Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

söndag 19 maj 2013

Mello




Coiffe, inhandlad på Nybrogatan (Östermalm, jojomensan)


Jag har fått lära mig att på svenska heter Eurovision Song Contest (ESC) Mello. Förkortning för Melodifestival kan man ganska enkelt anta. I går var det dags. Och så himla glada vi var att spektaklet hölls i Malmö och inte på Kompisarenan nästgårds. Den tar in 65 000 pers vid konsertevenemang. Hu vale om så många människor skulle flummat runt här i krokarna en hel vecka. Nä, då var Malmö ett bättre val. Men lillkillen Yohio (17) var inte helt på det klara med var dom var nånstans. 

Är ingen större fan av Mellon och såg varken deltävlingarna eller den svenska finalen, men nu skulle det kollas kollektivt, föras protokoll, tyckas och kritiseras. Kvällen till ära tog jag diademet med fjädrar och annat som väl snarast kan kallas coiffe och som enligt etiketten inte kan bäras kvällstid. Men jag tänkte, ska man sitta och hacka på andras kläder kan man ju göra en tabbe själv. 

- Men fa-ha-ha-an så ful! utbrast värdinnan, eller förlåt du kanske tycker den är FIN? Och satte därmed ribban för kvällens kritikorgie.
- He-he-he, skrattade värden, har ni gått på varsin trottoar hit? Så du slapp skämmas (och petade menande maken i sidan).

Jo tack, det kändes välkomnande och fint. Jag la tillbaka min coiffe i handväskan. Den kommer kanske till användning vid något bröllop framöver. Som beräknas vara slut klockan 18. Då får man ha den. Och som av en händelse fanns en bild på Carl Philips flickvän i dagens tidning. Med en precis likadan coiffe som min, fast i vitt. Ser man på. Fler som handlar hos Eivy Flodins parfymeri.

Men Mellon då? Alla i sällskapet uttryckte sitt ogillande för Petra Mede. Det fälldes kommentarer som: plastig, stel, ett-jävla-grimaserande, tillgjord och så vidare. Alla var dock överens om att hon klarade uppgiften med den äran. Hon klarade till och med nästan att mima hela sitt sångnummer. Bara ett par smärre missar. Men varför i all sin dar tog inte arrangörerna tillfället i akt att marknadsföra svensk design? Jean Paul Gaultier i all ära, men varför välja en fransk klädskapare? Big mistake. Huge!

Carola fick alldeles lagom stort utrymme. Hur länge stod hon på scen? Sju sekunder? Typ.

Sarah Dawn Finer. Underbar i sin roll som brittisk reporter! Och vilken röst hon har den damen. The winner takes it all har nog aldrig framförts så bra.

Fredrik Reinfeldt gjorde sig bra som komiker. Men säkert finns det nån surmuppa som tycker han ska hålla sig borta från sånt trams.

Erik Saade som intervjuare i Green Room. Alltså. Hur tänkte dom där?

Vann rätt låt? Ingen aning. Ingen av oss röstade på Danmark men det var väl inget fel på den? Trallvänlig, gammal hederlig schlager. Vi var däremot rörande eniga om att Norge var bäst. Irland fick höga poäng av oss men hamnade sist, så vi är nog ingen bra referensgrupp att plocka fram vinnande låtar… 

Belgien hade de coolaste dansöserna, men sångaren kunde fixat håret.

Nederländerna. Tufft att ha ett bidrag som går i moll. Svårsjungen låt som inte en enda kotte kan nynna i dag. Men den finns på albumet Sad singalong songs. Hon borde också fixat håret.

Rumänien. It’s my life. I falsett. Showen var ju – hm – uppseendeväckande. Och kastratsångare i ESC. Minst sagt vågat. Ligger Transsylvanien i Rumänien, undrade vi alla.

Italien. Jo. Italienska ballader går rakt in i hjärtat på mig. Men kostymen var inget vidare. Jag vet att det är inne med stuprörsbrallor och korta kavajer. Men där blev liksom det mesta fel.

Azerbaijan, eller Azerbajdzjan som landet heter på svenska (hur många kan stava till det utan att kolla?) hade coolaste scenshowen, förutom att låten var ganska bra. Körtjejens släp var lika häftigt som resten av klänningen, med en överdimensionerad ryggrad som dekor. Jo jo, alla knep är tillåtna.

Jag har säkert glömt någon som vi alla la särskilt mycket märke till, på gott och ont. Måste erkänna att trots det seriösa upplägget var vi inte så himla fokuserade. Däremot röstade vi och undrar fortfarande vart publikrösterna tog vägen. Var de på något vis inbakade i poängen som alla smöbullar i de olika länderna lämnade? I så fall kan man undra hur sms-röstandet funkade. Här pep det i telefonen strax före halv två i natt. ”Melodi nr 24 får alltså din röst, tack för din medverkan!”. Om jag inte är helt fel ute, var omröstningen vid det laget avslutad för längesen. 

I år hjälpte det inte med häftiga shower, konstiga låtar eller Loreen-plagiat. Grattis Danmark! Hoppas ni fortsätter trenden med ett ganska avskalat och inte alls svulstigt evenemang nästa år. Kanske, kanske kollar vi finalen även 2014. Det var ju ganska livat.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.