White Christmas

 

Tomtemask

Så blev det jul igen då. I år är den mer annorlunda än den varit tidigare. Ingen storfamilj runt ett stimmigt julbord i ett bastuvarmt kök. Inget rum fullt av galet många julklappar. Inget ”klämma-på-paketen-dags”. Inget ”kommer inte tomten snart?”. Det blir inte ens någon ”loosers Christmas” som F skämtsamt uttryckte det. Här sitter vi med varsin präktig förkylning. Känner inte ens om sillen smakar bra. Men varm glögg funkar. Alltid något.

Ända sedan jag lärde mig lite engelska har pappa och jag sjungit duett tillsammans med Bing Crosby vid den årliga julgransklädningen som sedan följts av skinkavsmakning kvällen dan-före-dopparedan. Den bästa dagen på hela julen, enligt D. Och så var det ju. Lugn och julefrid. White Christmas.

IOGT har startat ett upprop på nätet, Vitjul.se. Där kan man skriva under på att vara helt alkoholfri under julen, för barnens skull. Jo, jag lider med alla barn som tvingas stå ut med föräldrar som är helt plakat även under julen. Föräldrar som konstant lever i missbruk och misär. Där socialtjänsten ännu inte hjälpt barnen till en bättre miljö. Och jag lider med alla barn som tvingas stå ut med vuxna som på självaste julafton tar tillfället i akt och ”firar” rejält. Inleder jullunchen med ett oräkneligt antal snapsar som alla ska tömmas efter en högljutt skrålad julvisa, så att barnen för tid och evighet kommer att förknippa Hej tomtegubbar och Nu har vi jul här i vårt hus med fulla släktingar. Släktingar som sedan med hög röst kommenterar valda delar av Kalle Ankas jul, samma kommentarer vareviga julafton, samtidigt som de ”hyfsar glasen” eller ”provsmakar årets valda konjak” innan de ungefär halvvägs in i programmet slocknar och snarkar som reaplan.

Och sedan när tomten äntligen kommer, envisas med att bjuda tomten på tomtebrus – höhöhöö. Och givetvis ska analysera och förklara alla julrim som de knåpat ihop i pausen mellan Kalle och tomtens ankomst. I nyktert tillstånd fullkomligt obegripliga rim.

Man skulle önska att föräldrar ser till att deras barn slipper fira jul med släktingar som inte kan hålla sig ifrån flaskorna. Inte kräva helnykterhet kanske, man kan faktiskt klämma en julcider utan att bli odräglig, men att de som prompt ska fira jul halv- eller helfulla faktiskt får göra det med likasinnade. Utan barn.

Nåväl, trösten när man i all enkelhet jular snorande i soffhörnet är en tjock tidning. Pilutta mig. Dagens Nyheter bestod idag till drygt hälften av reklamblad. Företagen har nu hittat ett sätt att kringgå våra önskemål om att slippa reklam i brevlådorna. De betalar för att distribueras av tidningsbuden, instoppade i morgontidningarna i stället. Which means? Vi bojkottar såklart alla de här företagen. Det blir inga inköp hos XXL, Mediamarkt eller Siba. Ajöken, liksom.

Dagens Nyheter julafton

En annan tröst är att man lyckats hitta fungerande läkemedel mot diverse förkylningskrämpor. Utomlands såklart. Här hemma finns bara mesiga grejer som inte hjälper ett smack. Nä, tacka vet jag japanska, finska och engelska medikamenter. De’ e’ grejer de’!

Så, slutgnällt nu. Det är trots allt bara förkylning. Som går över så småningom. Det finns så många människor som har det avsevärt mycket jobbigare. Stor julkram till dem. Och stora julkramar till min familj som befinner sig långt, eller väldigt väldigt långt, från Solna. Älskade och saknade. Men tack och lov för Skype och Facetime! Väntar med spänning på när man i framtiden kan skicka dofter digitalt också.

Apropå framtiden. Under förmiddagen idag har vi förflyttat oss till dåtiden. Förfrågan från andra sidan Atlanten: Kan ni spela in Kalle Ankas Jul?

Jo, alltså. Vi har ingen inspelningsfunktion på DVDn. Inte på BlueRayspelaren heller. Vad göra? Vi sparkade igång VHS-en såklart. Och den funkar! Hur den kan göras om till något sebart over there blir en senare fråga.

God jul!

Nykter tomte