att det går åt helvete ("Det här är covid-19, hörni, inte covid-1" sa hon nyligen i en intervju.)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.