Välkommen!

En blogg om livets sorger, bekymmer och förtretligheter.

måndag 29 april 2013

Ynkedom

Sandlåda från Sportamore. Roligare än vår "sandlåda"...


Jag skrev sist om småpåvar. Ynkliga små människor som tar alla tillfällen i akt att mästra sina medmänniskor. Dagen efter såg jag ett citat på Facebook ”Prata med mig innan du pratar om mig.” Det var klokt sagt av någon okänd. I den pågående härvan i Föreningen Sandlådan (ja, vi har egenhändigt döpt om den) där styrelsen beter sig som 11-åringar och lämnade sina uppdrag på stående fot (några veckor innan årsmötet) och lämnat hela föreningen i sticket, har vi nu kommit till kapitlet Prata Skit.
Eftersom ingen i styrelsen vill säga direkt varför man avgår, kommer man med antydningar och förtäckta påståenden i parti och minut.
Man har inte fått något stöd, säger man. Inte har man fått någon hjälp heller. Vilket stöd man saknar och vilken hjälp man bett om men inte fått framgår dock inte. Inte svarar de på mejl heller. De har ju avgått. Bevars.
Men, som sagt, prata skit bakom ryggen går bra. Klart är att har man ingen ryggrad själv vet man inte hur det känns när någon pratar bakom den.
Fick jag till det.

Apropå prata om eller med. Träffade en mycket intressant människa nyligen. Mycket klok. Ett proffs på människor och människors beteenden. Berättade den sorgliga historien om den vuxna kvinnan som plötsligt avslutade en nästan 40 år lång relation med orden ”min mamma säger att du har varit dum mot henne, jag vill inte träffa dig mer” och Den Kloka blev alldeles tyst. Efter en stunds tänkande sa hon ”Människan är en fantastisk skapelse som kan åstadkomma storverk, så märkligt att människan också kan vara så otroligt liten och trångsynt. Mycket spännande.” Ja verkligen.

Så kom då äntligen lite aning av vår under helgen. Nyservade cyklar skulle testas och det blev en fika utomhus. Många gjorde som vi och stråken längs sjön var tätt befolkade. Och bland alla flanörer, joggare, barnvagnar och hundägare dyker de upp från ingenstans. Två generalpuckon. Hårdspacklade och på vingliga klackar. Med en barnvagn. Och två lösa små skithundar. Ingen koll på någonting. Inte ens koll på att det fanns andra människor i deras närhet. Den minsta hunden for som en flipperkula över vägen, hit och dit. En joggare råkade komma för nära och hunden skrek som om den var döende. DÅ vaknade generalpuckona till. Och skällde på joggaren. Som kontrade med ”ni får väl ha hunden i koppel om ni inte har pli på den” och fick raskt medhåll av alla andra omkring. Skämdes puckona? Kopplade hundarna? Icke! De skrek rakt ut att man får faktiskt se sig för så man inte springer på nån och sätt koppel på dig själv och annat som inte kändes så himla moget. Med såna hundägare behöver man varken Expressen, Aftonbladet eller en felhandlad pitbull för att skapa hundhat. Pinsamt är bara förnamnet.

Hovet har lagt ut gulliga bilder på Victoria och Estelle. Så charmigt och så bedårande hon är den lilla i sin hemstickade (?) kofta. Kom att tänka på en artikel om kronprinsessans kläder. Hon hyllas världen över för att hon är miljövänlig och återanvänder sina klänningar, stod det. Återanvänder? Det innebär att alla som använder sina kläder mer än en gång är miljövänner. Öh?

På temat småpåvar får jag inte glömma att ge en känga till Borås stad. Det heter STAD, läxade ansvarig tjänsteman upp mig. Sen att det står KOMMUN överallt på deras egen hemsida är tydligen en helt annan sak. Färdtjänsten. Närmar man sig de 100 (vad sjunger man för dem som redan fyllt hundra förresten?) och har uppenbara gångsvårigheter, dålig syn och usel balans kan man eventuellt beviljas färdtjänst. Inom kommunen och en mil utanför. Borås är ingen jättemetropol så det finns en chans att många boende har familj och vänner utanför stan. Men då får man åka färdtjänst till kommungränsen och sedan ta sig vidare med allmänna kommunikationer. Varför skulle det på något vis vara mindre besvärligt att åka buss utanför Borås än inne i stan? Och vad svarar handläggarna på en sån fråga?
Jo. ”Du ska inte tro att vi bedriver nån slags resebyråverksamhet här.”
Det är alldeles sant. Människan sa så. Hur f-n kan man sova gott om nätterna med den attityden? Ynkedom är bara förnamnet.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Om mig

Mitt foto
Frilansare med ett förflutet inom marknadsföring och information. Skriver yrkesmässigt mest om hundar, men vädrar gärna mina åsikter om aktuella händelser i bloggform.